Klimatstegen är en metod för konkret klimatarbete inom förvaltning. Men 20 Klimat-KPI:er följer man upp sitt arbete, efter egna förutsättningar och lyfter fastigheten, steg för steg. Det ska inte vara något krångel, säger skaparna.
Hur byggnader driftas och förvaltas påverkar miljön och är därför avgörande för klimatarbetet. Med metoden Klimatstegen kan fastighetsbolag följa upp sitt viktiga arbete med hjälp av 20 klimatnyckeltal, så kallade Klimat-KPI:er, förkortat KKPI:er.
– Vi har valt ut 20 KKPI:er inom områden som känns relevanta för fastighetsägare, till exempel Energianvändning, Energitillförsel, Vatten och avlopp, Avfall, Utemiljö, säger Catarina Warfvinge från Lunds Tekniska Högskola som är en av dem som har tagit fram Klimatstegen. Hon fortsätter:
– Vi vänder oss till och har skrivit för tekniska förvaltare och förvaltare. Vi har valt ut dem som nyckelpersoner därför att de kan byggnaderna och verksamheten allra bäst. Och det är också de som budgeterar för åtgärder.
Öppet och kostnadsfritt verktyg
Fördelen med Klimatstegen är att det är ett öppet verktyg som är kostnadsfritt, framtaget genom statliga medel. Det är också ett verktyg där förvaltningen själv avgör när en åtgärd är genomförd och när man vill gå vidare. Klimatstegen är uppbyggd på fyra olika steg, från ”igång” till ”bra”, ”mycket bra” och slutligen ”klimatoptimerad”. Mer om det längre ner.
– För att metoden verkligen ska komma till nytta och användning har den utvecklats i nära samarbete med flera fastighetsägare. De ställde tuffa krav för att metoden skulle bli lätt att komma igång med och vilja fortsätta arbeta med, berättar Catarina Warfvinge.
Alla ska få nytta av det
Med respekt för att förvaltare och tekniska förvaltare, driftpersonal, fastighetsskötare och miljöchefer har fullt upp, redan som det är, så måste arbetet med den nya metoden utgå från det sätt man redan arbetar på idag. Alla ska tycka att de får nytta av det och det ska inte vara någon betungande administration.
Det ska inte heller spela någon roll vilket skick byggnaden har sedan tidigare eller vilka förkunskaper som medarbetarna har inom förvaltningsorganisationen.
Diger åtgärdkatalog
I kombination med metoden finns en åtgärdskatalog, med 200 förslag på klimatpositiva åtgärder, fördelade på de olika KPI:erna. Kravet som fastighetsägarna ställde var att dessa åtgärder inte ska vara tvingande, utan de genomförs utifrån byggnadens och fastighetsägarens förutsättningar; utifrån hur mycket tid och pengar man har och vilken kunskap som finns i bolaget.
– Det absolut viktigaste kravet var också ”Krångla, inte till det – det måste göra nytta”. Blir det för besvärligt, så tappar vi en massa fastighetsägare på vägen och då tappar vi också en massa bra miljöeffekter, säger Catarina Warfvinge.
Klimatstegen utvecklades således till ett verktyg som är generellt, fungerar för vilka fastigheter eller fastighetsbolag som helst. Flerbostadshus eller lokalbyggnader. Stora kommersiella fastighetsbolag såväl som mindre bostadsrättsföreningar. Det kan också användas oavsett om man har egen eller inhyrd driftpersonalen. I det senare fallet ser man till att plocka in Klimatstegen i avtalet.
Så går det till
Metoden för Klimatstegen är uppbyggd på att fastighetsägarna ska kommunicera hur långt de har kommit i sitt klimatarbete – stegvis. Man arbetar per byggnad och fastighet och inte för hela bestånd, för att kunna identifiera vilka byggnader som har hög förbrukning.
Byggnadens klimatstatus beskrivs med fyra klimatsteg: IGÅNG, BRA, MYCKET BRA OCH KLIMATOPTIMERAD.
Igång – här bestämmer man utgångsläget. Hur ligger byggnaden till gällande drift och förvaltning? Förvaltare och teknisk förvaltare gör skrivbordsarbete genom att besvara och sammanfatta ett 80-tal frågor inom de 20 KKPI:erna.
Bra – här utför man åtgärder som är klimat- och kostnadseffektiva, som kan ingå i årets budget och kan göras nästan på en gång.
Mycket bra – man har gjort sitt arbete i Bra och ger sig på de större åtgärderna som är mer kostsamma och som måste finansieras. Här rekommenderar verktygsskaparna att man använder sig av Totalmetodiken som ser till lönsamheten i ett paket av åtgärder. De åtgärder som är mycket lönsamma kan hjälpa till att finansiera de mindre lönsamma och man kan på så vis nå längre i sitt klimatarbete.
– Annars kan man använda andra lönsamhetsmetoder; kassaflöde, livscykelkostnader eller något annat. Men vi rekommenderar inte att man ska använda återbetalningstid eftersom det här är långsiktiga investeringen.
Klimatoptimerad – här fortsätter man jobba med det som ingår i Mycket bra, men man håller även ett öga på ny teknik, nya metoder och ny kunskap som går att implementera i byggnaden.
Att engagera medarbetare och hyresgäster är en viktig del i klimatarbetet. Även detta ingår som en del i Klimatstegen. Årligen ska man kommunicera ut vilka åtgärder man gjort till berörda medarbetare. Dessutom bör man informera brukare om beteende som kan påskynda klimatarbetet, till exempel mindre energianvändning, minskad vattenanvändning och minskade avfallsmängder.
HSB Malmö använder Klimatstegen
Några som har ingått i utvecklingen av Klimatstegen och som har använt sig av den är HSB Malmö, där Maria Nilsson är Hållbarhetschef. Hon berättar om deras erfarenheter med verktyget. Hon säger att hon blev överväldigad när hon såg Klimatstegens dokument med de 80 frågorna första gången.
– Jag tänkte ”oj, vad mycket vi behöver göra”. Men sen slog det mig att mycket av det som efterfrågades har vi redan gjort. Det viktiga var att börja kartlägga; Vad är det vi gör och vad behöver vi utveckla och göra framöver.
Gjort det till sitt eget
För att skapa förutsättningar och avsätta tid för arbetet med Klimatstegen har HSB Malmö valt att bryta ner och dela upp dokumentet.
– Det finns en snabbmanual som heter ”På språng” och det är ett snabbt sätt att börja med ”Igång”- steget. Vi har 73 hyresfastigheter vilket skulle innebära 73 dokument, ett för varje byggnad. Vi behövde få en helhetsbild och strukturerade Excel-filen med underflikar, checklistor och en översiktstabell. Vi behövde göra det till HSBs dokument och anpassa det till vår vardag. Vi kan nu se hur arbetet hänger samman och får ett helikopterperspektiv. Med Excel-filen har vi driftsatt ett administrativt stöd för vårt klimatarbete, säger Maria Nilsson.
Klättrat ett pinnhål upp
HSB Malmö har applicerat verktyget och kartläggningen på bland annat sitt avfallsarbete. Efter ett år kan de se att de har gått från ”Igång” till ”Bra” gällande den delen.
Maria Nilsson delar med sig av vad de gjort under detta år för att kliva upp ett pinnhål på stegen:
- Vi har gått från tömning två gånger i veckan till en gång i veckan. Det har gjort att vi har minskat på transporter till och från fastigheten.
- Vi har gjort en tydlig skyltning för fraktionerna och kopplat ihop med klistermärken på tunnorna.
- Vi har knackat dörr och fysiskt delat ut och berättat för medlemmarna hur viktigt det är att sortera rätt och vad vi gör för dem för att det ska bli bättre.
- Vi har arbetat med belysning, trivsel och lukt.
- Vi har kommunicerat tydliga vad man gör av sina grovsopor.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
