Foto: CCBuild
Genom att läsa 20 rapporter kring ämnet återbruk har vi vaskat fram de 5 viktigast lärdomarna och rekommendationerna. Se det som en genväg till bättre insikt om hur återbruk bäst tillämpas i förvaltarens vardag.
De senaste åren har en stadig ström av rapporter, forskningsartiklar och examensarbeten publicerats inom ämnet återbruk. Rapporter som beskriver möjligheter och hinder i både teori och praktik när det kommer till a) återbruk (att demontera något för användning i en annan byggnad) och b) återanvändning (att demontera och/eller behålla något i samma byggnad och samma plats).
I rapporterna förekommer återbruk av allt; från fast inredning och tunga byggnadsdelar såsom ventilation, gipsväggar, radiatorer, betongstommar och stålkonstruktioner till lös inredning.
Det finns en hel del hjälpmedel där ute som kan minimera risken för osäkerheter, vilket i sin tur kan leda till att återbruksarbetet påbörjas för sent eller inte alls genomförs. I syfte att slå hål på antaganden och spekulationer har 20 rapporter lästs och de viktigaste 5 lärdomarna, insikter och rekommendationerna för förvaltare har här sammanställts.
1. Viktigt med tidig planering, inventering och mål
I princip alla rapporter och artiklar nämner tidsperspektivet som en avgörande faktor för ett lyckat återbruksarbete. Förlängda tidsplaner kan bli väldigt kostsamma, det är känt från traditionella projekt. Därför är tidsplanering ännu viktigare i cirkulära processer där material behöver inventeras, riskbedömas, testas, demonteras, fraktas, mellanlagras och monteras.
Tipset är därför att utse en särskilt dedikerad återbrukssamordnare som har tid, kunskap och budget för att kunna ta fram underlag för en återbruksplan och jobba in den i projektet.
Ett annat tips är att använda sig av digitala inventeringsverktyg och att göra inventeringar när hyresgäster flyttar ut eller i samband med exempelvis besiktningar eller andra besök till lokalen eller byggnaden.
I lyckade återbruksprojekt sätts tydliga mål men i en av de genomlästa undersökningarna uppgav 50% av aktörerna i värdekedjan att de inte hade några mål eller rutiner för återbruk.
2. Ekonomiska styrmedel, incitament och affärsmodeller
När man förhoppningsvis har planerat i god tid, gjort en gedigen inventering och har ett mål kring återbruket, blir det lättare att hitta en ekonomi i projektet. I många rapporter nämns hur viktigt det är att byggherren är med aktivt i arbetet, utformar tydliga krav i upphandling och skriver avtal som uppmuntrar till återbruk. Annars hamnar man i målkonflikter med motstridiga incitament, affärsmodeller eller ovilja.
Belöningsmekanismer vid användning av återbrukade material behövs. Särskilt om entreprenörer i vanliga fall får påslag på nya material som de använder i ett bygge och vid återbruksprojekt istället måste lägga ner mer tid för att varsamt demontera ett byggelement eller på att underhålla.
Ett annat nämnvärt problem är hur bruksvärdessystemet är utformat för hyresrättslägenheter där fastighetsägare idag kan konceptrenovera lägenheter för att höja standarden och därmed hyran genom att riva ut och installera nytt – vilket leder till resursslöseri.
Det finns flera goda exempel på fastighetsägare som väljer att återanvända och återbruka av miljöskäl istället för att systematiskt riva ut och installera nytt för att höja hyran. Dem kan man läsa om i Fastighetsägarnas rapport och i IVLs vägledning.
3. Praktiska erfarenhet och kompetens, samt rätt attityd
En återkommande lärdom är att rivare inte bör göra inventeringen och demonteringen. Inventeringen bör göras av en dedikerad entreprenör, gärna med yrkeskunniga personer inom exempelvis plattsättning, som även kan genomföra demonteringen och lagerhållningen (om inte byggherren har plats, vilket är en stor fördel).
Byggherren bör vara engagerad i inventeringarna och erfarenheter från olika projekt visar att projektmålen kring återbruk överträffas med rätt samarbetsform och aktörer som är med i ett återbruksprojekt.
4. Standardiseringar, vägledningar och rutiner
Idag finns det inte många etablerade standarder och vägledningar när det kommer till metoder och tillvägagångssätt för återbruk av olika byggmaterial. Det kan handla om att de är okända eller relativt nya.
Samtidigt framkommer bland rapporterna att nya standarder och vägledningar tas fram hela tiden. När de allmänna råden utgår, i och med Boverkets nya byggregler som träder i kraft 1 juli, innebär det att varje sektor behöver ta fram egna sektorsnormer (branschregler, vägledningar med mera).
Några standarder och vägledningar för återbruk finns redan nu i:
- Standard kring Livscykelanalys (EN-15978)
- ISO-standarder kring cirkulär ekonomi (ISO 59004, 59010 och 59020)
- Miljöinstitutet IVLs vägledning för beslutsfattare där policyer och styrmedel ska främja återbruk på plats
- Rutin för återbruksinventering vid ombyggnation och rivning från Lundafastigheter
- Det tas just nu fram en standard för prefabricerad betong som heter SIS/TK191
- Forskningsinstitutet Rise har tagit fram en rapport för kvalitetssäkring för återbrukade betongelement
5. Lag kring återbruk i kontrollplaner från 2020
Sedan 2020 har en ändring i lagen om bestämmelserna kring kontrollplan (PBL 10 Kap. 6§) krävt att en byggherre vid både projektering, nybyggnation, ombyggnation, markarbeten och rivning genomför en kontrollplan där man ska redovisa hur man jobbar med återbruk och återvinning. Det är en lag som många rapporter lyfter fram som avgörande, men som Boverket kommit fram till inte efterföljs, främst punkt 5 och 6:
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och 6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra a) materialåtervinning av hög kvalitet, och b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603)
Sammanfattning
I en förvaltning där man använder sig av återbruk cirkulerar material inom en byggnad eller ett byggnadsbestånd. Det gör att mindre byggmaterial går till deponi och förvaltningen bidrar till ekonomiska, sociala och miljömässiga nyttor.
För att återbruk ska bli en naturlig del av förvaltarens vardag kan man börja med att förkovra sig i de konkreta insikter, lärdomar och rekommendationer som här vaskats fram ur alla rapporter. Det kan vara ett första steg. Stegen man tar därefter baseras då mer på erfarenheter, analyser och forskning och mindre på antaganden och spekulationer.
Text: Robin Rushdi Al-sálehi
redaktionen@forvaltarforum.se
