Strängnäs kommun genomför ett pilotprojekt med trycksatt nödvatten för att stärka beredskapen i samhällsviktiga verksamheter. Här förklaras hur tekniken fungerar, vad kommunen har lärt sig och varför behovet av robust vattenförsörjning ökar i Sverige.
Strängnäs kommun befinner sig, liksom många andra kommuner, i en tid där robusthet och beredskap inte längre är något som kan tas för givet. Klimatförändringar, ett mer osäkert säkerhetsläge och ökade krav från både myndigheter och allmänheten gör att vattenförsörjningen måste ses som en kritisk funktion. Kommunen valde därför att genomföra ett pilotprojekt med trycksatt nödvatten på ett särskilt boende. Målet är att förstå hur verksamheten kan fortsätta fungerar även under längre avbrott.
– Syftet med pilotprojektet var att öka uthålligheten i samhällsviktiga verksamheter – hur man på ett bra sätt kan hantera ett vattenavbrott, säger Julia Thunborg, beredskapssamordnare i Strängnäs kommun.
Hur trycksatt nödvatten fungerar
Trycksatt nödvatten innebär att externa tankar kopplas direkt till fastighetens ordinarie VA-system. Till skillnad från traditionella tappställen – där personal och boende måste hämta vatten i dunkar – ger trycksättningen en helt annan stabilitet och funktion.
– Det innebär att man kan få vatten i kranen, spola i toaletten och köra maskiner om tankarna är rätt dimensionerade, berättar Julia Thunborg.
Flera kommuner i Sverige, bland annat Helsingborg, Norrköping och Örebro, har genomfört liknande tester. I flera fall har den nya tekniken visat sig vara mer kostnadseffektiv än att bygga ut permanenta reservsystem.
Ett nationellt behov av uthållighet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har vid upprepade tillfällen betonat att samhällsviktiga verksamheter måste klara längre avbrott – ibland flera dygn – utan att tappa förmågan att leverera grundläggande tjänster. Trycksatt nödvatten är ett tydligt exempel på hur kommuner kan stärka sin förmåga.
I många kommuner har vattenavbrott visat sig vara en större sårbarhet än elavbrott, eftersom vattenbrist snabbt påverkar hygien, matlagning, medicinhantering och arbetsmiljö. Strängnäs vill därför ligga steget före och bygga lösningar innan riskerna blir verklighet.
Vad Strängnäs har lärt sig
Pilotprojektet genomfördes i nära samarbete mellan kommunen, Södertörns Fjärrvärme AB, SEVAB Strängnäs Energi och personalen på det särskilda boendet. Det gav värdefulla insikter om både tekniska och organisatoriska frågor. En av de största slutsatserna rör dimensioneringen av tankarna.
– Är det en stor verksamhet som använder mycket vatten måste man tänka till kring hur stora tankar som behövs och om verksamheten behöver ransonera, förklarar Julia.
Kommunen såg också att samarbetet mellan driftpersonal, fastighetsbolag och verksamhet är helt avgörande. En teknisk lösning fungerar bara om rutiner, ansvarsfördelning och kommunikation är tydliga. Under testet fick personalen bland annat öva sina kontinuitetsplaner och identifiera moment där vattenanvändningen är som mest kritisk.
Vägen framåt för Strängnäs – och för Sverige
Även om pilotprojektet inte leder till en omedelbar utrullning i kommunen har det skapat ett gediget kunskapsunderlag inför framtida beslut. Behovet kommer sannolikt att öka.
– Pilotprojektet är till för att ge vidare kunskap om hur vi kan jobba smart vid avbrott, säger Julia Thunborg.
Hon betonar att andra kommuner redan visat intresse för Strängnäs lösning. I flera regioner efterfrågas nu praktiska exempel, kostnadsbedömningar och rekommendationer – något som Strängnäs pilotprojekt kan bidra till.
– Det är jättebra att det väcker tankar hos andra. Hur kan vi jobba vidare med det här på ett effektivt sätt för att lindra avbrotten? säger Julia Thunborg.
Strängnäs arbetar nu vidare med att analysera projektet och kommer att ta fram förslag på hur kommunen kan höja sin övergripande vattenberedskap, både för särskilda boenden och eventuellt andra fastigheter på sikt.
Text: Thomas Hallberg
thomas.hallberg@forvaltarforum.se
