Fastighetsägarnas uppsatsstipendium 2025 delas i år ut till linköpingsstudenten Kerlos Marouki för sin studie om hur svenska städer använder sig av BID-modellen (Business Improvement Districts). Han pekar på målkonflikter och hoppas på mer inkludering och förändring.
Kerlos Maroukis studie och uppsats beskriver hur svenska BID-initiativ arbetar med trygghetsskapande åtgärder, samverkansprojekt och lokala evenemang. Samtidigt påtalar han att det finns utmaningar – som brist på resurser, oklara roller och svårigheter att skapa långsiktigt engagemang bland invånarna.
Varför valde du detta ämne?
– Mitt intresse för BID-modellen väcktes under min praktik på Urban Utveckling i Stockholm som en del av mina studier. Där fick jag möjlighet att arbeta praktiskt med modellen, och som samhällsplanerarstudent tyckte jag att ämnet var både spännande och relevant. Det blev startskottet för min passion för frågan, vilket ledde till att jag skrev både min kandidatuppsats och min stipendiumvinnande masteruppsats om BID, samt flera universitetsuppgifter inom samma område.
Vad tycker du var det mest intressanta som kom fram i din mastersuppsats?
– Studien visar att BID-organisationerna själva beskriver sina insatser som viktiga och meningsfulla. Men analysen pekar på att det ofta handlar om kortsiktiga och synliga åtgärder. Aktörerna upplever att de gör något, men utan att på allvar ta tag i de djupare strukturella utmaningarna kring social inkludering.
I uppsatsen beskriver du också målkonflikter när ekonomiska intressen möter sociala behov.
– Ja, problemet är att BIDs i dag främst drivs av ekonomiska intressen. Social inkludering kommer ofta som en bieffekt, inte som ett huvudmål.
Ser du hur branschen kan arbeta med BID på ett annorlunda sätt?
– Ja, jag ser en risk att BIDs fastnar i för snäva ekonomiska agendor. Med lagändringar, en mer stabil finansiering och ett seriöst engagemang från samtliga aktörer kan modellen utvecklas till något större och mer inkluderande.
Vad hoppas du att din uppsats ska ge branschen – hur vill du att den ska användas?
– Det finns idag en brist på svenska studier om BID i en svensk kontext. Jag hoppas att min uppsats kan väcka ett större intresse bland forskare och studenter, så att fler studier genomförs framöver. Min förhoppning är också att resultaten kan bli en ögonöppnare för de som arbetar inom BID, och ge inspiration och mod att ta nästa steg i utvecklingen.
Vad ser du fram emot, för egen del?
– Efter min master känner jag att det räcker med plugg för ett tag. Just nu arbetar jag som kommunvägledare i Södertälje kommun och siktar på att framöver etablera mig inom samhällsplanering. Jag är tacksam över att ha fått in en fot på arbetsmarknaden, särskilt med tanke på hur tuff situationen är just nu.
Läs Kerlos Maroukis uppsats här.
Av: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
Om stipendiet
Fastighetsägarnas uppsatsstipendium delas årligen ut till en student som bidrar med ny kunskap till fastighetsbranschen. Juryn bestod av Fredrik Kopsch (chefsekonom på Timbro och universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet), Kristian Isberg (vd HSB), Tim Johanson (partner Venturi Fastigheter) och Marie Strid (universitetslektor vid Chalmers).
Juryns motivering:
2025 års stipendium för bästa uppsats tilldelas Kerlos Marouki. I sin uppsats visar han hur BID-modellen formas och används i en svensk kontext, och belyser både möjligheter och utmaningar när ekonomiska drivkrafter möter ambitioner om social inkludering. Med en stark teoretisk grund och praktiskt relevanta insikter bidrar arbetet med värdefull kunskap för såväl forskningen som fastighetsbranschens arbete med framtidens platsutveckling.
