Många tycker att det är svårt att navigera rätt bland ord som hållbarhet, CSRD, taxonomi och dubbel väsentlighetsanalys. Pusta ut, denna artikel är starten på en serie där vi reder ut begreppen och ser hur hållbarhet och nya krav kan bli allas möjlighet.
Hållbarhet är inget nytt fenomen för oss och har varit på mångas läppar länge, men när det pratas om CSRD och taxonomi så är det flera som känner att det finns en del frågetecken. Vad är det och framför allt behöver jag bry mig om det? Låt oss försöka reda ut det utan att förhoppningsvis skapa mer förvirring.
Vad innebär CSRD?
EU har tagit fram ett nytt direktiv om hållbarhetsredovisning, CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive, vilket ersätter tidigare lagstiftning om hållbarhetsrapportering.
Det nya direktivet är ett EU-direktiv som handlar om hur företag ska bli mer transparenta och rapportera mer detaljerat om hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med CSRD är ha ett tillförlitligt och jämförbart sätt för företag att rapportera hur man arbetar med hållbarhetsfrågor.
Att rapportera enligt CSRD i det dagliga arbetet handlar om att involvera hållbarhetstänket i hela förvaltningskedjan på ett strukturerat och systematiskt sätt.
CSRD rapporteringen delas in i följande områden; miljö, socialt och bolagsstyrning.
Tabellen visar exempel på direktivets huvudsakliga områden
Hur kommer EU:s taxonomi in i bilden?
För fastighetsbranschen innebär EU:s taxonomi att man behöver ta hänsyn till hållbarhetsperspektivet för bland annat sina investeringar. Till exempel behöver man som bolag tänka cirkulärt när man bygger nytt, när man renoverar och när man river sina byggnader. Med cirkulärt menas att minimera avfallet och att man ökar materialåtervinningen.
EU:s taxonomi är en viktig del i CSRD Direktivet. Man kan säga att CSRD ger oss vägledning om vilka som ska rapportera enligt det nya direktivet, medan taxonomiförordningen är det regelverk som reglerar vad som ska rapporteras. Syftet med taxonomin är att kunna främja och jämföra hållbara investeringar och det uppnås genom tex. cirkulär ekonomi.
Väsentlighetsanalys vs Dubbel väsentlighetsanalys
Nu när du förhoppningsvis känner att du fått lite mer koll på det nya direktivet ska vi krångla till det lite till genom att reda ut begreppen väsentlighetsanalys och dubbel väsentlighetsanalys. För att ni i ert bolag ska hitta rätt nivå och uppnå bäst nytta är det fördel att alla inom bolaget får förståelse för detta.
Vi börjar med väsentlighetsanalys vilket är en metod som företag använder för att identifiera och prioritera de viktigaste hållbarhetsfrågorna för sin verksamhet. Fram tills idag har hållbarhetsrapporteringen riktat in sig på hur företag påverkar sin omgivning.
Med risk för att krångla till det dubbelt kommer nu dubbel väsentlighetsanalys, vilket är en central del inom CSRD. Det som nu tillkommer är att det dessutom ska redogöras för vilka väsentliga intressenter som företagen påverkas av. Här finns inga givna ramar för vad som är väsentliga intressenter utan det måste varje verksamhet avgöra själva, här kommer verksamheten och dess kunskap om intressenter att vara väldigt central.
Vad innebär det här för mig?
För att vi ska få den bästa utväxlingen i detta så behöver vi kroka arm i hela organisationen och knyta ihop den dagliga driften med hållbarhetsarbetet. Vi jobbar redan fokuserat inom flera områden, så som att driftoptimera våra fastigheter för att spara på energi och kostnader. Vi ska dra nytta av det vi redan gör.
Det är lätt att tänka att hållbarhetsrapportering är någon som ekonomiavdelningen pysslar med i samband med att de gör årsredovisningen. Det är inte så konstigt eftersom stora företag redan har haft kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport. Men i och med CSRD kommer detta att förändras och alla kommer att påverkas, oavsett om du arbetar som ekonom eller förvaltare. Du behöver leva och ha med CSRD perspektivet tidigt i din förvaltning för att de ska vara hållbart. Dessutom behöver vi identifiera våra väsentliga intressenter och säkerställa att vi har systemstöd på plats för en sömnlös rapportering.
Hållbarhetsperspektivet kommer att behöva inkluderas i företagets strategier, målformuleringar och investeringsstrategier mm. Företaget behöver samla in data, analysera den och rapportera den regelbundet. För fastighetsbranschen är detta inget nytt i sig, vi jobbar dagligen med att samla in data kopplat till våra fastigheter. Här kan vi konstatera att CSRD blir en draghjälp för oss att driva på arbetet med att samla ihop och kvalitetssäkra information, vilket under många år varit en aktuell fråga i andra sammanhang så som det obrutna informationsflödet eller AI.
Hållbarhet knyter ihop hela organisationen
Upplever ni i er organisation att det är svårt från verksamhetsperspektiv att få ledningens uppmärksamhet kopplat till fastighetsdriftsfrågor? Upplever ni i er organisation det som svårt att få verksamhetens uppmärksamhet kopplat till strategifrågor? Nu samlas vi kring ett område som berör oss alla – hållbarhet.
Nu behöver ledningen prata driftsfrågor och verksamheten behöver prata strategifrågor, och därför vågar vi säga att nu blir hållbarhet allas möjlighet.
I vår nästa artikel kommer vi att fokusera på hur du i din roll kan påverka och hur du påverkas av de nya hållbarhetskraven.
I tabellen nedan framgår det vilka företag och koncerner som berörs av CSRD-direktivet.
Anndao Pilat och Camilla Törnroos
Meta
