Alexander Centeno är energiexpert på Bostadsbolaget. Han uppmanar oss att titta på den fasta delen gällande energikostnaderna. Kan vi minska dem kan vi öka driftnettot. Här ger han fyra tips, kan du komma på fler?
I mitt arbete som energicontroller blir jag ständigt påmind om att arbetet med att hålla nere energikostnaderna och samtidigt öka fastigheternas driftnetto är en utmaning som aldrig riktigt tar slut. Det är som klippa gräset – du blir aldrig helt klar.
Vi kan däremot vara säkra på att energikostnaderna kommer att öka framöver bland annat på grund av de stora investeringar som planeras på energinäten.
Energibesparande åtgärder såsom tilläggsisolering, fönsterbyten och ventilationsåtgärder är de åtgärder som ger störst effekt på fakturan. Det är inget nytt. Men lika viktigt är det att se över de kostnader som kanske inte påverkar själva energianvändningen utan snarare de fasta kostnaderna.
4 fasta kostnader att bevaka
Nedan följer förslag till fastighetsägare som kan vara värda att kika vidare på – i syfte att minska energikostnaderna, och kanske till och med öka intäkterna. Inga av förslagen är något som görs på en eftermiddag utan kräver sin tid av förarbete. Ju mer man grottar ner sig i frågorna desto mer av värde brukar man hitta.
- Säkra ner enskilda elabonnemang där möjligt
När nya abonnemang startas är det inte ovanligt att säkringsstorleken är överdimensionerad, vilket i slutändan kan innebära att man betalar mer än nödvändigt i fasta avgifter.
Analys av högupplösta värden ger en indikation vilken anläggning som det är lönt att säkra ner. Hur tarifferna är utformade skiljer sig åt mellan elnätbolagen men en lägre säkring brukar innebära en lägre fast kostnad. Åtgärden är dock inte gratis. Den kräver oftast en ombyggnad till direktmätning men lönsamheten är rätt god, återbetalningstiden brukar ligga på 1–3 år. De nya funktionskraven för elmätare som gäller från 1 januari 2025 möjliggör mätning av kvartsvärden vilket kan användas vid analys av effektprofilen. I många fall krävs momentanmätning under höglastperioder.
Det är viktigt att ta hänsyn till hur fastighetens framtida eleffektbehov ser ut; planeras det för installation av laddstolpar de närmsta åren som kräver utökning av effekt? Säkerställ med elnätbolaget att det finns möjlighet att säkra upp i framtiden om det skulle behövas.
Var även medveten om att önskar man säkra upp anläggningen i framtiden innebär det en kostnad för uppsäkringen. - Kontrollera dimension på vattenmätare
Vattenkostnaden utgörs av en fast och rörlig kostnad. Den rörliga kostnaden beror på hur mycket mängd vatten som används och den fasta kostnaden bestäms i stora drag utifrån mätarstorlek och dagvattenservis. Mätarstorleken och antalet mätare brukar baseras utifrån antalet lägenheter och lokaler.
För att minska den fasta vattenkostnaden finns möjligheten att optimera dimensionen på vattenmätaren. Beroende på nuläget kan det vara ge en kostnadsbesparing att installera två mindre vattenmätare i stället för en större. Självklart medför det en kostnad för ombyggnationen som bör beaktas. - Kontrollera energikostnad enligt hyresavtal lokaler
För lokaler är hyrorna inte lika reglerade som för hyresbostäder och många lokalavtal indexregleras automatiskt årligen enligt avtal. Att se över hur lokalavtalen är utformade kan ge många överraskningar.
Exempelvis; ingår energikostnaden i hyran eller inte? Om inte, och det är fastighetsägaren som får energifakturan, vidarefaktureras hyresgästen den kostnaden? Om en viss mängd vatten ingår i hyran, finns det möjlighet att separat mäta vattnet till lokalen så att det kan följas upp?
Många frågor, inte alltid lika många svar. - Går det att påverka toppeffekter?
Många men inte alla elnätbolag debiterar utifrån maximal uttagen toppeffekt per timme och månad. Mycket tyder dock på att det i framtiden kommer gå mot att debiteringen sker utifrån uppmätta kvartsvärden. Många maskiner som startar samtidigt ger en högre toppeffekt jämfört med om de startar med viss fördröjning mellan varandra.
Här kan det vara lönt att se över om det är möjligt att tidsstyra de enskilda komponenterna i syfte att minska den debiterade toppeffekten.
För att åtgärden ska ge effekt krävs ofta att komponenterna har en hög effekt i kombination med en intermittent (ej stadigvarande) profil över dygnet. Exempel på sådana system i flerbostadshus är sopsug och tvättstugeutrustning.
Moderna sopsugssystem har ofta möjlighet till mer avancerad tidsstyrning som omfördelar maxeffekten till låglasttider på dygnet i stället.
I tvättstugor med flera tvättgrupper visar genomförda pilotprojekt (Familjebostäder Sthlm) att förskjutning av bokningsbara tider mellan varandra har en potential till att reducera toppeffekten med 10%. Även att arbeta med begränsning av maskiner inom samma tvättgrupp har potential att ge en besparing, möjligheten till snabbprogram kan exempelvis begränsas till att fungera i en av tre tvättmaskiner för att säkerställa att maskinerna inte körs halvtomma.
Brainstorma fler idéer
Som ingenjör är det lätt att se på problem med tekniska ögon, här kan det vara idé att tänka utanför boxen. Brainstorma gärna idéer med kollegor som jobbar närmare hyresgästerna, de brukar ha väldigt bra insikt i hur verkligheten ser ut utanför ritbordet.
Detta är bara ett urval av idéer som kan vara värda att titta vidare på. Vem vet, kanske hittar ni fler gömda skatter därute – och fler sätt att spara pengar!
Och en sak till, om någon säger att det inte är någon idé, för att stenen redan har lyfts en gång, kom ihåg att det som gällde då, inte nödvändigtvis gäller nu.
Alexander Centeno
Energicontroller, Bostadsbolaget
