Hon har varit chef på SVT, ett utbildningsföretag och en arkitektbyrå. Nu berättar Johanna Frelin hur hon ser på sitt nya jobb som vd på Riksbyggen i serien om branschens profiler.
Johanna har en intressant bakgrund för att leda ett av Sveriges största fastighetsföretag. Hon började sin karriär på SVT där hon bland annat producerade barn- och ungdomsprogram. Sen blev hon programchef, genrechef, chef för SVT Utveckling och hela SVT:s produktion.
Många ville se henne som vd för SVT, men så blev det inte.
I stället har hon sedan 2011 hunnit med att vara vd på digitala utbildningsföretaget Hyper Island, styrelseledamot för FPG Media och Studieförbundet Näringsliv och samhälle. Och innan hon tillträdde som vd på Riksbyggen i januari var hon vd på arkitektfirman Tengbom.
Hur kom det sig att du hamnade i fastighetsbranschen?
– Jag blev uppringd och tillfrågad om jag ville vara med i den här vd-rekryteringsprocessen. Tengbom är ju i branschen kan man säga och SVT har ju starka värderingar och hög etisk svansföring. Det är ju ett företag som inte bara har kommersiella mål, utan också andra mål. Så jag upplever att mycket av den erfarenheten som jag fick från Sveriges Television har jag också med mig in i Riksbyggen. Till exempel att påverka politiken och att bli påverkad av politiska beslut, säger Johanna och tillägger;
– Sen när jag läste på om Riksbyggen och var med i intervjuerna blev jag så himla förtjust i att det är så värderingsstyrt. Det är ju ett fantastiskt företag på det sättet. Riksbyggen har ju tagit på sig ett väldigt stort ansvar som samhällsbyggare. Företaget, från ägare till medarbetare, vill verkligen vara med och bygga Sverige bokstavligen kvarter för kvarter. Just det här med en ”mission” som samhällsbyggare är väldigt roligt att få vara en del av.
Vilka fördelar och utmaningar har du som vd på riksbyggen utifrån din bakgrund med bred erfarenhet från vitt skilda branscher och hur nyttjar du det i ditt ledarskap?
– En fördel är att jag kan titta på Riksbyggen och den del av branschen som vi finns i med ett utifrånperspektiv. Till exempel kopplat till att jag tidigare har jobbat ganska mycket med digitalisering och effektivisering. Och där ser vi om man tittar på olika branschmätningar att bygg- och fastighetsbranschen ligger efter. Jag är inte färgad av hur vi alltid har gjort, utan kan se det ur ett annat perspektiv. Det tycker jag är en klar fördel. Jag behöver helt enkelt inte vara så sentimental kring gamla arbetssätt. Det sitter lite i väggarna i alla branscher som inte har varit med om några omvälvande förändringar och det tycker jag inte att fastighetsbranschen har ännu.
– Jag ser inte jättemycket nackdelar med min bakgrund. Möjligen att jag har en inlärningskurva. Jag måste lära mig en massa begrepp och affärsmodeller. Men jag tycker inte det är ”rocket science”, utan det har gått ganska bra att lära sig. Så jag har inte haft så himla mycket utmaningar. Det handlar mer om att mina medarbetare ska förstå direkt att jag kommer lära mig det där.
– Jag kommer ju från mediabranschen, utbildningsbranschen och arkitektbranschen som ju är starten på byggbranschen, och nu är jag i bygg- och fastighetsbranschen. Så jag har dels vant mig vid att hela tiden försöka utvidga mitt perspektiv, dels är det så att ju högre upp du kommer desto mindre specialist behöver du vara. Då ska man ju inte vara så mycket specialist, utan då ska man vara duktig på att anställa specialister. Är man vd för Riksbyggen med nästan 3 000 medarbetare ska man inte hålla på att gå in i detaljer, utan man måste lita på att medarbetarna har den kompetensen.
Hur skulle du beskriva dina starkaste drivkrafter i jobbet?
– Jag är sjukt målinriktad. Jag får hålla i mig. Det är det absolut starkaste. Jag vill sätta mål och sen vill jag göra en plan för att nå målen. Jag är beredd att gå ganska långt, jobba hårt och göra svåra saker för att nå målen. En annan drivkraft är att det jag gör ska vara meningsfullt, att det ska vara något som skapar en mening som är större än mig själv och företaget. I Riksbyggens fall är det att försöka skapa bostäder till människor som inte har en bostad idag.
– Att ha en mening med arbetet har alltid varit viktigt för mig när jag har jobbat som journalist och på Sveriges Television, Hyper Island och Tengbom. Jag har alltid jobbat i sektorer som har ett väldigt starkt samhällsengagemang. Man ägnar så mycket tid åt sitt jobb och då ska det vara något som känns meningsfullt. Sen kan jag tycka att människor som har samma mål som företaget också är beredda på att lägga ner mycket energi i arbetet.
Vilka frågor tycker du är viktigast för fastighetsbranschen idag?
– Hållbarhet och digitalisering. Det är två frågor som hänger ihop eftersom digitalisering också kan vara en möjliggörare för en mer hållbar bransch genom att använda teknik för att optimera energianvändningen, visualisera olika data så att man kan göra förändringar eller som jag tycker är spännande, via olika digitala hjälpmedel påverka människor att leva på ett mer hållbart sätt. Vi har en halv miljon boende i Riksbyggens bostadsrättsföreningar. Hur kan vi få alla de här personerna att leva på ett mer hållbart sätt? Det kan vara allt från sopsortering till energikonsumtion eller ombyggnation. Det är en stor utmaning men också en stor möjlighet. Och det är väldigt, väldigt viktigt.
Vilka utmaningar ser du i förvaltningsbranschen?
– Det handlar även där om att få boende och hyresgäster i kommersiella lokaler att leva och verka på ett mer hållbart sätt. Sen har vi en utmaning i och med att vi står inför ett generationsskifte. Till exempel när vi förvaltar en bostadsrättsförening har vi ofta väldigt många gamla som bor där och som behöver ha kommunikation på ett visst sätt. Sen har vi även väldigt många unga som bor där och de har helt andra förväntningar på digitala lösningar och smarta funktioner kopplat till boendet.
– Så vi behöver ha två olika sätt att jobba på och det är ganska resurskrävande att både ha analoga och digitala sätt. Det är en utmaning för branschen. Man får försöka leva både och hela tiden, men också att vi försöker utbilda de äldre kunderna digitalt, precis som bankerna har gjort. De har ju en kundsupport som hjälper oss med våra bankärenden. Och så tror jag att vi också får ha under överskådlig tid. Den övergången kommer säkert att pågå i 15–20 år.
Vad är det bästa med ditt jobb som vd på Riksbyggen?
– Dels att få vara en del av samhällsbyggnadssektorn. Det blir väldigt konkret. Vi har stora utmaningar i Sverige, inte minst bostadsbristen. Och att få vara en del av lösningen och få vara med att lösa ett samhällsproblem känns fantastiskt. Dels är det människorna som jobbar på Riksbyggen. Det är otroligt trevligt, nyfiket och det finns en fantastisk företagskultur som gör det väldigt lätt att trivas.
Hur jämställd är fastighetsbranschen?
– Den kommer historiskt från icke jämställt. Fastighetsbranschen har ju varit ganska mansdominerad. Jag vet inte hur det ser ut på andra företag, men Riksbyggen har 42 procent chefer som är kvinnor idag. Så den delen av fastighetsbranschen som jag har klivit in på känns ganska jämställd. Men det har inte kommit gratis utan genom ett konsekvent och målintriktat arbete.
– Riksbyggen har jobbat ganska hårt med allt från att få in många unga tjejer som sommarjobbare till att göra rekryteringar utanför branschen för att hitta kvinnliga kandidater. Och det var väl det som styrelsen gjorde när de rekryterade mig. För att räknas som jämställd ska man ligga i ett spann mellan 40 och 60 procent chefer som är kvinnor, då anses man vara ett sunt företag. Så riksbyggen har gjort jobbet. Men det var innan jag kom in, så det ska inte jag ha någon ”credit” för. Men jag är första vd:n som är kvinna på Riksbyggen, så jag är också en del av den strategin.
Vilka är de största fördelarna med att ha en jämställd organisation?
– Dels speglar man ju kunderna och det tycker jag är viktigt eftersom vi är till för dem. Dels skapar det en mycket mer riskblandad dynamik i till exempel en ledningsgrupp. Man kan också se i byggbranschen att man vill ha in kvinnor eftersom det minskar machokulturen och gör arbetsmiljön säkrare. Sen finns det mycket forskning som ger stöd åt större mångfald och då är det ju inte bara kön. Men mångfald gör ju att det blir bättre resultat. Och är man målinriktad som jag tar man alla verktyg man kan hitta för att få bra resultat och nå målen.
Vad är tanken med Riksbyggens nya proptech-bolag?
– Från början var det så att när jag började på Riksbyggen hade man flera olika typer av digitala funktioner som man höll på att utveckla. Men man hade svårt att få fart på det inom den befintliga organisationen. Då sa vi att om vi skapar ett eget bolag, med en egen vd som har egna drivkrafter och kanske inte behöver tänka så mycket på att trampa någon på tårna, kommer det att dra upp hastigheten. Så tanken är att speeda upp hastigheten i vår egen digitala transformation.
– Sen har vi också sett att vissa av de här funktionerna skulle kunna ha en marknad som ligger utanför våra bostadsrättsföreningar. Och då är det lättare att nå den marknaden om det är under ett eget bolag med ett eget varumärke. Men vi kommer lägga de digitala funktioner som vi tar fram själva i det här bolaget. Den här modellen är ganska vanlig i andra branscher därför att man vill dra upp hastigheten och låta några köra sitt eget race utan att bli störda av det stora företagets tröghet. Alla stora företag är ju lite trögare, men de små bolagen behöver inte störas av det, utan de är fria.
Hur hanterar Riksbyggen pandemin?
– Vi har varit väldigt noga med att följa vad Folkhälsomyndigheten säger och inte fatta självständiga beslut eftersom ingen av oss på Riksbyggen är läkare. Däremot var vi väldigt snabba på att inte ställa in utan ställa om. Vi fick ta fram policys och rutiner i mars och april. Sen har vi bara följt dem under hela året. Vi har till exempel helt digitala visningar med robotar som visar lägenheter. Och vi har tagit virtuella spadtag där jag har stått i en studio eller någon annanstans och tagit ett spadtag och sen har vi lagt ut det på Facebook.
– Vi har inte ändrat fram och tillbaka, utan vi följer rekommendationerna så länge pandemin pågår. Nu ställer vi också in julfirande, julluncher och fikor, alla konferenser är online och vi har digitala utbildningar. Så det är ingen som reser längre. Allt det fortsätter vi med tills Folkhälsomyndigheten säger åt oss att vi kan lätta på trycket.
– De som kan jobbar hemma, men vi har också en hel arsenal av säkerhetsåtgärder för våra medarbetare som går hem till människor. Vi måste ju göra de jobben för det är oftast ett problem som behöver lösas, till exempel akuta fel som vattenläckor. Då har vi allt från munskydd, handskar och handsprit till säkra avstånd och kontrollfrågor. Där har vi försökt ställa om för att göra arbetet så säkert som möjligt, både för våra medarbetare och de personer som de går hem till.
Hur har pandemin påverkat ditt jobb?
– Det har varit väldigt speciellt och jag hann egentligen bara jobba i 4–6 veckor innan pandemin slog till. Jag började ju i mitten på januari. I stället för att resa runt på en turné under våren har jag bloggat och gjort filmer. Så jag lägger ut filmer varannan vecka och försöker hitta andra sätt att nå ut till medarbetarna.
Hur påverkar pandemin Riksbyggens sätt att jobba i framtiden?
– Vi kommer fortsätta att jobba på vissa sätt. Sen behöver vi ha de mänskliga mötena också. Vi har rätt många digitala utbildningar och det fortsätter vi med, inte minst av ett hållbarhetsperspektiv, så att vi inte behöver resa så mycket. Vi har implementerat Teams. I stället för att alla reser in och är med i telefonkonferenser har vi videomöten. Det tror jag att vi kommer fortsätta med i högre grad efter pandemin.
– Jag tror också att en del i högre grad kommer jobba hemifrån eftersom det blir ett mer hållbart liv om de inte behöver pendla. Sen kommer de att behöva vara på jobbet också. Men jag tror att människor i högre grad kommer jobba hemifrån. Man har ju blivit väldigt digital under de här månaderna, vilket gör att många inte är rädda för det helt enkelt.
– Men jag tror att olika arbetsuppgifter kräver olika typer av arbetsplatser. För allt eget arbete fungerar hemmakontoret kanonbra. Men det blir till exempel ingen bra workshop om man sitter på distans. Så när man ska skapa är det svårt. Däremot kan det vara ett bra beslutsforum eller för andra typer av möten.
Hur tror du framtidens boende kommer att skilja sig från dagens?
– Vi har faktiskt gjort en liten undersökning kring det och frågat våra bostadsrättsföreningar hur pandemin har påverkat dem. Svaren visar att det är två spår. Det ena är pandemidrivet och det andra framtidsdrivet. Dels tror jag att man behöver ha plats till en arbetsplats hemma. Många har ju köksbordet eller sängen som kontor. Och det är ganska opraktiskt båda delarna. Så man kanske behöver ha lite större bostad för att få plats med arbetsplatser och skolplatser till sina barn. Även skolan har ju ställt om till mer digital undervisning.
– Sen tror jag också att delningsekonomin kommer. Det är en trend som är väldigt stark. Då delar man på saker och funktioner, allt från bilpool, cykelverkstad, gemensam snickarbod, samlingslokaler och extralägenheter, den typen av funktioner som man inte är beredd att betala för att ha själv utan kan dela på. Det tror jag blir väldigt stort i olika typer av bostadshus. Jag tror inte att människor i framtiden kommer vara beredda på att vissa funktioner ska vara exklusiva för dem själva. Om man delar får man helt enkelt mycket mer för pengarna och får tillgång till en massa funktioner som man betalar väldigt lite för.
Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se
