Scope 1,2,3, Artikel 8, Taxonomi och GRESB. Vi slänger oss med ord och begrepp i branschen, men har du koll på vad de innebär? Varsågod, här är en snabb genomgång.
Scope 1,2,3
För företag ingår det i hållbarhetsarbetet att redovisa sina utsläpp av växthusgaser. Företagets utsläpp omfattas av tre olika delar (scope).
I Scope 1 ingår utsläpp från källor inom den egna verksamheten, som man själv har direkt kontroll över. Det kan till exempel gälla växthusgasutsläpp från produktion i egen fabrik, från maskiner och fordon som verksamheten äger eller leasar. Det gäller även växthusgaser som orsakas av uppvärmning från en oljepanna eller förbränning av kol, bensin eller olja i verksamheten.
I Scope 2 ingår indirekta utsläpp som företaget gör. Det vill säga utsläpp som uppstår vid produktion av företagets inköp av energi så som el, ånga, fjärrvärme och fjärrkyla som förbrukas av företaget.
I Scope 3 ingår alla andra indirekta växthusutsläpp, förutom inköpt energi. Det vill säga alla utsläpp som sker utanför verksamheten men som är ett resultat av dess aktiviteter. Det kan till exempel vara materialförbrukning, anställdas pendling, affärsresor, produktion av utrustning och maskinvara.
Scope 3 är svårt för många företag att få en heltäckande bild av, samtidigt som det ofta är härifrån som majoriteten av företagets utsläpp kommer.
För att beräkna växthusgasutsläpp används Green House Gas Protocol (GHG Protocol). Det är den mest använda redovisningsstandard för att beräkna verksamheters utsläpp av växthusgaser.
Sara Jacobsson är förvaltningsrådgivare på Svefa och hon är engagerad i hållbarhetsfrågor såsom redovisning och rapportering av de olika scopen.
Hur ska man hantera Scope 1,2,3 i sin förvaltning?
– Skaffa kunskap kring GHG-protokollet för att använda rätt standard för redovisningen. Scope 1 och 2 handlar om att ha ordning och reda i information som redan finns hos bolaget eller dess leverantörer (el och fjärrvärme till exempel). Samla helst in informationen på ett automatiserat sätt för att enkelt få fram uppgifterna.
– Scope 3 är mer komplext, hur påverkar bolaget och hur påverkas bolaget av hur andra agerar, det som heter ”uppströms” och ”nedströms” påverkan. Se till att skapa en informationshanteringsmodell som är automatiserad i så hög grad som möjligt. Läs på, ha framförhållning och följ utvecklingen i branschen parallellt, säger Sara Jacobsson.
Läs mer om Scope 1, 2, 3 här
GRESB
GRESB står för Global Real Estate Sustainability Benchmark och är ett jämförelseverktyg som mäter och utvärderar hållbarhetsarbetet inom fastighetsbolag, ur ett investerarperspektiv.
GRESB samlar in, validerar, poängsätter och jämför öppna och transparenta så kallade ESG-data och omvandlar det till ett index. ESG står för Environmental, Social och Governance vilket översatt blir Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning.
Indexet används av investerare och förvaltare för att kunna utvärdera ett bolag. Det gör det möjligt att jämföra investeringar och bedöma möjligheter, risker och förbättringar som behöver göras för att bolaget ska kunna möta de ökade kraven på omställning och hållbarhet i fastighetsbranschen.
100 av 100 poäng
Vasakronan utsågs av GRESB nyligen till global sektorledare både inom förvaltning av befintliga fastigheter med kontor/handel och inom projektutveckling av kontor. I den senare kategorin nådde de 100 av 100 poäng. Anna Denell är hållbarhetschef på Vasakronan och vi undrar vad bolaget gör i sitt förvaltningsarbete för att nå höga poäng.
– Vi har en ambition att driva verksamheten på ett hållbart sätt som genererar en hög vinst till våra ägare, utan att det sker på bekostnad av människor, samhälle eller vår gemensamma miljö. Vi ligger långt före resten av bolagen i vår jämförelsegrupp i andel certifierade fastigheter, hållbarhetsrapportering samt våra byggnaders energiprestanda.
– De höga poängen triggar oss att jobba vidare. Samtidigt är det viktigt att kraven från GRESB ökar. Det finns fortsatt oerhört stor potential i ESG-frågorna och även guldmedaljörer behöver utmanas.
Läs mer om GRESB (på engelska) här
Artikel 8 i Europakonventionen
Artikel 8 i Europakonventionen talar om ”rätten till skydd för privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”. Det sista berör bland annat lagen om GDPR och påverkar insamling av personliga data.
”Rätten till sitt hem” kan ha påverkan på en förvaltares vardag. I domstolsbeslut, som baserats på artikel 8, har den enskilde rätt till respekt för sitt hem och att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna tas i anspråk, exempelvis vid en utmätning. Förutom att artikel 8 i Europakonventionen kan vägas in så kan även barnkonventionen bli aktuell, som tar hänsyn till barnets bästa.
I en dom i Högsta Domstolen konstaterades att utmätning av en bostadsrätt inte var försvarlig när man vägde in barnens intresse i att inte ryckas upp från sin hemmiljö och borgenärernas intresse i att utnyttja fastighetens ekonomiska värde.
Barnfamilj i hyresrätt
Åsa Schelin är boendeexpert på Sveriges Allmännytta och har i en podd pratat om vräkning av barnfamiljer inom allmännyttan. När det gäller avhysning från en hyresbostad är det inte lika klart att man tar hänsyn till vare sig Barnkonventionen eller Europakonventionen, enligt henne. I två aktuella rättsfall som gäller avhysning på grund av obetalda hyror har barnets bästa inte fått en avgörande betydelse i intresseavvägningen säger Åsa Schelin.
När bör en hyresvärd ta hänsyn till Artikel 8 i Europakonventionen?
– Hyresnämnden konstaterar i en dom att det inte står i strid med Europakonventionens artikel 8 när en hyresgäst måste flytta för att kontraktet löper ut eller förverkas. Däremot bör en intresseavvägning alltid göras. Att ge anstånd med avflyttning är ett exempel på en kompensatorisk åtgärd hyresvärden kan använda när en avhysning berör barn.
Läs mer om Artikel 8/Barnkonventionen här
EU:s Taxonomi
EU:s Taxonomi är riktlinjer och regelverk som hjälper till att klassificera vilka ekonomiska investeringar och aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Syftet med EU:s Taxonomi är att på sikt nå Parisavtalet om klimatneutralitet till 2050.
En ekonomisk investering anses miljömässigt hållbar om den väsentligt bidrar till minst ett av de sex miljömålen:
1. Begränsning av klimatförändringarna
2. Anpassning till klimatförändringarna
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Definitionen på ”ett väsentligt bidrag” är att verksamheten når upp till bestämda gränsvärden. Investeringen får inte heller göra skada på något av de övriga fem målen. Dessutom finns minimikrav gällande arbetsrätt och mänskliga rättigheter.
Grön, Brun, Röd
Man talar även om EU:s taxonomi som den Gröna taxonomin. I framtiden kan det läggas till Bruna och Röda taxonomier. Den Bruna ska belysa aktiviteter som ses som skadliga, så kallade SH-aktiviteter (significant harm) och den Röda ska belysa taxonomi med social synvinkel.
SGBC (Sweden Green Building Council) arbetar med olika hållbara certifieringssystem och de jobbar aktivt med att kartlägga kriterierna för EU:s Gröna Taxonomi så att de är relaterbara till befintliga certifieringssystem.
Hur kan man använda EU:s taxonomi inom sin förvaltning?
– EU-taxonomin ger en tydlig koppling mellan ekonomi och hållbarhet. Förvaltare är nyckelaktörer och genom att jobba med EU-taxonomin vid förvaltningen kan man förenkla och möjliggöra grön finansiering. Den gröna finansieringen kan användas både till att förbättra en befintlig byggnads miljö- och klimatprestanda och till förvärv av byggnader med en hög miljö- och klimatprestanda, säger Carolina Larsson, Chef Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.1.
Läs mer om EU Taxonomi här
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
