En ny studie visar att inom bara 10 till 20 år har en majoritet av allmännyttans hyresgäster elbil, men idag har knappt en procent av allmännyttans 650 000 parkeringsplatser laddstolpar. – Riktade stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur måste till omgående om även Sveriges hyresgäster ska kunna vara med i omställningen mot fossilfria transporter, säger Jonas Högset, fastighet- och hållbarhetschef på Sveriges Allmännytta.
Sveriges Allmännytta har med hjälp av företaget Masspredict genomfört en undersökning bland 1200 hyresgäster hos tre allmännyttiga bostadsföretag. Den visar att inom 10 till 20 år förväntas hälften av allmännyttans hyresgäster ha elbil. Helsingborgshems hyresgäster förväntar sig att det kommer ske inom bara några år eller åtminstone innan 2034. Hos Lulebo förväntas övergången ske mellan 2025 och 2039, medan Nybro Bostads AB tror att det dröjer till efter 2030, kanske så länge som till efter 2039.
– Vi ser ett klart ökande intresse och många bolag hinner inte med att installera i takt med efterfrågan. Utmaningen för bostadsföretagen är att veta exakt var efterfrågan finns och när det kan bli aktuellt att installera laddstolpar i olika fastigheter. För att hyresgästerna ska våga köpa en elbil, så måste de kunna ladda där de bor, säger Jonas Högset.
Stora investeringar krävs
Oavsett tidsram så kommer efterfrågan på laddplatser att öka de kommande åren, vilket innebär att stora investeringar kommer att krävas av fastighetsägarna. Sveriges Allmännyttas egna beräkningar visar att enbart för laddstolpar uppskattas kostnaden för allmännyttan vara cirka fyra miljarder kronor.
– Som ett exempel behöver ett bostadsföretag som har 1500 lägenheter installera ungefär 600 laddstolpar till 2030. Det innebär en kostnad för dem på 12 miljoner kronor. Då har vi inte räknat med kringkostnader för exempelvis höjd el-effekt, säger Jonas Högset.
Otillräckligt stöd
Inom ramen för Klimatklivet kan bostadsföretag söka stöd för installation av laddinfrastruktur, maximalt 15 000 kronor per laddpunkt.
– Det är bra att det finns ett stöd, men stödets tak på drygt två miljoner i bidrag per företag under tre år, skapar problem för större bostadsföretag som har ett mer omfattande behov av laddplatser och därmed står inför betydligt större investeringar, än vad detta stöd kan ge, säger Jonas Högset.
Därutöver krävs också åtgärder för effektökning, för att det ska finnas tillräckligt med el för laddning. Kostnaden för detta är ofta är hundratusentals kronor.
Sveriges Allmännyttas medlemsföretag arbetar redan idag på många olika sätt, inte minst genom Klimatinititiativet, för att minska utsläppen av växthusgaser och nå fossilfrihet. Genom att erbjuda laddmöjligheter vid bostaden kan bostadsföretagen än mer bidra till ett fossilfritt transportsystem.
– Vill riksdag och regering uppfylla transportsektorns mål om att sänka utsläppen med 70 procent till 2030, då behövs också ett ökat stöd för effekthöjande åtgärder och för alternativa lösningar som balansering av elsystemet, solceller och batterilager, i väntan på effekthöjning, säger Jonas Högset.
– Om inte hyresgäster kan ladda sin bil vid bostaden, kommer övergången till elbil och andra fossilfria transporter kraftigt försenas och våra mål om fossilfrihet missas. Det är viktigt att alla – oavsett hur de väljer att bo – får möjlighet att ställa om. Vi vill vara en möjliggörare i omställningen mot ett mer hållbart och energieffektivt Sverige, men politikerna måste se till att det blir möjligt, avslutar Jonas Högset.
Inslag i SR Plånboken
Jonas Högset medverkar i SR Plånboken för att diskutera utbyggnaden av laddstolpar i allmännyttan. Lyssna på inslaget här.
Fakta om undersökningen
Analysbolaget Masspredict har genomfört en storskalig fokusgruppsundersökning där nästan 1200 hyresgäster hos bostadsföretagen Lulebo, Helsingsborgshem och Nybro Bostads AB medverkade. Tillsammans representerar de över 21 000 bostäder.
En vanlig fokusgrupp består vanligtvis av 10 till 100 individer. Masspredicts metod möjliggör för tusentals personer att medverka. De medverkandes sannolikhetsbedömningar om framtiden aggregeras genom så kallade ”prediktionsmarknader”, där frågor ställs om vad individen tror kommer hända i en specifik fråga, snarare än om vad man själv föredrar. Exempelvis ”När kommer hälften av dina grannar ha tillgång till elbil” i stället för ”Föredrar du elbil över fossildriven bil?”. Metoden använder därmed människors sociala nätverk och uppnår noggrannhet även i små urval.
Källa: Murr, Stegmaier och Lewis-Beck 2021 och Rothschild och Wolfers 2012/ Sveriges Allmännytta
