En utmaning för bostadsbranschen är att rörligheten på bostadsmarknaden är låg. Äldre bor ofta kvar länge i sina småhus, för att kostnaderna att flytta är för höga. Branschen måste våga skapa alternativa bo-former som får igång flyttkedjorna.
Det finns flera orsaker till att folk bor kvar i sina hem, längre än de tänkt; brist på lägenheter i ”rätt” läge, felaktigt utbud av lägenhetsstorlekar, bekvämlighet att bo kvar med mera.
En av de viktigaste orsakerna är att det blir höga ”kostnader” för att byta lägenhet, framför allt för de som bott länge i sin lägenhet eller villa. En grupp som är särskilt orörlig är äldre människor som ofta sitter kvar i sina stora hus eller lägenheter med låga driftkostnader.
En flytt innebär ofta högre kostnad
En flytt till en mindre modern lägenhet skulle innebära att man visserligen frigör kapital och får en bättre fungerande lägenhet, men samtidigt ofta får en betydligt högre boendekostnad.
Det gör att de lägenheter eller småhus som större familjer efterfrågar, inte kommer ut på marknaden, samtidigt som många äldre människor har ett boende som är dåligt anpassade till sin situation.
I 45 % av småhusen bor bara en eller två personer
Idag har vi drygt 2 miljoner småhus i Sverige, i 350 000 av dessa bor det bara en person och i de flesta fall en äldre person. Statistik från Stockholms län, Sveriges kanske hetaste bostadsmarknad, visar att ca 45 procent av alla småhus består av en- och tvåpersonshushåll.
Många av dessa småhus är dåligt anpassade efter de boendes situation. Tomten kanske är för stor, toaletten för trång, villan eller radhuset är i flera plan eller halvplan, närheten till service är dålig och så vidare.
Skatt påverkar viljan att flytta
Gemensamt för nästan alla dessa ensamhushåll, är att de sitter på stora, orealiserade tillgångar, men väldigt få kan, eller vill realisera sina tillgångar.
Idag går det att göra räntefria uppskov med att betala vinstskatt på sin lägenhet/småhus, men det gäller bara om du köper en annan lägenhet i bostadsrätt eller äganderätt.
Flyttar du till andra upplåtelseformer måste du betala 22 procent i vinstskatt, vilket påverkar människors vilja att flytta. Här finns det att fundera på för våra folkvalda.
Hur lockar vi äldre att flytta?
Men hur jobbar branschen för att locka den här kundgruppen över till ett mer attraktivt boende?
Det närmaste man kan komma ett erbjudande idag är lite lockande prospekt från bostadsrättsutvecklare, eller 65+ boenden. Men borde vi inte kunna göra mer?
En attraktiv målgrupp med kapital, engagemang, livserfarenhet och som varit vana att vårda sitt boende, borde vara intressant för fler än de som bara vill se äldre i samma hus.
Eget kösystem för äldre?
Borde vi inte ha kösystemen som ser möjligheten att hjälpa äldre människor som visserligen sällan har tänkt på att ställa sig i kö, men som ändå är i behov av en annan lägenhet? Och borde vi inte ha uthyrningsregler som tar hänsyn till att personer som har låg pension men ändå kan ha ett stort eget kapital, ska kunna få en lägenhet.
Hur ofta gör vi en fördelning av lägenheter till olika målgrupper i samband med nyproduktion, där unga, äldre och ”resten” erbjuds exempelvis en tredjedel var av lägenheterna.
Våga testa nya bo-koncept
Jag skulle också vilja se fler företag som vågar testa andra former av boende som coliving eller KompisBo för seniorer, bo-gemenskaper, andelsägarlägenheter, kooperativ hyresrätt, Dela-koncept för äldre med mera, vid sidan av traditionella upplåtelseformer.
Målgruppen är kräsen men ofta tacksam och skötsam, men att som bostadsföretag bara erbjuda ”dagens rätt” duger inte.
Ska vi nå den här målgruppen så kan vi inte gömma oss bakom likformighet och gamla paragrafer. Här gäller det att utmana rådande system. Så kom igen branschen, visa att ni törs!
Ulf Nyqvist
Ulf Nyqvist har över 20 års branscherfarenhet som vd i TelgeBostäder och Botkyrkabyggen. Numera är han egen konsult inom fastighetsutveckling, med uppdrag bland annat hos Andelsägarbolaget, olika fastighetsbolag och kommunala fastighetsenheter.
