Klimatsäkra fastigheten för att inte minska värdet

Mellan 2015 och 2022 betalade försäkringsbolag ut cirka 7 miljarder kronor för skador orsakade av väder och vind. Att fastigheten är klimatsäkrad blir allt viktigare på fastighetsmarknaden och kan påverka värdet, menar Henrik Forsberg på Novier. 2022 inträffade över 18 000 försäkringsskador, vilket ledde till skadeersättningar på omkring 837 miljoner kronor. Den stora översvämningen i Gävle 2021 resulterade till exempel i skador för mer än 1,6 miljarder kronor. Det visar rapporten ”Omvärldstrender 2024” framtagen av branschorganisationen Svensk Försäkring. – Även om det inte syns i transaktionerna än, så borde det påverka fastighetsvärdena i framtiden om man är långsiktig fastighetsägare. Jag tror att branschen har gjort förhållandevis lite åtgärder rent praktiskt i husen, men allt fler har börjat fundera på det här, säger Henrik Forsberg på Novier, Chef teknik & projekt samt hållbarhet på Novier. Kan påverka värdet Att fastigheten är klimatsäkrad blir allt viktigare på fastighetsmarknaden och kommer sannolikt att påverka värdet i framtiden, menar Henrik Forsberg. Han spår att det kommer bli något man pratar om likt dagens energideklaration eller miljöklassning. – Ja, det tror jag. Steg ett är nog att man kommer väga in i priset, eller var man väljer att faktiskt köpa fastigheter. Att det ska vara lägre risk. De som köper fastigheter har också börjat förstå att om miljöklassningen påverkar värdet, så kommer nog klimatanpassningar att göra det också så småningom. Kartlägg befintliga risker Kartlägg fastighetens nuvarande sårbarhet, och skapa en tydlig handlingsplan. Faktorer som geografi, konstruktion och tekniska installationer bidrar till hur riskanalysen kommer att se ut. – Man måste specificera vilka risker man står inför. Om det till exempel är jordskred eller översvämningar. Via förändrande instruktioner, rutiner, ronderingsmönster, tillsammans med investeringar, kan man sen minska riskerna. Dialog med närliggande fastighetsägare och kommuner är minst lika viktigt, berättar Henrik, och exemplifierar. – Sätter grannen till exempel in backventiler, men inte du, så åker du på det. Då kan det nog till och med bli så att det blir värre för den som inte har agerat. Åtgärder som speglar verkligheten När man väl har kartlagt alla risker så gäller det att börja med åtgärder. Det kan vara stort som smått, tekniskt som organisatoriskt. Oavsett vad kartläggningen resulterar i är det viktigt att komma igång med arbetet. – Det är till stor del förvaltningsåtgärder. Ligger fastigheten i ett blåshål handlar det om att löpande kolla att allt sitter fast ordentligt, montera fast saker hårdare än vanligt, och anpassa rutiner kring utmaningarna. Har man i stället hög risk för stora vattenflöden, då måste man lägga extra fokus på brunnar och tätskikt. Åtgärderna måste spegla verkligheten. Skapa en långsiktig plan Likt en underhållsplan kan man upprätta en klimatplan, berättar Henrik, och förklarar att det blir ett styrdokument som bestämmer vilken åtgärd som ligger närmast i tid. Genom att skapa en handlingsplan som tydligt visar vad som ska genomföras, när och av vem går det att minska riskerna för eventuella skador till följd av exempelvis skyfall. – Över tid så kommer man att behöva avsätta pengar för det, kanske inte första året, men till år 20 kommer du behöva det. De flesta kan hantera det bättre genom att göra lite hela tiden, i stället för att ta allt vid ett och samma tillfälle. Regler kan driva på En tydligare nationell strategi med riktlinjer för klimatanpassningsarbetet är nödvändig, och kommunerna behöver förbättrade möjligheter att finansiera åtgärder, skriver författarna till rapporten ”Omvärldstrender 2024”. För fastighetsägare innebär klimatförändringarna inte nya bara utmaningar, utan det är också något som kan kopplas direkt till EU:s taxonomi. – Det är en parameter som gör att du kan linjera fastigheten med taxonomin. Effekterna av väderproblematiken ser vi kanske inte fullt ut riktigt än. Däremot förstår fler nu att det faktiskt kan bli extremväder periodvis i Sverige. Men regelverket är fortfarande den starkaste pådrivaren. Checklista:

1. 1. Kartlägg klimatriskerna i den geografi där fastigheterna finns
   2. I medel- till högriskområden kartlägg riskerna för respektive fastighet

1. 1. Skapa en åtgärdsplan som tydligt redogör för vad som behöver åtgärdas och när

1. 1. Uppdatera åtgärdsplanen löpande vid behov

1. 1. Se över rutiner i organisationen och säkerställ att de bidrar till klimatsäkra fastigheter

1. 1. Implementera löpande underhåll med fokus på klimatsäkring i renderingarna

1. 1. Ett tillvägagångssätt för fastighetsägare att linjera med EU-taxonomin

Text: Jakob Gromer redaktionen@forvaltarforum.se