Att sänka inomhustemperaturen i allmänna utrymmen har seglat upp som ett vanligare sätt att minska energianvändningen i spåren av skenande energipriser. Men det finns några saker att ta i beaktning innan man börjar justera värmen.
Mattias Hammarlund, Värmex
– När man börjar sänka inomhustemperaturen visar sig ofta brister. Det kan var allt från obalans i ventilationen, dålig tätning vid fönster och dörrar eller ett värmesystem i obalans, säger Mattias Hammarlund, tidigare injusteringstekniker och numera vd för Värmex.
Kan skilja över fem grader
Syftet med att sänka värmekurvan är allt som ofta att pressa energianvändningen. Men att sänka temperaturen för aggressivt på ett värmesystem som inte är tipp-topp kan ge oönskade konsekvenser. Det är inte ovanligt att ett obalanserat, det vill säga dåligt injusterat värmesystem, kan ha en differens på över fem grader, menar Mattias Hammarlund.
– Sänker du kurvan till en medeltemperatur på 20 grader får vissa hyresgäster en innetemperatur långt under det, något som skapar både missnöje och merarbete.
Bjälklagsisolering spelar roll
Byggnader vars allmänna utrymmen är uppvärmda, till exempel soprum, garage eller källare, kan vara svårnavigerade. Man tog kanske inte höjd för en lägre temperatur i samband med byggnationen av huset.
– Ligger till exempel garaget under lägenhetsplan är det inte säkert att man har tänkt på att isolera mellanbjälklaget. Då får de lägenheterna plötsligt en värmeförlust nedåt när man sänker temperaturen i garaget, vilket ofta resulterar i väldigt kalla golv, säger Mattias Hammarlund.
Digitalisera inte ett dåligt system
Samtidigt lyfter han att det finns nya, tekniska lösningar som automatiserar fastighetens temperatursänkning. Men även här behöver man vara vaksam – och inte börja digitalisera ett värmesystem som är i dåligt skick.
– Dessa algoritmer pressar ned värmekurvan på ett smart sätt. Men lägger man på det här smarta systemet på ett dåligt värmesystem, då är risken att några får det väldigt kallt i lägenheten, säger han.
Fastigheten ett sammanhängande system
Han betonar att allt hänger ihop – och att det gäller att se hela fastigheten som ett system, ett system som även omfattar boende och hyresgäster.
– Ruckar man på en sak kommer det troligtvis påverka något annat, även om det är svårt att i förväg veta vad det är.
Carl Berthammar, Olov Lindgren
Carl Berthammar, energi och driftchef på Olov Lindgren, säger att en lägre temperatur i allmänna utrymmen är en bra åtgärd för att minska energiförbrukningen. Även han lyfter problematiken med att vissa hus är byggda för att utrymmena ska vara uppvärmda.
– Bjälklagsisolering mellan lägenhet och det allmänna utrymmet kanske är för dåligt, då lär det märkas inne i lägenheten. Det kan också handla om väggar ut mot allmänna utrymmen.
Det gäller dock att gå varsamt fram. Man måste dessutom kontrollera hur värmesystemet påverkar andra fastighetssystem.
– Mekanisk tilluft ska till exempel vara någon grad lägre än rumstemperaturen, för att säkerställa omblandning av luften, säger han.
Dubbelsmäll för hyresgästen
Vet man om att det finns en obalans i värmesystemet bör man vara extra vaksam, speciellt om man avser att sänka värmekurvan för hela fastigheten – inklusive lägenheterna. Har fastigheten dessutom ett högt luftflöde kan det resultera i en dubbelsmäll för hyresgästen, menar Carl Berthammar.
– Luftrörelser påverkar upplevd temperatur. I utrymmen med högre luftflödeshastigheter kommer samma inomhustemperatur att upplevas svalare. Allra helst om man inte har en uppvärmd luftström.
Varsam sänkning
Både Carl Berthammar och Mattias Hammarlund är dock överens om att det finns fördelar med att spara in på energi genom att till exempel sänka inomhustemperaturen om förutsättningarna för det finns.
– Det får inte så stora konsekvenser. Gör man det varsamt går det att upptäcka eventuella problem tidigt, säger Carl.
– Och du får möjligheten till att åtgärda problem som du kanske inte kände till tidigare, säger Mattias.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
