Till höger: Jonas Tannerstad på ÖrebroBostäder. Illustration: Örebro Kommun
Med hjälp av delat energinät kan fastighetsägare parera effekttoppar och energikostnader och samtidigt minska beroendet från kraftnätet. Tidigare satte skatteregleringar käppar i hjulet – nu står dörren på glänt för en förändring. Öbo berättar mer.
I januari meddelade först Energimarknadsinspektionen att delningsnätet i kvarteret Tamarinden i Örebro fick byggas. Det följdes upp av ett positivt besked från Skatterättsnämnden. Nu ligger målet på Högsta förvaltningsdomstolens bord, efter Skatteverkets överklagande av förhandsbeskedet. Slutbeskedet kommer att påverka hur vi bygger ut kraftledningar i Sverige framöver, anser Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖrebroBostäder.
ÖrebroBostäder, Öbo, är en av fastighetsägarna bakom byggnationen av Tamarinden som vill, tillsammans med fyra andra fastighetsägare, dela på bland annat solcellsenergi genom ett elnät som förbinder fastigheterna. Jonas Tannerstad berättar att det positiva beskedet från Skatterättsnämnden, som förtydligade att fastighetsägarna inte behöver beskatta energidelningen, togs emot väl.
– Det här har blivit en fråga som har växt på ett sätt som vi inte hade väntat oss. Men när kriget i Ukraina kom så belystes också frågan om motståndskraft, vilket gjorde att den här frågan fick större fokus, säger han och fortsätter:
– Beskedet ger en signal om att det finns teknik och lösningar i dag där man inte bara bygger för sin egen skull, utan kan tillsammans med andra fastighetsägare bygga motståndskraftiga nät mot till exempel strömavbrott. Man kan styra den tillgängliga energin till de viktigaste behoven.
Öppnar upp dörrar för flera fastighetsägare
Efter Skatterättsnämndens förhandsbesked står nu dörren på glänt för delning av energi mellan fastighetsägare – utan att behöva krångla med skatter.
– I stället för att man tar el från elnätet, delar man mellan olika fastighetsägare. Det är en beprövad teknik, så det är egentligen ingenting nytt. Men på grund av att Skatteverket ansett att det är en skattepliktig anläggning har det helt enkelt inte varit värt det tidigare, säger Jonas Tannerstad.
I praktiken handlar det om ett bostadsområde fördelat på fem fastighetsägare som genom ett gemensamt elnät delar på egenproducerad el. Nätet förvaltas i sin tur genom en samfällighetsförening.
– I den vägen som ligger längs med området ligger ledningar för att dela överskottsenergi med övriga fastighetsägare. Man kan säga att vi har ett eget elnät. Men det handlar också om att ställa om städer som till största delen redan är bebyggda, säger han och syftar på att nya möjligheter öppnas även för det befintliga fastighetsbeståndet.
– Det är min fasta övertygelse. Det kommer bli viktigt för alla fastighetsägare att skaffa det här tillsammans, för alla kommer tjäna på det. Det kommer till exempel bli påtagligt när det nya sättet för att ta betalt för energiuttag med effekttaxa träder i kraft.
Skatteverket anser nätverket vara en anläggning
Skatteverket anser dock att ledningen som binder ihop solcellsanläggningarna gör att fastighetsägarna skapar en större anläggning, i stället för flera små. Detta leder till, enligt myndigheten, att energidelningen mellan fastigheterna blir skattepliktig.
– Det tycker vi är märkligt eftersom vi bygger våra egna anläggningar via egna juridiska personer som bestämmer över dem. Sedan kopplar vi bara ihop dem för att dela energin med varandra.
För att fastighetsägare ska kunna dra nytta av lösningen kommer det dock krävas en del investeringar, berättar Jonas, samtidigt som Högsta förvaltningsdomstolen måste avgöra i fastighetsägarnas favör.
– Man behöver bland annat byta ut fastighetens hjärna, undercentralen och styrsystemet, till nya moderna och öppna system. Då kan man börja koppla ihop det med andra fastighetsägare, och få ett smart system på riktigt.
Hur tror du det här kommer påverka fastighetsägare framåt?
– Signalerna är tydliga från regeringen och EU. Vi behöver ställa om hela energisystemet. Det kan förändra sättet man förser en stad med ström. Det handlar inte bara om att lägga nya ledningar till städer, utan även inuti städerna.
– Det här kan i slutändan påverka hur man bygger ut kraftledningar i Sverige. Det här är det nya moderna. Men även om man är otålig kanske man får ha respekt för att det är svårt att ändra grunden i det traditionella energisystemet.
Hur kommer ett positivt besked från HFD att påverka befintliga beståndet?
– För det befintliga beståndet tror jag att det kommer att bidra till att avlasta kraftnätet men också effektivisera förbrukning och kapa energitoppar. Även om det inte blir lika fullt ut som i nybyggda stadsdelar.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
