Akademiska Hus driver ett stort arbete för att optimera lokalutnyttjandet – med stöd av data, AI och tätt samarbete med lärosätena. Det är stigande kostnader och ett ökat krav på hållbarhet och effektivitet som har fört upp yteffektivisering på agendan.
När Sveriges universitet och högskolor ställs inför ökade hyreskostnader och skärpta hållbarhetsmål blir det avgörande att använda varje kvadratmeter klokt. Akademiska Hus, som äger majoriteten av universitetens lokaler, har tagit en aktiv roll i denna transformation.
– Vi har nu sensordata för cirka två tredjedelar av vårt bestånd. Det ger oss och våra hyresgäster en helt ny förståelse för hur lokalerna faktiskt används, säger Caroline Arehult, VD på Akademiska Hus.
Data visar att kontorsytor – som utgör ungefär en tredjedel av ytan på campus – ofta står tomma stora delar av dagen. I snitt nyttjas de endast 1,5 till 3 timmar per dag. Med nya rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om att nå upp till 5–6 timmar per dag blir förändringsbehovet tydligt.
Exempel från Umeå och KI
Vid Umeå universitet har man konkret testat hur sensordata och AI kan användas för att justera kontorsytor. I biologi-huset har en AI-funktion analyserat användningsmönster och föreslagit en yteffektivisering – från 57 till 48 kontorsplatser – vilket också bekräftades av intern dialog och medarbetarenkäter.
I Stockholm har Karolinska Institutet (KI) tillsammans med Akademiska Hus utvecklat Campus Solna till ett framstående life science-kluster. Här samsas akademi, sjukvård och näringsliv i en tät väv. KI:s holdingbolag arbetar aktivt med att hjälpa forskare att kommersialisera idéer, och Akademiska Hus co-workingmiljö A Working Lab Innomedicum har blivit hem för ett 40-tal start-ups.
– Det är en enorm tillgång att kunna samverka med näringslivet direkt på campus. Det möjliggör allt från betatester till att hitta experter och mentorer, säger Johan Weigelt, vd, KI Holding.
Gemensam planering krävs
Effektivisering av lokalanvändning handlar inte bara om att spara pengar – utan också om att skapa attraktiva och dynamiska miljöer.
– Det får inte bli en schweizerost med 50 kvadrat här och där. Vi måste planera för sammanhållna ytor som går att använda långsiktigt, exempelvis till studentbostäder eller för andra verksamheter, säger Caroline Arehult.
Planeringsarbetet kräver en nära och långsiktig dialog mellan Akademiska Hus och lärosätena. I vissa fall diskuteras till och med att olika lärosäten ska kunna samutnyttja lokaler.
– Vi ser stora möjligheter till samverkan mellan exempelvis KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och andra lärosäten i Stockholm. Det skulle kunna handla om gemensamma tentamenslokaler eller delade undervisningsytor, säger Caroline.
Attraktivitet och hållbarhet i fokus
Statssekreterare Maria Nilsson understryker att regeringen förväntar sig att lärosäten hanterar lokalkostnader på ett effektivt sätt, inte minst med tanke på att byggnaderna står för en fjärdedel av lärosätenas klimatutsläpp.
– Genom att visa att vi kan nyttja våra lokaler på ett mer hållbart sätt blir vi också en förebild för andra aktörer i samhället, konstaterar Lisa Redin från lärosätenas klimatnätverk och hållbarhetsstrateg vid Umeå universitet.
Så arbetar Akademiska Hus med optimering:
- Sensorbaserad analys: Mätsystem finns nu i två tredjedelar av beståndet
- AI-analyser: Identifierar outnyttjad yta och föreslår omfördelning
- Samarbete: Löpande dialog med lärosäten om planering och framtida behov
- Flexibla modeller: Exempelvis coworking på KI och central schemaläggning
- Nya användningsområden: Undersöker möjligheten att omvandla lokaler till studentbostäder eller skolor
Text: Thomas Hallberg
thomas.hallberg@forvaltarforum.se
