Så arbetar Vätterhem och K2A med klimatanpassningar

Hinderbanan i Gävle, en av K2As fastigheter som har klimatriskinventerats.

Sveriges Allmännytta arbetar med att ta fram verktyg åt sina medlemmar för att de ska arbeta mer aktivt med klimatanpassning av sina fastigheter. Vätterhem och K2A är två fastighetsbolag som har kommit en bit på vägen. 

Patrizia Finessi, Sveriges Allmännytta

Kraftiga regn, översvämningar och extremvärme är saker som kan drabba fastighetsägare, på ett eller annat vis. Sveriges Allmännytta är mitt uppe i arbetet med att ta fram en vägledning för klimatanpassning av fastigheter med naturbaserade lösningar.

– Naturbaserade lösningar är ofta billigare och mer kostnadseffektiva men förbises i jämförelse med rent byggtekniska lösningar. Träd har exempelvis stor betydelse för klimatanpassningen, de kan både suga upp stora mängder vatten, skapa skugga och har betydelse för biologisk mångfald. Dessutom är de vackra och skapar välbefinnande, säger Patrizia Finessi, Expert Miljö på Sveriges Allmännytta.

Nyttorna ska bestå
I projektet ingår att lyfta fram lösningar som fungerar i förvaltningsskedet, så att nyttorna består över tid och inte kräver för stora resurser framgent. De ekonomiska aspekterna är viktiga att ta fasta på enligt Patrizia Finessi.

– Kan vi visa på ekonomiska fördelar tillsammans med gröna nyttor, då blir det enklare att få igenom naturbaserade lösningar i exempelvis renoveringsprojekt.

Allmännyttans projekt syftar till att ta fram information, verktyg och vägledning för fastighetsägare och det första ett fastighetsbolag bör göra är en risk- och sårbarhetsanalys, för att veta vilka problem som finns. Nästa steg är att hitta lämpliga lösningar. Dessa blir olika beroende på vilken slags risk man kommit fram till och vilka de lokala förutsättningarna är.

K2A har riskanalyserat

Johan Knaust, K2A

Tanken är att vägledningen även ska innehålla goda exempel som andra kan ta efter. Några som redan tagit första steget är det allmännyttiga bolaget K2A Fastigheter. De har just slutfört en klimatriskanalys och inventering av sitt bestånd. Man började 2021 och insatserna har gjorts i etapper. Först miljöcertifierades och klimatriskinventerades samtliga byggnader som var äldre än tre år. I slutet av 2022 var 63% av K2A:s fastighetsvärde klimatriskinventerat och under 2023 blev man helt klar.

– Klimatriskinventering är en viktig del i att framtidssäkra våra byggnader och kunna förutse risker kopplade till extremväder som skyfall, stigande havsnivåer och skogsbränder. Vi måste förbereda oss på att möta de förändringar och risker vi trots allt står inför, säger Johan Knaust, VD på K2A.

Lista att följa
När man nu har inventerat hela beståndet finns en lista med riskgradering på respektive väderfenomen för varje fastighet.

– Då minskar risken att vi missar åtgärdsbehov på någon fastighet. Den listan följer vi nu upp och tittar på var vi behöver göra en djupare analys för att utifrån den ta fram en handlingsplan med förebyggande åtgärder för respektive fastighet.

Bland aspekterna att ta hänsyn till och framtida åtgärder finns till exempel höjdsättningen av byggnader och mark, att placera värdefulla funktioner som undercentraler på platser med lägre risk, att koppla på frikyla eller att plantera träd och andra gröna utemiljöer.

Vätterhem testar olika lösningar

Stina Enghag, Vätterhem

Ett annat fastighetsbolag som också har kommit en bit på väg är Vätterhem i Jönköping. För flera år sedan ville man generellt stärka de gröna värdena i sitt bestånd. Man arbetade internt med frågor om ekosystemtjänster och anlade gröna områden med frukt och bär och satsade på biodling. När den organisationen satte sig blev det även en plattform för klimatanpassning.

– Parallellt med vårt inventeringsarbete, testar vi lösningar som förhoppningsvis kan skalas upp och tillämpas på fler platser, säger Stina Enghag, Hållbarhetsstrateg på Vätterhem.

Vätterhem skapar sig en bild av var till exempel större vattenmängder samlas. Där testar man olika lösningar som man hoppas kan bli en standard. Det finns också ett behov av att mäta hur mycket vatten som olika lösningar kan svälja och man ser att detta kan komma till stånd under nästa år.

Regnbäddar med pimpsten
En av lösningarna är regnbäddar där man låter stuprören gå ner i en rabatt med pimpsten som suger åt sig vattnet och avlastar dagvattensystemet.

– I samband med ett fasadprojekt, där vi ändå höll på, och skulle koppla på stuprören försökte vi hitta olika sätt att hantera vattnet på. Det fungerar jättebra och bidrar även till automatisk bevattning vilket har minskat våra arbetsinsatser. Vi behövde bara stödvattna när det var lite för torrt. Nu ska vi utvärdera vilka växter som fungerade både med regn och torka, berättar Stina Enghag.

Nergrävda vattentankar
I samband med ett takprojekt valde Vätterhem att också gräva ner sin första regnvattentank. Regnvatten leds, via stuprör, ner i en tolv kubikmeterstor tank varifrån man kan pumpa upp vatten. Det används sedan till bevattning av grönytor men även till sopmaskinen som sopar grus på gatorna. Nu finns tankarna på flera ställen i beståndet, där även hyresgästerna får ta av vattnet till sina odlingslådor.

Enligt henne är Vätterhem, som fastighetsbolag, skyldiga att klimatanpassa sitt bestånd och att det ingår i företagets uppdrag. Och gällande ekonomin så kommer klimatförändringarna att medföra ökade kostnader, oavsett. Antingen inför en anpassning eller i och med åtgärderna efter att en skada har skett.

– Det kommer allt fler uppgifter om hur investeringar i förebyggande klimatanpassningsarbete, ger flerfaldigt tillbaka. Så det finns incitament för att ligga steget före, avslutar Stina Enghag.

Klassificering ska öka takten
I början av 2023 kom även en studie kring en klimatresiliensdeklaration som RISE (Sveriges forskningsinstitut) tagit fram. Den kan komma att mynna ut i ett verktyg för värdering och incitament på den finansiella marknaden för byggherrar, fastighetsägare och andra. Förslaget är att skapa ett system där aktörer, som försäkringsbolag och banker, kan agera på en och samma klassificering, likt existerande energideklarationer. Allt för att öka kraven och arbetet kring klimatanpassning.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se