Från och med 2024 ska förpackningar tömmas på dess innehåll, för att allt ska kunna materialåtervinnas. Men hur gör vi med förpackningar som innehåller rester av farligt avfall? Och hur hanterar vi matfett?
Från 1 januari 2024 ska förpackningar tömmas på sitt innehåll. Dels för att för att kunna materialåtervinna det som förpackningen innehåller, dels återvinna själva förpackningen. Skyldigheten att tömma förpackningar gäller inte bara matavfall, som man kanske tänker på i första hand, utan avser allt en förpackning kan innehålla. Det kan till exempel vara en tub som innehåller gammal handkräm eller kanske en elektronisk produkt som inte kommit till användning, men som finns i en förpackning.
Farligt avfall och mediciner
Det finns dock undantag för förpackningar som innehåller rester av läkemedel eller rester av farligt avfall. Det ska hanteras som tidigare – innehåller de rester ska det inte tömmas i restavfallet.
Förpackningar med läkemedelsrester lämnas till apotek, förpackningar med rester av farligt avfall sorteras som farligt avfall.
När är en förpackning tom?
Det svåra är att avgöra om innehållet är farligt eller ofarligt, om resterna kan läggas i restavfallet eller om det ska läggas i det farliga avfallet. En tom förpackning som innehållit ett farligt avfall får sorteras i förpackningsinsamlingen, problemet är att avgöra när en förpackning kan anses vara tom. Detta kan vara svårt för en hyresgäst att veta, men också för personalen.
På Naturvårdsverket nämns att förpackningen ska vara ”nominellt tom”, men det går inte att få ett rakt svar på vad som menas med det. Har man klämt ut tillräckligt med lim från limtuben? Är den intorkade färgen i färgburken tillräckligt liten mängd så att den kan gå som en tom förpackning?
Detta får säkras upp med information och rutiner, oftast måste personalen fatta ett snabbt beslut om vad som ska göras med förpackningen. Det enklaste kanske är att alltid sortera förpackningar som innehållit farligt avfall som just farligt avfall. Ha gärna en dialog med tillsynsmyndigheten i kommunen när rutinen tas fram, för att säkra att rutinen klarar kraven.
Flytande matfett – en utmaning och tankevurpa
Rester av matavfall ska skrapas ur sin förpackning och läggas i matavfallet, och mjölkrester kan spolas ner i avloppet. Nytt för i år är att även rester av flytande matfett ska sorteras ut, det får inte hällas i avloppet. Små mängder matfett kan sugas upp med hushållspapper och läggas bland matavfallet. Men större mängder måste samlas in i en behållare, till exempel en PET-flaska eller en mjölkkartong.
I vissa kommuner tillåts att PET-flaskan med rester av flytande matfett läggs i restavfallet. Detta blir motsägelsefullt – å ena sidan ska vi sortera ut förpackningar, de ska vara tömda och absolut inte läggas i restavfallet. Å andra sidan kan samma förpackning användas som behållare för flytande matfett och läggas i restavfallet. Detta är en pedagogisk utmaning att förklara.
Sammanfattning
- Förpackningar ska tömmas och läggas i förpackningsinsamlingen från 1 januari 2024.
- Undantag för förpackningar som innehåller farligt avfall och läkemedel, dessa ska inte tömmas.
- Tomma förpackningar som innehållit farligt avfall kan läggas i förpackningsinsamlingen – men det är svårt att avgöra när en förpackning anses vara tom.
- Rester av flytande matfett får inte hällas ut i avloppet – det ska hällas i en förpackning! Och lämnas till ÅVC eller om kommunen tillåter, i restavfallet.
Patrizia Finessi
Miljöexpert på Sveriges Allmännytta
