Att se över kompetensen inom fastighetsbolaget kan vara en god investering. Validera utifrån en branschstandard och se om det finns brister och vilka utbildningar som behövs. Det kan spara slantar och öka intäkterna när fastighetsdriften blir klokare och mer säker.
BFAB är ett utbildningsföretag inom bygg- och fastighetssektorn. De inventerar, utbildar och certifierar personal via en branschgemensam valideringsprocess. Frida Palmgren är vd för BFAB och hon förklarar varför validering behövs:
– Det är ett stort behov av personal i branschen. Kompetensgrunden varierar, liksom kompetens- och kunskapskrav på fastighetsbranschens roller. Det har saknats en grundplatta för vad som krävs i de olika yrkesrollerna. Elektriker och sjuksköterskor har alltid behövt ha certifikat för att få utföra sina yrken men inom fastighetsbranschen har yrkena fastighetstekniker, förvaltare, fastighetsskötare inbegripit en stor variation och nomenklaturen har varierat.
Enligt Frida Palmgren kan valideringen styra upp just nomenklaturen, vad varje yrkesroll ska innehålla och vilka kompetenskrav som bör ställas för att man sedan ska kunna mäta sig mot dessa.
Kartläggning och rekommendationer
Validering är till för att göra en kartläggning av personens nuvarande kompetens och kunskapsnivå. Det är också ett verktyg för att kvalitetssäkra och utveckla medarbetarnas kompetens. Under kartläggningens gång får man ett resultat och med efterföljande analys och rekommendation vet man vad man behöver läsa in och lägga mer utbildningstid på.
Fördelar för arbetsgivare och medarbetare
Fördelen för arbetsgivaren är att de genom kartläggningen hittar en struktur och en systematik i företagets kompetensarbete. Valideringen kan även stärka varumärket för arbetsgivaren och öka företagets konkurrenskraft. För medarbetaren blir det ett kvitto på dennes kompetens – som ett körkort som gäller nationellt över hela landet eftersom det är den egna branschen som har tagit fram systemet. Det kan även göra det lättare att söka nytt jobb och att löneförhandla.
Välinvesterade pengar
En validering med alla teoretiska och praktiska tester kostar cirka 10 000 per individ att göra. Sedan kan företaget gå vidare och köpa utbildningspaket för att täcka upp eventuella kunskapsluckor. Enligt Frida Palmgren är det välinvesterade pengar.
– Vi testar kunskap inom till exempel värme och ventilation och energi. När personalen sedan implementerar de kunskaperna så kan man räkna hem utgiften på bättre driftnetto och klokare beslut i vardagen, som i slutändan resulterar i ökad besparing eller ökade intäkter.
Höja branschens status
I förlängningen ser Frida Palmgren att det kommer att ställas krav på certifierad kunskap gällande förvaltning samt drift och skötsel av fastigheter. Än så länge är fastighetsbranschens yrkesroller inte så kända och valideringar samt certifierad kunskap kan bidra till att göra dem mer välkända, enligt henne.
– Vi vill att branschen ska få en höjd status, en tydlig nivå som motsvarar andra yrkesgrupper. För att certifieringen ska fortsätta vara en garant gäller det att fler hänger på. Validering är inte bara för det enskilda företaget eller individen – den stärker hela branschen, säger Frida Palmgren.
En arbetsgivares röst
Josefin Helgeson är HR-Partner på Akademiska Hus och där har man nyttjat validering för sina medarbetare. Vilka fördelar ser de med detta?
– Validering utifrån branschgemensam kompetens är en satsning som stärker oss i ett läge där det är svårt att säga vilken kompetens vi kommer att behöva på några års sikt. Vi lyfter oss i vår bas-kompetens för att ha bättre förutsättningar i en tid av stark utveckling.
– En annan fördel med validering är att vi kan bli tydligare i grundkraven för tjänster som till exempel drifttekniker. Genom att utveckla yrkeskåren ökar vi kvaliteten av drift, skötsel och servicegrad till hyresgästerna.
– Vi är mycket stolta över våra drifttekniker och den här investeringen visar på hur viktiga och centrala de är för oss. Det är också ett kvitto på vår gemensamma kompetens, att vi har validerat den utifrån en branschstandard.
Det kostar en slant per medarbetare att utföra valideringen, på vilket sätt ser ni att ni kan räkna hem den utgiften?
– Valideringen är en kompetensinvestering. Att vi utbildar och utvecklar oss själva på olika sätt är en lika självklar del som att utföra en uppgift i vardagen. Med hjälp av valideringen får vi en träffsäker utbildningsinsats för våra drifttekniker där vi annars skulle investerat i utbildningarna på andra sätt – med risk för att vi då inte varit lika träffsäkra i matchningen mot branschens grundkrav.
En medarbetares röst
Anders Ingvarsson är drifttekniker hos Akademiska hus i Uppsala. Vad fick han, som arbetstagare, ut av att göra testerna/valideringen?
– Det ger mig ett bevis på att jag har bredden av kompetenser som mer eller mindre är branschens krav på dagens drifttekniker – både teoretiskt och praktiskt.
Provdelarna var till stora delar väl anpassade för kunskapsbehovet som behövs inom fastighetsförvaltning, även om vissa frågor var ställda utifrån äldre teknik, som kanske inte motsvarar de moderna installationer vi redan idag arbetar med i våra fastigheter.
Man ”driftar” inte och styr hus med samma teknik nu, som för 5–10 år sedan. Strategier ändras mycket med ny teknik.
I stort var det på en bra nivå. Att sedan koppla på utbildningar för att fylla kunskapsluckor – eller som ren repetition – kan nog vara nyttigt för alla inblandade.
BFAB har utbildat yrkesverksamma inom bygg- och fastighetsbranschen sedan 1985. BFAB finns i Stockholm, Göteborg och Malmö och har kunder över hela Sverige. Sedan juni 2018 ingår BFAB i Fasticon-koncernen.
Valideringen görs genom teoretiska prov i elva moduler, utvalda utifrån aktuell yrkesroll. Man måste klara av varje moment för att kunna gå vidare till det praktiska provet. Efter att man klarat teoridelen får man ett intyg men det är först efter den praktiska delen som certifikatet delas ut.
