SISABs energiresa – så sparade man över 100 mkr på 12 år

Sedan mer än tio år satsar SISAB på energieffektivisering och har lyckats fenomenalt. Trots att man gjort stora besparingar kunde man ytterligare pressa energiminskningen under 2024, till bästa året hittills. Följ med på deras energiresa.

Erica Eriksson, energi- och klimatstrateg på SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, säger att företaget har arbetat med energieffektivisering sedan 2012 med grunden i driftoptimering och uppdaterade tekniska installationer som successivt har bytts ut.

– Redan 2018 var större andelen av de tekniska installationerna uppkopplade till bolagets överordnade styrsystem, SISAB Online (SOL). Det gav oss en direkt överblick och kontroll över de tekniska systemen i byggnaderna.

Detta lade grunden för en energioptimering enligt Stockholms stads klimatmål och en bättre miljö för hyresgästerna.

– Även om uppkopplingen ger full kontroll, kostnads- och energibesparing samt färre felanmälningar har vår målsättning alltid varit att förbättra inomhusklimatet. Något som är extra viktigt eftersom vi har barn och unga i våra fastigheter, säger Erica Eriksson.

En idé växer fram
Grunden i energieffektiviseringen handlar om sådant som rätt drifttider för ventilationen utifrån verksamhetens behov, optimerade kurvor på rad- och ventkrets, pumpstopp på vår och höst samt att identifiera och åtgärda avvikelser. Men SISAB ville ta ytterligare ett steg i energiarbetet.

– Eftersom så stora delar av beståndet var uppkopplat fick vi stora mängder data över inomhustemperaturer, tryck, flöden, energi- och effektanvändning. Samtidigt blev energibolagens taxamodeller allt mer komplicerade. Vi såg också vädrets påverkan på inomhusklimatet. Då växte tanken på att ha ett system som genom historisk- och realtidsdata, samt prognoser framåt, skötte driftoptimeringen åt oss.

Utvecklade eget AI-driftsystem
Det här ledde till att SISAB tillsammans med ett proptechbolag utvecklade ett eget AI-system, SOLIDA, där tusentals temperaturmätare och CO2-sensorer kopplades in. Ett system som ”optimerar och analyserar fastigheterna i realtid med hjälp av algoritmer”.

2020 implementerades det på de första skolorna och i dag har drygt 125 skolor, med en yta på över 1 miljon kvadratmeter, AI-styrning.

Avlastar Stockholms elsystem
I skolor hanterar systemet både värme och ventilation för ett stabilt inomhusklimat. I förskolor med direktverkande el har ett 50-tal byggnader integrerats så att elradiatorerna justeras utifrån temperatur och elanvändning. Detta har bidragit med över 500 kW till Sthlmflex, ett forskningsprojekt i Stockholm med syftet att samla elanvändare och producenter för att motverka kapacitetsbrist på den lokala marknaden.

– Förskolorna avlastar elsystemet genom att vi styr ned elradiatorerna utanför verksamhetstid, framför allt på kvällar. Då bidrar vi också till att reducera elanvändningen under den topp som elsystemet har på kvällar, säger Erica Eriksson.

Tester och analyser för att förstå AI-beslut
Fördelar med AI-styrning är större mängder och bättre data, som bland annat gett en möjlighet till mer träffsäkra analyser samt att kunna testa olika driftscenarion som har gett en ytterligare kunskap om byggnaderna. Dessutom har de kunnat identifiera fler avvikelser som lett till åtgärder för ett förbättrat inomhusklimat.

En av de stora utmaningarna som Erica Eriksson och hennes kollegor hade med att använda ett AI-driftsystem var att förstå grunden till systemets beslut.

– Vi vill förstå de driftval som AI:n gör och ibland är de inte helt logiska. Vi som arbetar med energi vet ju att om vi byter en fläkt på X kW till en på Y kW så kommer det att ge en energibesparing, men med driftoptimering med hjälp av AI är det svårare att påvisa energieffektiviseringen i direkta kWh. Det är en utmaning. Genom flertalet olika analyser har vi ändå kunnat visa att SOLIDA gett både energi- och kostnadsbesparingar, säger hon.

Resultat under 2024
Vad har de då gett i siffror? Erica Eriksson säger att 2024 går till historien som det bästa energiåret hittills för SISAB. Då de bland annat har minskat elanvändningen med 4,8 procent och värmeanvändningen med 4,5 procent.

– Utan de senaste tolv årens arbete med digitalisering och energi hade SISAB:s energikostnader på årsbasis varit drygt 100 miljoner kronor högre än idag. Det är vårt lagarbete på många fronter som har gett de här resultaten. Allt ifrån att fastighetsvärdar påminner hyresgästerna om att inte ställa upp ytterdörrarna på rasterna till att alla i bolaget ser till att våra projekteringsanvisningar följs.

Tips och råd från Erica Eriksson för energioptimering:

• AI är inte en universallösning – För att AI ska fungera optimalt krävs vissa tekniska förutsättningar.
• Ett effektivt energiarbete börjar alltid med god driftkontroll för att undvika energislöseri.
• Teknisk utrustning behöver underhåll – Regelbundet utbyte, modernisering och underhåll av tekniska system är avgörande.
• Se energiarbetet som en verktygslåda – Driftkontroll, AI och tekniska installationer är olika verktyg som tillsammans skapar ett hållbart system.
• Olika kompetenser behövs – En tekniker som byter ventilationsaggregat är inte samma person som utvecklar AI-styrda energilösningar.
• Rätt verktyg för rätt uppgift – Precis som vid husbyggen krävs olika verktyg för olika delar av energiarbetet.
• Helhetsperspektiv – För att energiarbetet ska fungera krävs en kombination av tekniska anvisningar, driftoptimering, smart styrning och samverkan med hyresgäster – samt kompetenser inom varje område.

Text: Mari-Louise Paulson
redaktionen@forvaltarforum.se