Nu rullar de retroaktiva kraven in

I Sverige har vi haft en grundprincip om att inte ha retroaktiva byggregler. Enkelt uttryckt gäller byggreglerna bara då du bygger nytt eller bygger om. 

Andra regler kan kräva att du bygger om, som till exempel Miljöbalken eller Lagen om skydd mot olyckor. Utfasning av PCB och ökat krav på brandskydd har gjort att byggnader byggts om eller sanerats.

I huvudsak har en byggnad, om den underhålls, inte omfattats av byggregler. Ingen regel utan undantag, regler om enkelt avhjälpta hinder och vissa hissrelaterade frågor kan ha påkallat ombyggnader.

Alltfler retroaktiva krav
Nu kommer dock fler och fler retroaktiva krav på byggnader. Och de kommer från EU-håll. Just nu remissas tre olika förslag som alla kan tvinga fram ombyggnader. Det är anmärkningsvärt. När regeringen slår sig för bröstet och säger att man jobbar för regelförenkling talar verkligheten ett helt annat språk.

De tre förslagen på retroaktiva krav på byggnader är

  1. Krav på individuell mätning och debitering av värme i flerbostadshus med primärenergital över 200 kWh/m2 (180 kWh/m2 i Norrbotten, Jämtland och Västerbotten)
  2. Krav på laddningspunkt för elbilar i kommersiella byggnader med fler än 20 parkeringsplatser
  3. Krav på system för fastighetsautomation-/styrning i kommersiella byggnader med nominell effekt över 290 kW för att värma inomhusmiljö

Krav på IMD mest allvarligt
Ovanstående ska alltså göras oavsett om du som byggnadsägare planerat in en ombyggnad eller ej. Det första kravet införs juli 2021 medan de två senare träder ikraft 2025.

Det mest allvarliga av de tre kraven är kravet på individuell mätning och debitering (IMD) av värme. Det råder en närmast total enighet om att IMD Värme inte leder till energieffektivisering i Sverige då vi har centralvärme och varmhyra.

Trots det tvingar nu kommissionen Sverige att retroaktiva krav på IMD införs.

Framgångsrikt lobbyarbete
Jag kan tycka att retroaktiva krav på byggnader kan vara motiverade. Men är verkligen de tre ovanstående kraven viktiga för att nå klimatrelaterade mål?

Ska jag vara krass framstår de mest som resultatet av framgångsrikt påverkansarbete i Bryssel från tillverkare av laddinfrastruktur, mätinstrument och styrsystem. Borde inte retroaktiva krav vara förbehållna viktigare syften än att göda dessa marknader?

Nu när slussporten öppnats för retroaktiva krav, hur länge dröjer det tills vi ser krav som leder till att vi når klimatmålen? Kan vi vänta oss retroaktiva krav på riktig energieffektivisering (det vill säga inte IMD)?

Rikard Silverfur
chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega