Batterilagring i Einar Mattssons fastighet i KTH Live-in Lab
Intresset för olika typer av batterilagring ökar, eftersom det innebär stora möjligheter för en fastighetsägare. Men hur är det med säkerheten? Regelverket släpar efter, och Einar Mattsson deltar i flera projekt där brandsäkerheten hamnat i fokus.
Mikael Dimadis, Einar Mattsson. Foto: Johan Sandlund
Batterilager i byggnader har många möjligheter, alltifrån lagring, backup och/eller som stödtjänst på effektmarknaden. Men hur är det med säkerheten? Incidenter med framför allt litium-jonbatterier visar att bränder orsakade av så kallad termisk rusning kan vara väldigt svårsläckta. Dessutom kan röken från en sådan brand vara mycket explosiv. I bland annat USA och Kina har explosioner i batterilager lett till att räddningstjänstpersonal både skadats svårt och dödats.
– Ett problem är att batteriutvecklingen går fort, samtidigt som regelverket släpar efter. Det finns idag inga nationella regler eller råd för hur man ska bygga batterilagring med rätt brandskydd, säger Mikael Dimadis, projektledare på Einar Mattsson med fokus på hållbarhet och forskning.
Riktlinjer för brandskydd saknas
Einar Mattsson deltar i ett stort pilotprojekt med stöd från Energimyndigheten, där man i samarbete med batteritillverkaren Northvolt och KTH byggt ett batterirum för de 305 studentlägenheter som bolaget själva äger på KTH Live-In Lab. Syftet är att ta fram de bästa lösningarna för solceller och batterilagring i bostadssektorn. Under det arbetet blev det tydligt att det saknades samstämmiga riktlinjer för hur brandskyddet ska utformas.
– Vi tog hjälp av konsultföretaget Bengt Dahlgren som hade erfarenhet av just den frågan och bad dem reda ut vad som gällde, säger Mikael Dimadis.
Peter Sellberg, Bengt Dahlgren
Peter Sellberg är brandkonsult på Bengt Dahlgren. Han berättar att man fick utgå ifrån tidigare utredningar, men också jämföra riktlinjer som fanns hos räddningstjänsterna i Storstockholm, Storgöteborg och norra Dalarna.
– Vi tittade också på rapporter från Elsäkerhetsverket, Lunds universitet och RISE, och tyckte att vi till slut fick fram en bra bild av risker och förslag på åtgärder.
Ventilera ut giftiga gaser
I fallet med Einar Mattssons studentfastighet på KTH var grundförutsättningarna gynnsamma. Det gick nämligen att använda ett tidigare cykelförråd i markplan och därmed underlättades inflyttningen av det färdigbyggda sex ton tunga batteriskåpet. Men man fick bygga om utrymmet och göra en del tekniska anpassningar. Bland annat brandklassades rummet enligt EI60 för att kapsla in en eventuell brand och man installerade brandlarm med direktuppkoppling till SOS Alarm.
– En annan viktig faktor var ventilationssystemet. Separat ventilation med frånluftsfläkt direkt mot det fria tillskapades med brandgasspjäll på tilluften. Detta för att kunna ventilera ut de giftiga gaser som uppstår vid batteribränder. Men också för att minska risken för explosion.
Hålla kvar förorenat släckningsvatten
Ytterligare en utmaning kopplat till brand är hanteringen av släckvatten. Om en batterilagringsenhet börjar brinna kan släckningsinsatsen bli långvarig med stora vattenmängder. Vattnet som används blir kraftigt förorenat och behöver tas om hand för att undvika att det hamnar i dagvattensystemet. I det här fallet behövdes en högre dörrtröskel för att hålla kvar släckvatten i rummet tills det är möjligt att pumpa bort.
– Samtidigt behöver man kunna köra tunga batterienheter in och ut ur rummet på ett smidigt sätt. Lösningen blev en plåttröskel med gummilister som går enkelt att demontera, säger Peter Sellberg.
Planera för separat batterirum
Mikael Dimadis på Einar Mattsson är väldigt nöjd med hur man löst utformningen av batterirummet. Men han säger samtidigt att det hade varit en helt annan utmaning om man inte haft möjlighet att nyttja cykelförrådet som redan fanns i markplan, med dörr ut i det fria.
– Vid nybyggnation kan man planera för separata batterirum. Men massor av befintliga fastigheter har ju solceller installerade där man skulle vilja komplettera med ett batterirum inuti byggnaden. Hur gör man då för att det ska bli säkert och samtidigt kostnadseffektivt? Det är jätteviktigt att reda ut vilka krav som ska gälla, med tanke på hur oreglerad den här frågan är idag.
Forskar på brandtekniska krav
Just detta tittar Einar Mattsson på nu, i ett nytt forskningsprojekt tillsammans med bland andra Bengt Dahlgren och KTH Live-in Lab. Syftet med projektet är att utreda vilka brandtekniska krav som bör ställas på batterilager, och hur dessa ska hanteras på ett kostnadseffektivt sätt i samverkan med andra krav. Samtidigt finns olika typer av batterier och även olika syften med batterilagringen – en del fastighetsägare fokuserar på självförsörjning, medan andra vill kunna tjäna pengar på att vara en del av stödtjänstmarknaden. Det är två helt olika typer av laddning som kan ha betydelse för säkerheten.
– Därför skulle vi önska att man tog fram brandskyddskrav som bygger på funktionsrekommendationer utifrån olika förutsättningar och scenarier, snarare än detaljkrav som ska gälla för alla, avslutar Mikael Dimadis.
Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se
Läs mer
Läs mer om projektet Kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilager i byggnader här.
RISE har nyligen tagit fram förslag på nationell vägledning för brandskydd för batterienergilager. Läs mer här.
