Möt några av barnens hjältar i Hermodsdal där Stena Fastigheters Relationsförvaltning skapar hopp för framtiden.
Stena Fastigheter insåg tidigt att det behövdes något mer än traditionell förvaltning för att skapa bra boendemiljöer.
I slutet på 1990-talet gick fastighetsbolaget därför i spetsen för Hermodsdalslyftet i Malmö, ett samarbete mellan bland andra boende, fastighetsägare och Malmö stad. Hermodsdal är ett av 23 bostadsområden i Sverige som polisen klassar som ”särskilt utsatt”.
Projektet som syftade till att skapa en tryggare och trivsammare boendemiljö blev upptakten till Stena Fastigheters Relationsförvaltning som startade år 2000.
Jämställdhetspris
Bledar Zuta som kallas Bledi växte upp på Hermodsdal. Han var lite strulig, men fick rätt chanser, bland annat av Stena Fastigheter, och idag är han en populär ledarperson i bostadsområdet.
2016 fick Bledi Malmö stads jämställdhetspris för sitt arbete på Allaktivitetshuset i Hermodsdal. Nu jobbar han och kollegan Rashid Resk, som också har växt upp i området, som elevkoordinatorer på Hermodsdalsskolan med ansvar för 75 elever var.
Här finns många goda exempel på Stena Fastigheters Relationsförvaltning. Framför allt satsar bolaget på läxhjälp, sommarjobb och flera projekt för att coacha eleverna till bra utbildningar och jobb. Men bolaget satsar också på en rad fritidsaktiviteter.
Fångades upp
– När någon hjälper dig fast de inte behöver är det det finaste du kan få. När vi sitter och pratar med enskilda elever och vi inte vet hur vi ska lösa något går vi till Stena för de vet var vi ska vända oss, säger Bledi, när Förvaltarforum träffar honom, Rashid och Cecilia Fredholm, chef för kommunikation och social hållbarhet på Stena Fastigheter Malmö.
Bledi förklarar att Stena Fastigheter har en viktig roll i Hermodsdal.
– Det hade inte sett ut som det gör här i dag om inte Stena hade varit här. Till exempel hade min egen personliga väg inte blivit så här. Det var Stena som pressade kommunen att göra något i Hermodsdal och det var så vi fångades upp.
Cecilia Fredholm, Bledi Zuta och Rashid Resk.
Prioriterat område
Cecilia Fredholm har sett att om man som Stena Fastigheter tar socialt ansvar är det lättare att engagera andra att också ta mer ansvar.
– Vi har ett nära samarbete med Malmö stad, polisen, andra fastighetsägare och föreningar. Det är viktigt att vara bra på samverkan. Oavsett vilken organisation man är har man sina naturliga ansvarsområden som man kan jobba med. Gör alla det blir det jättemycket gjort, säger Cecilia.
Hon berättar att Stena har tre relationsförvaltare i Sverige vars uppgift är att bidra till förbättringar i sina områden, lyssna på hyresgäster och ta hand om idéer som dyker upp. Relationsförvaltningen är ingen tillfällig insats, utan en prioriterad och långsiktig form av verksamhetsutveckling.
Spindlar i nätet
– Skolan är viktigast för att förbättra området. Det är nyckeln för att förbättra hela Hermodsdal, säger Bledi.
Han och Rashid jobbar med allt utom undervisning. De är spindlarna i nätet och håller tät kontakt med elever, föräldrar och övrig personal på skolan. Och det är inte bara elever som strular som får stöd, utan elevkoordinatorerna bryr sig, lyssnar och hjälper alla när det behövs. Målet är att alla elever ska få en bra skolgång och bra betyg.
– Det är första gången jag har haft ett jobb där jag inte tittar på klockan när det börjar bli dags att gå hem. Här kan jag sitta över tiden bara för att jag älskar barnen. Vi vill verkligen deras bästa och då glömmer man tiden, säger Rashid.
Kulturell kompetens
Rashid och Bledi gör mycket mer än vad som står i deras arbetsbeskrivning.
– Vi involverar familjen i barnets skola. I och med att vi båda två är uppvuxna här så vet vi hur det fungerar. Om en förälder till exempel säger ”min dotter får inte gå och simma”. Då tar vi diskussionen och frågar varför, säger Bledi.
– Vi är uppvuxna här och vet hur familjerna tänker, säger Rashid. Jag är själv arab och Bledi alban. Vi är uppvuxna med kulturen och traditionerna, så vi förstår föräldrarna och vet hur vi ska ta det på ett fint och pedagogiskt sätt, så att vi får med dem för barnens skull. Det är flera barn som inte skulle komma till skolan alls som nu är här varje dag och har noll frånvaro.
Stärker flickorna
Rashid berättar att många flickor inte får följa med på läger eftersom deras föräldrar är rädda för sånt de inte känner till.
– Tidigare fick de hem en lapp där det stod att deras barn ska med på läger i två dagar. Men föräldrarna är försiktiga med sina döttrar och säger nej. Då ringer vi och förklarar vad vi kommer göra. Aha, är det så det är, säger föräldrarna, då kan min dotter följa med.
– När de tänker på läger, tänker de kanske på något helt annat, säger Bledi. Vi säger kom och kolla, ni är jättevälkomna. Vi gör det här för barnens skull.
Rätt kompisar
Många föräldrar kräver att barnen ska gå raka vägen hem efter skolan och plugga, äta och gå och lägga sig tidigt. Men Rashid och Bledi vet hur viktigt det är med fritidsaktiviteter.
– Det är så viktigt med rätt umgänge här i Hermodsdal, säger Rashid. Jag har spelat fotboll i 25 år och alltid när mina busiga vänner frågade om jag skulle med sa jag att jag måste till träningen. De accepterade alltid det svaret och sa ”låt honom vara”. Om jag hade sagt ”jag ska hem och plugga” hade de sagt ”mes, vad gör du, tönt” och då är det svårt att stå emot.
– Barnen här tar allt ansvar. De kollar upp föreningar och säger till sina föräldrar vad de vill göra. Men vi tar över det ansvaret, kollar upp föreningarna, pratar med föräldrarna och berättar var de kan börja med en fritidsaktivitet, säger Bledi.
Positiv fokus
Rashid och Bledi följer noga barnens närvaro i skolan och åtgärdar skolk dag ett.
– Vi möter barnen utanför när de kommer till skolan och har mentorstid med dem. Vi försöker ringa hem till alla barn som är sjukanmälda och kollar om det är barnet eller föräldrarna som har gjort sjukanmälan, säger Bledi.
– Vi försöker fokusera på det positiva och inte så mycket på det negativa. Det är jätteviktigt. I stället för att bara prata om sena ankomster och skolk frågar vi vad som är roligt i skolan. Sen börjar vi jobba därifrån, säger Rashid.
Viktig struktur
Hermodsdalsskolan har många regler och struktur, något som både Bledar och Rashid tycker är jätteviktigt.
– Alla barn behöver strukturer. Kommer du för sent får du inte gå in i klassrummet på en kvart. Alla har samma struktur, säger Bledi
– En jättebra grej på den här skolan är att vi har nolltolerans för våld. Om två stycken slåss spelar det ingen roll vem som började. Båda blir avstängda tre dagar, säger Rashid.
Räddningen
Andra exempel på bra strukturer i skolan är att eleverna får behålla samma lärare och läxhjälpen är samma dag varje vecka.
Bledi påpekar att risken för att elever ska hamna i kriminalitet är störst på sommaren efter de har gått ut nian.
– Då försvinner tryggheten och du ska inte gå i skolan med dina vänner. Ingen bryr sig. I Sverige pratar man om att det finns ett socialt nätverk som är jättestarkt om man går fel väg när man är mellan noll och arton år, men det stämmer inte. När du går ut nian finns ingenting. Nu räddas de av Stenas sommarjobb, säger Bledi.
Skottlossning
Rashid och Bledi tycker att det aldrig har varit så bra som det är nu i Hermodsdal. Men de ser också problemen med gängkriminalitet, narkotikahandel och social oro.
– Inom en radie på 1 000 meter från skolan har det skett tre mord och tio skottlossningar på cirka två år, säger Bledi.
Största förbättringen
Hermodsdalsskolans högstadium stängdes 2006 på grund av otrygghet, skadegörelse och dåliga studieresultat. Men efter att högstadiet öppnade igen 2011 har allt blivit bättre.
– Första året vi erbjöd läxhjälp genom föreningen Drivkraft var förväntan att 43 procent av eleverna skulle få gymnasiebehörighet. 86 procent fick behörighet när läsåret var slut. Jämfört med året innan ökade andelen med behörighet med 22,8 procent, vilket var den största höjningen i hela Malmö stad. Men det finns många fler anledningar till det goda resultatet, det är inte bara läxhjälpen. Skolledningen är fantastisk och det finns en förväntan på eleverna att prestera, säger Cecilia.
Nu är det många elever från kringliggande områden som söker sig till skolan och de två niondeklasserna blir kanske tre nästa läsår.
Känna sig stolt
– Du ser inget klotter eller krossade fönster här på skolan nu. Jag tror denna skolan har lägst skadegörelse i Malmö. Det är för att skolan tillhör barnen. Den tillhör bland annat de som bor i Stenas hus och man tar inte sönder det som finns där man bor, säger Bledi.
– Det är så himla viktigt att man kan känna sig stolt över sitt bostadsområde. Är det något som verkligen sänker ungdomar, så är det när de själva har en positiv erfarenhet av sitt område och sen när de börjar på gymnasiet säger kompisarna att det är ett dåligt område att bo i, säger Cecilia.
Hon tycker att det är jätteviktigt att nyansera bilden av områden som benämns som särskilt utsatta områden, så att även det som är bra kommer fram i media.
Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se
Läs mer om Stenas relationsförvaltning
Exempel på Stenas relationsförvaltning
