Ibland behöver vi förenklingar för att få vardagen att gå ihop. Men de fungerar bara riktigt bra när vi behandlar dem som just det de är. De är hjälpmedel, inte sanningar. Det menar Bostadsbolagets energicontroller Alexander Centeno i sin krönika.
”Gör en injustering på värmesystemet och spara 10% av värmen!”
”Konvertering till FTX-ventilation sparar alltid pengar!”
”Sänk inomhustemperaturen 1 grad och värmeenergin minskar med 5%!”
Vi har alla hört de här sanningarna. Men stämmer de? I vissa fall, ja. Men i lika många fall är svaret nej.
Det finns många vedertagna sanningar inom branschen som många köper rakt av utan att reflektera över om de faktiskt stämmer. När jag var ny i branschen tog jag själv många av de här tumreglerna för givna. Det gör nog de flesta.
Uteblivna resultat gör oss mer avvaktande
Många fastighetsägare agerar avvaktande mot vissa energibesparande åtgärder när de har sett att den förväntade besparingen i tidigare projekt har uteblivit, trots att man genomfört en på pappret lönsam åtgärd.
När verkligt energieffektiva åtgärder senare presenteras möts de av misstro, eftersom tidigare åtgärder inte gett den besparing som “alla säger att man får”.
Branschen behöver bli bättre på att inte skapa en övertro bara för att man önskar att något vore sant. Det leder enbart till ökad skepsis mot även vedertagna åtgärder!
Konsulter – var mer lyhörda!
En uppmaning till konsulter är att vara lyhörda inför beställare om hur utfallet blivit efter genomförda projekt. De som lever med resultatet vet ofta betydligt mer om vad som faktiskt fungerat än vad en schablon i en kalkyl gör. Jag har lärt mig mycket bara genom att lyssna på driftpersonal och förvaltare som delar sina erfarenheter.
Erfarenhet säger mycket mer än att bara dra till med 20% besparing vid exempelvis en värmeinjustering, utan att ta hänsyn till byggnadens förutsättningar. Ett enkelt exempel: mät frånluftstemperaturen vintertid och gör utifrån det en bedömning av om det är rimligt att den kan sänkas efter injusteringen. Det låter självklart men det är inte ovanligt att det glöms bort.
Tänk på helheten i bolaget
LCC-kalkyler är ett utmärkt verktyg för att jämföra olika alternativ, men ska ses som ett komplement till praktisk erfarenhet, budgetstyrning och till hur åtgärder påverkar hyresgäster.
Många är de som blivit besvikna och frustrerade när de har trott att de har haft ett vattentätt case att presentera för ekonomiansvariga och företagsledningen bara för att mötas av ett: ”Inte just nu men kanske nästa år”.
I många fall handlar det om att man missat hur investeringen påverkar företagets ekonomi. Underhålls- och investeringsprojekt bokförs på olika och påverkar därigenom ekonomin olika mycket, två olika åtgärder som har samma investeringskostnad och samma kostnadsbesparing kan påverka bolagets ekonomi på helt olika sätt.
Något som jag har fått upp ögonen för sedan jag gick över från konsult till att arbeta i allmännyttan är hur viktigt det är med helhetsperspektiv, och att energi bara är en del av fastighetsförvaltningens vardag.
Förenklad uträkning
Varifrån kommer då påståendet att värmeenergin minskar med 5% om man sänker inomhustemperaturen en grad?
Vad jag har kunnat hitta är ett citat om att det kommer från en gammal VVS-handbok som räknade på en byggnad med 20 °C inne och 0 °C ute – alltså 1 av 20 grader. Sänker man temperaturen med en grad motsvarar det då 5 % (1/20-del). Det är en fin förenkling, men också just det: en förenkling. Verkliga besparingar varierar, och ofta rejält.
Stämmer det då? När jag arbetade med energiberäkningar gjorde jag ofta tester med olika temperaturer och påverkan på årsbasis var ofta lägre än så. Däremot stämmer den troligen hyfsat bra som ett medelvärde på äldre byggnader.
Jag vet att vi ibland behöver förenklingar för att få vardagen att gå ihop, jag använder dom själv. Men ju längre jag jobbar med det här desto tydligare blir det att de bara fungerar riktigt bra när vi behandlar dem som det de är – hjälpmedel, inte sanningar.
Alexander Centeno,
Energicontroller på Bostadsbolaget
