Foto reservkraftsanläggning: Olssons Elektromekaniska. T.h. Lars Ryderman på Västfastigheter.
Västfastigheter förvaltar flera sjukhus i västra Sverige där elen är vital för verksamheten. Vad händer när elkraften slås ut, som vid åsknedslag? Fastigheterna är utrustade med reservkraft – som gör dem robusta mot väder och framtida hot.
Västfastigheter är en stor fastighetsförvaltare i västra Sverige. Man hanterar sjukhus, vårdcentraler, Västtrafiks anläggningar med resecentrum, depåer och hållplatser samt folkhögskolor och naturbruksskolor. Dessutom ingår regionens museum, Göteborgsoperan och Botaniska trädgården i beståndet.
Alla dessa anläggningar har mer eller mindre behov av el – och i vissa fall så akut att de behöver ha anläggningar med reservkraft.
– Sjukhusen är det självklara, för livsuppehållande apparatur, men sen har vi också fastigheter där brandsläckningssystemet har reservkraft för att sprinklerpumpar ska fungera, berättar Lars Ryderman, områdeschef för fastighetsstöd och service inom driftområde Nordost.
Han är driftansvarig för alla sjukhusen inom regionen, utom de som faller under Sahlgrenska Universitetssjukhusets bestånd.
Krav på robusthet
Inom sjukhusen finns höga krav på robusthet gällande elkraft, därför har man anläggningar med reservkraftverk. De är som stora lastbilsmotorer som går på diesel med generatorer tillkopplade. Dessutom finns backup med batterier i något man kallar UPS, det ger en ”blinkfri” övergång mellan ordinarie strömförsörjning och reservkraften.
– När reservkraften sätts in får du alltid några sekunders blink i fastigheten och det vill man ju inte ha i de livsuppehållande systemen. Då går reservkraften via ett batteri och ger avbrottsfri kraft, säger Lars Ryderman.
Åsknedslag med jämna mellanrum
Det är främst väderrelaterade saker som gör att strömmen går. Åsknedslag sker med jämna mellanrum och när elleverantören av den yttre kraften har svårt att leverera el, sätts reservkraften in. Det händer också att Västfastigheter kopplar på reservkraften när man vet att det ska bli ett allvarligare åskväder.
– Vi har några orter där vi vet att det ständigt är problem med strömförsörjningen vid just den typen av väder och då kör vi reservkraften i förebyggande syfte. Oavsett vad som händer med det yttre nätet får vi en stabil, blinkfri kraft i huset.
Strömavbrott från yttre leverantör
Förutom väderfaktorer kan elförsörjningen även drabbas av att yttre leverantörer har ställverksfel eller ledningsfel. Så fort man tappar ström från yttre nät går reservkraftverket in automatiskt. Man får ett driftlarm till driftberedskapen, så att man ser att det startar igång. Sedan åker man dit för att övervaka, om ingen redan finns på plats. Tursamt nog varar strömavbrott från svenska kraftnät ofta inte längre än en timme, konstaterar Lars Ryderman.
Det har även hänt att reservkraften inte har startat automatiskt eller att reservkraften har startat, men på grund av fel inne i sjukhuset har den inte känt av någon last och stängts av igen. Då sätts batteribackupen in och ger driftpersonalen tid att hinna dit och starta upp det manuellt eller felsöka och åtgärda.
Kräver kompetens
Att starta reservkraften manuellt kräver sin expertis och kompetens. Lars Ryderman beskriver det som ett komplext styrsystem. Reservkraften ska fasas in på rätt sätt i näten och brytarna måste brytas så att inte elen matas ut baklänges i nätet.
– Vi kallar det att ”säkra driften”. Det innebär att både de som är i driftberedskapen och övrig personal på driftenheterna ska utbilda sig och träna kontinuerligt på att hantera reservkraften. Alla ska kunna det, om den behöver startas manuellt.
”Kan hålla i 100 år”
Anläggningarna servas årligen och tack vare planerat underhåll har man också kontinuerlig tillsyn och en skötselplan. På så sätt skjuter man livslängden framför sig och kan behålla dem länge, utan att behöva byta ut dem. Lars Ryderman ser dem som lastbilsmotorer som står i en gynnsam, uppvärmd miljö under tak. ”Det är svårt att slita ut en sådan här anläggning, den skulle säkert hålla i 100 år om man byter slitdetaljerna och gör kontinuerlig service”, säger han.
Huvudorsaken till eventuellt byte i framtiden skulle vara om de inte fungerar på rätt sätt, enligt honom. Det skulle i så fall handla om att få mer energieffektiva eller miljömässigt bättre anläggningar. Reservkraftsmotorerna är medelstora förbränningsanläggningar som det finns lagkrav på, kring avgasutsläpp. Något som Västfastigheter delger respektive kommun.
– Vi kör en sådan här motor några timmar om året. Men de går mer när vi gör provkörningar än vad de gör skarpt. Det här är bara en nödlösning när yttre nätet inte fungerar, konstaterar Lars Ryderman.
Hotbilder i framtiden
Men hur ser det ut i framtiden gällande reservkraft, vilka hotbilder ser han som kan göra att vi behöver rusta för mer? Förutom att vi har ett pågående krig i Europa som påverkar säkerhetsbilden så tror han att alla framtida verksamheter kommer att ha större behov av el. Det ger högre belastning på elnätet, som i sin tur leder till mer ”svajighet”. Det kommer att ställa krav på mer el och el av bättre kvalitet.
Västfastigheter kan behöva utöka sin reservkraftspark och öka effekterna – vilket kommer att vara kostnadsdrivande.
Avbrottsfri elkraft behövs för livsuppehållande system men med klimatförändringarna kan det även uppstå behov av mer klimatkyla utan avbrott. Då är frågan om man ska fortsätta driva hela sjukhus med el eller om man ska sektionera och minska ner. Det tror Lars Rydeman också kommer att diskuteras framöver.
Lars Rydermans råd vid arbete med reservkraft
- Utbilda och träna personalen så att de känner sig trygga. Det behövs för att våga starta reservkraften. Det är en anspänning att stänga ner det yttre nätet och slå på det inre, för det är mycket som kan gå fel.
- Ha en tät dialog med hyresgästen om vilka möjligheter, men också vilka begränsningar, som finns i systemen. Se över hur elen används så att man belastar sina reservnät så lite som möjligt.
Läs mer om ”säkra” fastigheter i artikeln Hot utifrån – så blir samhällsfastigheter mer robusta.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
