”Jag har rört mig sidledes – det ger mig trovärdighet”

Efter 20 år i Skanskas ”chefsskola” hade Caroline Arehult några hektiska år på Hemfosa. Nu leder hon Akademiska Hus och drar ofta paralleller mellan eget basketspel och organisationens lagarbete. Här siar hon även om hur fastigheterna kan nyttjas framöver.

Caroline Arehult säger att hon har rört sig mycket i sidled, innan hon klev upp och blev VD för Skanskas dotterbolag, Skanska Fastigheter Stockholm. Nu leder hon Akademiska Hus sedan 2021 och var även VD på Hemfosa några år. Men det var på Skanska som hon rörde sig ”horisontellt” i många år och fick all erfarenhet.

– Jag har jobbat som förvaltare, varit chef för drifttekniker och jobbat som fastighetschef. Jag har arbetet med projektutveckling, uthyrning, marknadsföring och med transaktioner. Jag förstår den som ”sitter längst ut”, för jag har troligtvis haft dennes jobb, säger hon och fortsätter:

– Att jag förstår vardagsfrågorna, det har varit till hjälp för mig. Men främst har det gett mig insikter och en trovärdighet.

Skanska 21
Skanska kom tidigt in i Caroline Arehults liv. Hennes pappa var ingenjör med eget företag, hemma i vardagsrummet i Björkhagen, söder om Stockholm. Betalade Skanska fakturorna i tid, blev det en bra jul skämtar hon.

Som ung hade hon lätt för att intressera sig för många olika saker, en generalist som hon kallar sig. Därför blev Lantmäteri-linjen på KTH en bra utbildning, eftersom hon gillade arkitektur och form, matematik, ekonomi och juridik. Under andra året på KTH sökte hon och blev antagen till programmet Skanska 21, vilket bland annat innebar praktik i Sverige och utomlands.

Vidöppen dörr
Hon gjorde sedan sitt examensarbete på Skanska och dörren in till företaget var vidöppen.

– Jag började ju som förvaltare och tyckte det var ett superroligt jobb. Sedan blev jag fastighetschef. Därefter Marknads- och uthyrningschef och sen kort transaktionschef innan jag blev VD för dotterbolaget Skanska Fastigheter Stockholm. Jag kände mig hemma på en gång och blev kvar i 20 år, sammanfattar Caroline Arehult.

Hektiskt på Hemfosa
Efter den långa tiden på samma ställe var det läge att gå vidare och hon hamnade som VD på fastighetsbolaget Hemfosa, som då knoppade av Nyfosa. Det nya bolaget skulle vara ett mer opportunistiskt och snabbfotat företag medan Hemfosa skulle vara det trygga samhällsfastighetsbolaget. Det blev en hektisk tid i ett och ett halvt år innan man blev uppköpt av SBB.

– Efter att uppköpet genomförts, var jag ledig i ett och ett halvt år, vilket var fantastiskt skönt. Jag hade jobbat på oavbrutet, extra tufft och hårt i rollen som VD för ett börsnoterat företag och med att rekrytera ett helt nytt team; stora delar av ledningen försvann till Nyfosa.

Nytt jobb på Akademiska Hus
Innan Hemfosa hade hon ett styrelseuppdrag i Akademiska Hus. Det fick hon då avsluta eftersom det blev en intressekonflikt när Hemfosa också förvaltade lärosäten. Under ledigheten kommunicerade tidigare VD för Akademiska Hus att hon skulle gå i pension. Caroline Arehult erbjöds tjänsten och hon fick chansen till ett drömjobb som hon kände att hon hade rätt kvalifikationer för.

– Mitt bästa beslut var att börja – och sedan sluta på Skanska. Det är en fantastisk skola där jag lärt mig driva och utveckla en verksamhet, affär och organisation framåt. Men, det var först när jag slutade på Skanska som jag tydligt såg allt jag lärt mig. Det var en fantastisk kick att få använda denna kunskap i ett nytt sammanhang.

Skolad inom lagidrotten
Tack vare en god branschkunskap kan hon se att hon kan tillföra saker för att förflytta verksamheten framåt på ett långsiktigt, hållbart och värdeskapande sätt.

– En av mina styrkor är att bygga starka team omkring mig. Jag är ju skolad inom lagidrotten och det gäller att få ihop ett lag som tillsammans jobbar mot ett gemensamt mål, det blir dessutom roligare då. Mina kollegor är säkert trötta på alla idrottsparalleller jag alltid drar, säger Caroline och skrattar.

Laget framför jaget har hon med sig sedan länge. Hon spelade basket upp till hög ålder och har sedan coachat två olika flicklag, under 14 års tid. Äldsta dottern har nu dragit igång ett division 3-lag som Caroline både coachar och själv spelar med i – efter ett 10-årigt speluppehåll och som nybliven 50-åring.

Egna och företagets mål
Hon gillar framåtrörelser och drivs av utvecklingsarbete och förflyttning. Det genomsyrar hennes egna mål med laget, såväl som Akademiska Hus företagsmål. Bolaget har som mål att bli klimatneutrala till 2035 och man krokar arm med de två andra statliga fastighetsbolagen (Specialfastigheter och Jernhusen) och ingår bland annat i samverkansprojekt med forskningsinstitutet Rise för att hitta innovativa lösningar på hållbarhetsfrågorna.

Kundvård är en utmaning
Det hon, något oväntat, lyfter fram som en av Akademiska Hus utmaningar är att få kundernas uppskattning. Bolagets förutsättningar skiljer sig något åt från traditionella fastighetsbolag eftersom Akademiska Hus är ägt av staten, med en marknadsandel på ca 60 % av ytan som förhyrs av svenska lärosäten, och med kunder som också är statligt ägda.

– Att vi har samma ägare som våra kunder, kan komplicera dialogen oss emellan. Vi försöker leverera så bra vi kan utifrån det uppdrag vi har och vi jobbar jättemycket med kundfokus för att verkligen visa att vi tillför ett värde för lärosätena.

Organisationen stödjer kundarbetet
Det Akademiska Hus gör för att optimera kundvården är att ha en nära dialog med kunderna, vara proaktiva samt förstå och ta hänsyn till lärosätenas verksamhet i deras vardag, till exempel planera in hyresgästanpassningar så att de inte stör i tentamensperioder. Bolaget försöker även bidra med expertkunskap inom till exempel campusutveckling och lärandemiljöer.

Dessutom framhåller Caroline att de är väl organiserade för att stödja sitt kundarbete på ett bra sätt; genom att till exempel ha snabba beslutsprocesser samt ha olika experter in-house för dem som jobbar ute i linjen, för att kunna göra ett bra arbete.

Optimerar med AI
Men att bemöta sina kunders behov innebär inte bara att jobba i nuet. Omvärlden och förväntningarna förändras och vad innebär det för framtiden?

– Det som kommer att revolutionera förvaltningen är ju AI och teknikutvecklingen. Vi jobbar med digitala tvillingar och sensorer för att till exempel se hur ytorna och lokalerna nyttjas men också för att kunna optimera vår tekniska förvaltning av byggnaderna.

Styra bort från nyproduktion
De mätningar man har gjort visar att det finns möjligheter att lokaloptimera och därmed styra bort från resurskrävande nybyggnation och istället optimera och modernisera det befintliga beståndet. Att just minska nybyggnationen är högsta prioritet för att nå bolagets klimatmål.

– Frågan är hur lärosätena kan nyttja lokalerna på ett än mer långsiktigt hållbart sätt. Jag tror det blir en förflyttning som även kommer att påverka vårt bestånd. Vi kommer att få ytor som blir vakanta och som vi behöver utveckla för att fylla med ny verksamhet som kan bidra till campusområdets attraktivitet. Lokalerna måste ändras så att de blir mer flexibla eller multifunktionella för att bli mer attraktiva, spår Caroline.

En lösning är att konvertera ytor till studentbostäder, något som redan realiserats på olika platser, bland annat i Språkskrapan i Göteborg, som Förvaltarforum har skrivit om tidigare. En annan lösning kan vara att hyra ut till näringslivet och företag som samverkar med lärosätena på olika sätt.

Ledarskap och chefsroll
Själv tycker hon att det är viktigt att vara på plats på kontoret. Hon är där i princip alla dagar, även om kontoret i sig kan innebära något av bolagets lokalkontor på de olika campusområdena runt om i Sverige. Möten och samverkan är bra för att stämma av, lösa problem och ta snabba beslut.

Genom att visa på eget engagemang försöker hon föregå med gott exempel. Hon vill gärna framstå som just engagerad och tydlig – och bidra till en stark och inkluderande lagkänsla.

– Jag har varit chef under många år och insett att man inte kan vara omtyckt av alla. Men genom mitt ledarskap försöker jag fatta och förmedla beslut, som ibland kan vara tuffa, så empatiskt det bara går – genom att lyssna in och samtidigt förklara varför beslutet tas.

Ett härligt gäng
Stöttning i sitt ledarskap får Caroline Arehult bland annat via det nätverk hon fått av Ruter dam-programmet. Hon tillhör årskullen 2013 som då gick ledarskapsprogrammet – riktat till kvinnliga chefer, inom svenskt näringsliv.

– Vi är grupp på 40 kvinnor och gemenskapen är fantastisk. Ibland kan man ju vara lite ensam som chef och framför allt som kvinnlig chef. Men i vårt team finns ingen konkurrens utan vi håller ihop och uppmuntrar varandra. Det är ett superhärligt gäng!

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se