Så får du garage och p-hus att hålla längre

För att minska slitage och underhåll i garage och p-hus är det viktigt att välja rätt beläggning på p-däcket och eventuellt komplettera med ett katodiskt skydd. Nu finns riktlinjer som hjälper dig att göra rätt val.

Garage och parkeringshus är de kanske mest utsatta betongkonstruktionerna, där skador som armeringskorrosion och sprickbildningar är alltför vanligt. Skador i form av rostande armering uppstår huvudsakligen i bjälklag, ramper och i de nedre delarna av väggar och pelare i garage.

– Denna typ av skador kan dock till stora delar undvikas med rätt betongkvalitet, tillräckligt tjocka betongtäckskikt över armeringen och väl fungerande tätskikts- och beläggningssystem, säger Ylva Edwards, teknisk doktor i väg- och banteknik, docent i brobyggnad och seniorkonsult på Ylva Edwards Materialteknik.

Testat 22 olika beläggningar
Tillsammans med bland andra Bror Sederholm på Swerea Kimab har hon genomfört SBUF-projektet Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering.

Forskarna har under mer än fyra år låtit testa 22 olika beläggningar i parkeringsgarage i tre olika delar av landet. Dessutom har beläggningarna i laboratorium utsatts för slitage för dubbdäck, som är en extra belastning i nordiska p-hus.

Ylva Edwards.

Tre sorters ytskydd
De tre huvudtyperna av tät- eller ytskyddsbeläggning som används i golvnivå till parkeringshus och garage är plastbaserad beläggning, bitumenbaserad gjutasfalt och hårdbetong.

– Gjutasfalt är mest slitstarkt följt av hårdbetong. Men det går inte att generellt säga vad som är bäst. Det beror på förutsättningarna i varje enskilt fall. Om du inte räknar med så tung belastning och kanske vill ha en färgad yta så är plastbaserat kanske bäst, säger Ylva Edwards.

Utvecklar hjälpverktyg
Forskarna har nu tagit fram riktlinjer och utvecklar just nu ett verktyg kallat P-Bapp (parkeringsbeläggningsapplikation) som ska hjälpa beställarna att välja rätt beläggning. I appen får beställarna svara på ett 30-tal frågor, där svaren på frågorna ger besked om vilken eller vilka lösningar som är lämpligast.

Frågorna handlar bland annat om hur garaget ser ut, vilken belastning man räknar med, hur mycket underhåll man är beredd att ta och hur lättstädat det ska vara.

Bror Sederhoim.

Behövs även katodiskt skydd?
Men det räcker inte alltid med rätt ytbeläggning för den som vill ha ett riktigt långvarigt skydd. Någon form av så kallat katodiskt skydd, som bidrar till att sänka korrosionshastigheten på armeringsjärnen, kan också behövas.

– I många fall skulle betongsprängning på grund av armeringskorrosion så att beläggningen lossnar kunna undvikas om katodiskt skydd används från början tillsammans med en bra beläggning.  Med en kombination av skyddsbeläggning och katodiskt skydd klarar man sig ännu bättre, säger Bror Sederholm.

15–50 års skydd
Det finns två typer av katodiskt skydd:

• Katodiskt skydd med offeranod, ett galvaniskt skydd som för övrigt länge använts på båtar för att spara motorer och drev.
• Elektrolytiskt katodiskt skydd bestående av titannätanoder med ett ädelmetallskikt som man matar ström igenom och på så sätt minskar korrosionen.

– Det elektrolytiska skyddet är absolut mest effektivt med livslängder på uppemot 50 år men betydligt dyrare. Katodiskt skydd med offeranod håller cirka 15–20 år.

Dåligt byggda
Bror Sederholm anser dock att många problem skulle kunna minskas om parkeringshus byggdes bättre.

– Många p-hus har ofta dålig avrinning eller saknar brunnar helt vilket gör att fukten stannar kvar. Om man byggde rätt skulle många problem kunna undvikas.

Text: Hans Hellberg
hans.hellberg@redaktionen.se