Castellum delar know-how om återbruk – produkter, process och pengar

Entreprenörer måste involveras och hyresgäster ska övertygas för att återbruksprojekt ska bli så bra som möjligt. Castellum delar gärna med sig av sina erfarenheter. Vad är lätt och vad är svårt att återbruka – och finns det ekonomi i det?

Thomas Bergström, Castellum

Ett bolag som jobbat systematiskt med återbruk är fastighetsbolaget Castellum. I en kontorsbyggnad från 70-talet, Werket i Jönköping, har Castellum genomfört flera återbruksprojekt i etapper. Fastigheten är på sammanlagt 21 000 kvm, fördelat på coworking, flexibla, traditionella kontor och serviceverksamhet. För arbetet med återbruk vann fastigheten både Stadsbyggnadspriset och God byggnadsvård 2023.

Vi pratar med Thomas Bergström, projektledare för Werket på Castellum, om hans erfarenheter med återbruksprojekt.

Går det att identifiera några vanliga och enkla återbruksarbeten som förvaltare i Sverige kan ta efter?
– I Werket har vi absolut identifierat vissa komponenter som är enklare att återbruka än andra. Det handlar om alla kabelstegar som tidigare slängts. Dörrhandtag och beslag i dörrar går att använda i 100 år och därför var det också enkelt att återbruka. Vi har återbrukat mycket porslin, blandare och tvättställ i toaletterna. Radiatorer har vi även tagit ner, målat om och satt tillbaka då vi behövt tilläggsisolera väggarna. Även om det är billigare att köpa nya radiatorer gjorde vi avvägningen att behålla.

Ni fick alltså göra avvägningar – men hade ni ett särskilt mål?
– Ja, 2019 bestämde vi oss för att sätta målet att vi skulle ha 25 % mindre klimatutsläpp i våra renoveringar jämfört med konventionella sådana. Nu jobbar vi med klimatberäkningar på alla projekt större än 500 kvm och med krav på återbruk.

Hur har ni diskuterat återbrukade material med era hyresgäster?
– Det var inte enkelt att sälja in återbrukade material för kund. Det är ett arbete i sig som behöver funderas kring och marknadsföras. Vi har bland annat valt att förstärka husets tidstypiska stil från 70-talet och gjort det till en grej där vi kommunicerar att vi omvandlar något befintligt, i modern tappning, och lägger estetiskt tonvikt på att det är ett tegelhus. Vi har framhävt kvalitéerna med mycket trä i huset, men när det kommer till återbruk av sådant som kunden inte ser har det självklart varit lättare att återbruka.

Vilka utmaningar ser du generellt med återbruk?
– Vi har ett inbyggt problem i branschen att entreprenörer tjänar väldigt mycket på materialet och inte på timmarna de lägger ner egentligen. Det naturliga svaret från entreprenörernas sida brukar vara att återbruk inte funkar. Vi har därför valt ut entreprenörerna som vi litar på och har ramavtal med. Det har varit en förutsättning och gör att återbruksprojekten blir lättare. De lär sig också och detta kan de sälja vidare till andra beställare. Det blir lite tävling och ingen leverantör vill vara sämre än den andra. Det kommer att bli en konkurrensfördel för entreprenörerna i framtiden.

Vilka erfarenheter kring entreprenörer vill du lyfta?
– Rivare kan i regel inte demontera och emballera. Vi har istället en egen entreprenad där vi plockar ner det vi vill ha. Vi inventerar, märker upp och lagrar innan rivare kommer in. Det funkar inte med att rivare ska demontera tyvärr. Det kräver kunskap att demontera och den stora faktorn är att vi måste vara mer delaktiga i processen. Vi tar hjälp med övergripande inventering men gör alltid en egen bedömning utifrån den.

Har ni lyckats trappa upp återbruksambitionerna i Werket?
– Vi har gjort i princip 100% återbrukat i två lokaler, vilket vi fick lite motstånd mot i början, men där vi lyckats återbruka fastighetsstyrningar, belysningsstyrningar, brandlarm, ventilation och mycket mer. Vi har till och med återbrukat underplattorna och bärverket, vilket sägs att det inte går, men de gick. Det som inte kunnat återbrukas är elkablar exempelvis. Det är kanske inte ekonomiskt försvarbart alltid men nu spänner vi bågen och då försöker vi göra ett så bra jobb som möjligt.

Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut för återbruk?
– Rent kostnadsmässigt har det absolut lett till kostnadsökningar för viss typ av återbruk, men även kostnadsminskningar. Allt som allt har vi lyckats bli rätt kostnadsneutrala och hålla hyrorna på en nybyggnadsnivå.

Finns det återbruk som du inte skulle rekommendera?
– Att flytta det yttersta lagret gipsskivor exempelvis är besvärligt. Det hade jag inte rekommenderat. Det är svårt att spackla på och göra det bra. Bärverket till undertak är svårt att återbruka och skulle inte rekommenderas.

Finns det något som du rekommenderar?
– Isoleringen är enkelt att återbruka och är bara att ta ut och återbruka på en ny plats. Den är oförstörd och behöver inte göra något åt, utan den fyller samma funktion.

En förutsättning för ett hållbart återbruk är att det ska hålla över tid – har ni designat in någon form av flexibilitet eller återbruksmöjlighet i framtiden?
– En framåtriktad grej vi jobbar med är systemväggar på Werket för att kunna flytta dessa. Vi har valt att ha behovsstyrd ventilation, har lagt in en slags matta överallt och har flyttbara undertak vilket gör att det blir väldigt lite spill om vi flyttar en vägg, som annars hade behövt bytas ut. Samma sak gäller belysningsarmaturen med stickpropp vilket gör att den går att flytta och innebär en inbyggd flexibilitet.

Text: Robin Rushdi Al-sálehi
redaktionen@forvaltarforum.se