2022 lanserade Heimstaden sin nollvision mot vräkningar 2030. Sedan dess har bolaget arbetat strukturerat med utvalda kommuner om att tidigare fånga upp varningssignaler och agera på dem. Två år in delar Heimstaden med sig av sina insikter.
Heimstadens initiativ ”nollvision mot vräkningar 2030” sätter fokus på individer som av olika anledningar riskerar att förlora sin bostad och i ett tidigare skede stötta dem.
Varje vräkning är ett misslyckande som påverkar många – direkt eller indirekt. Heimstaden identifierade att särskilda moment i vräkningsprocessen kunde förbättras om hyresvärd, kommun och myndigheter förde tätare dialoger.
Inom ramarna för nollvisionen samarbetar Heimstaden idag med följande kommuner: Burlöv, Eskilstuna, Jönköping, Karlskrona, Linköping, Lund, Ljungby, Norrköping, Malmö, Stockholm, Sandviken, Trelleborg, Vetlanda och Växjö.
Analys av nollvisions-året 2023
Sett till antalet bostäder under förvaltning är vräkningsfallen hos Heimstaden fortfarande väldigt få. Jämfört med startåret 2022 skedde det dock en marginell ökning (+1,8%) och en delförklaring till det tros vara den ansträngda ekonomin som slagit mot hushållen generellt.
– Den marginella höjningen ser jag inte som ett underbetyg till vår nollvision. Jag ser det snarare som ett styrkebesked givet att antalet vräkningar i hela landet ökat med 10% enligt Kronofogdens statistik. Vårt arbete har sannolikt haft en dämpande effekt och det är positivt, säger Annicka Jörgensen, hållbarhetschef Heimstaden Sverige och fortsätter:
– Jämför vi de två åren så kan vi se vissa mönster. Exempelvis ser vi att det är i åldersspannet 20–39 som majoriteten av vräkningar sker. Vi ser också att män, ofta ensamma, är överrepresenterade i statistiken. Det är insikter som vi tar med oss och förmedlar ut i vår organisation samt delar med våra samarbetspartners.
Framgångsfaktorer
Baserat på insikter och data från två års arbete, har Heimstaden sammanställt gemensamma nämnare från de samarbeten där det vräkningsförebyggande arbetet varit lyckosamt.
Kommun/myndighet
- Rätt beslutsnivå – Att kommunens högsta ledning fokuserar på det vräkningsförebyggande arbetet och sätter tydliga mål kopplat till det.
- Samverkansöverenskommelse – Ett avtal om samverkan mellan hyresvärd och kommun skapar tydlighet och en gemensam ambitionsnivå.
- Samtyckesblankett – Att hyresvärd och kommun arbetar med en samtyckesblankett leder till effektivare kommunikation med varandra och mellan kommunens olika förvaltningar.
- Trepartsmöten – Gemensamma möten mellan kommun, hyresgäst och hyresvärd där varje aktör tar sitt ansvar i planeringen kring hyresgästens möjligheter att få bo kvar eller frivilligt flytta.
- Budget- och skuldrådgivning – Värdefullt att tidigt involvera denna funktion inom kommunen för att stötta individen avseende privatekonomi och avbetalningsplan.
- Uppsökande arbete – Kommuner som arbetar uppsökande gentemot hyresgäst och inte endast skickar ut ett brev, når oftare framgång.
Internt på Heimstaden
- Uthyrningsprocessen – Att som hyresvärd utvärdera uthyrningsprocessen mot det vräkningsförebyggande arbetet. Involvera flera avdelningar för att säkerställa en samsyn i frågan.
- Mandat – Uppbackning från ledning och lokal förvaltning om att minska antalet vräkningar. Mandat att agera preventivt.
- Rätt prioriteringar – Satsa på kommuner som visar intresse för frågan och vill åstadkomma en förändring. Tid är en dyrbar resurs.
Källa: Heimstaden
