I tio år har Victoriahem ägt och förvaltat hus och områden som byggdes under miljonprogramsåren 1965–1974. De har lärt sig av misstag och även nått framgångar. Här delar de med sig av sina insikter.
Fastighetsbolaget Victoriahem skriver på sociala medier att ”miljonprogrammets områden är hem åt över två miljoner människor. Men i debatten hamnar fokus allt för ofta på utanförskap och kriminalitet. Man ska inte blunda för problemen, men inte heller för möjligheterna. Många hus behöver rustas upp och områden göras tryggare.
Med rätt insatser och gemensamma krafter går det.”
Inlägg om framtida utveckling
Victoriahem är en av Sveriges största ägare av miljonprogramsområden. För tio år sedan förvärvade man närmare 900 lägenheter i Herrgården, som är en del av Malmöstadsdelen Rosengård. Det blev startpunkten för deras resa som ägare och förvaltare av miljonprogramsområden. Under decenniet som gått har de samlat på sig erfarenheter om hur dessa områden bäst bör rustas upp och förvaltas.
Det delar nu med sig av sina erfarenheter, som ett inlägg i samtalet om områdenas framtida utveckling. De skriver på sin hemsida att de vill fortsätta i en konstruktiv anda, där slutmålet är att bevara och utveckla miljonprogramsområdena för alla människor som bor där och för hela samhället.
Victoriahems 10 insikter:
- Upprustning är det enda rimliga alternativet
Upprustningen av miljonprogramsområden är en av Sveriges stora samhällsutmaningar. Det saknas dock samsyn kring investeringsbehovens storlek och huruvida fastigheterna bör renoveras eller rivas. Vi menar att upprustning är det enda rimliga alternativet. Rivning vore ett ekonomiskt och miljömässigt slöseri. - Kommunerna måste avlastas
Kommunerna ensamma hinner inte i kapp miljonprogrammets renoverings- och underhållsskuld. Det tar för lång tid. För att lyckas rusta upp och utveckla miljonprogramsområdena krävs investeringar, stöd och engagemang av privata bostadsbolag. Med ett delat ekonomiskt ansvar kan samhällsvinsterna bli stora. - Vem som äger spelar roll
Utvecklingen av bostadsområden gynnas av långsiktiga och ansvarsfulla ägare. I socialt utsatta områden blir det ännu viktigare. - Företag behöver ekonomiska incitament för att investera
Privata företag måste kunna investera med lönsamhet i miljonprogramsområdena. Kalkylen måste gå att få ihop. Annars riskerar viktiga renoveringar att inte bli av. Den svenska hyreslagstiftningen är bra och bör värnas. Den skapar förutsägbarhet för ägare med ett evighetsperspektiv men är svårhanterlig och ofördelaktig för kortsiktiga ägare som inte tar ansvar för upprustningsskulden. - Det tar tid
De senaste tio åren har gett oss en särskilt viktig insikt: det finns ingen quick fix för att vända en negativ utveckling i miljonprogrammet eller i utsatta områden. Det räcker inte att ordna fotbollsskola en sommar eller projektanställningar under ett halvår. Här krävs ett långsiktigt perspektiv av både fastighetsägare och politiker, betydligt längre än politikens fyraåriga mandatperioder och näringslivets kvartalsekonomi. - Jobben, jobben, jobben
Hög arbetslöshet föder utanförskap. När fler boende har jobb vänder vi utvecklingen i miljonprogramsområdena. Vi ställer krav på sysselsättning och egen försörjning hos hyresgäster som flyttar in. Det kan framstå som ett tufft krav men ska vi påverka ett område i rätt riktning och bryta segregationen behöver fler ha ett arbete. Vi kan inte lösa jobbfrågan på egen hand, men arbetar aktivt för att öka sysselsättningsgraden i våra bostadsområden genom att bland annat anställa våra hyresgäster i vår verksamhet. - Lokal närvaro är ett måste
Centraliserad kundservice och förvaltning fungerar inte i miljonprogramsområden. Vi vet eftersom vi testat. Personal måste finnas på plats. Det ska finnas lokalkontor för att lära känna varje enskilt område och för att skapa förtroende hos de boende. Det gäller även offentlig verksamhet och föreningar. - En stark lokal hyresgästförening är gynnsam för områdena
Med en stark hyresgästförening skapas engagemang och boendemiljön utvecklas positivt. Det gynnar oss som fastighetsägare att ha en kunnig och drivande part på andra sidan förhandlingsbordet. - Ett lokalt föreningsliv gör skillnad
Det lokala föreningslivet spelar ofta en stor roll för miljonprogramsområdenas utveckling. Föreningarnas arbete bidrar till samhörighet, engagemang, meningsfullhet och tillhörighet bland de boende. Så minskar vi bland annat utflyttningar och skadegörelsen i områdena. - Miljonprogrammet är mycket mer än sitt dåliga rykte
Många miljonprogramsområden har stora utmaningar och ett dåligt rykte. Men det är bara en del av verkligheten. Det finns fler bilder som sällan får plats i samhällsdebatten. Om den negativa bilden cementeras riskerar vi att öka segregationen och fördjupa problemen ytterligare. Utan att blunda för problemen måste vi bredda diskussionen och ge en mer nyanserad bild.
Källa: Victoriahem
