Willy Ociansson beskriver i sin krönika alla energiproblem som KBAB hade i ett miljonprogramsområde. Hur kunde det bli så fel genom åren? Nu är det fixat och Willy ger 20 budord för att få sådana hus mer energieffektiva.
Tidig vårmorgon. Utifrån öppet vatten i Västeuropas största sjö kommer jag glidande, surfande i havskajaken och når så småningom fram till delta-landet vid Vänerns norra strand.
Här ligger Orrleken med stora grönytor, uppväxta träd, närhet till vatten, båtplatser, bad och orörd natur. Vintertid är det perfekt för en tur med långfärdsskrillorna eller sparken, isborren och pimpelspöet.
På denna landtunga i Klarälven byggdes under 60-talet 1 000 lägenheter i 10 kritvita sjuvåningshus.
Husen används 8 760 timmar om året
Området Orrholmen har många ursprungliga kvalitéer och är därför väl värt att vårda, pyssla om, bevara och utveckla. Det består till största delen av hyresrätter ägda av det kommunalägda bostadsbolaget KBAB men det finns även många privatägda bostadsrätter i norra delen av området.
De används flitigt; 8 760 timmar varje år. Generationer av människor växer upp i husen och nya generationer människor tillverkas i dem. Området är deras hembygd och för dem är det viktigare med ett sunt inneklimat – med liten miljöpåverkan och med rimligt låg hyra.
Orrholmens alla problem
KBAB har under de senaste åren satsat stort på att just utveckla sina fastigheter. För att göra Orrholmen mer nutida har många problem behövt åtgärdas:
Husens fasader bestod av stora betongskivor med synlig ballast. Mellan dessa skivor fanns en fog som innehöll det farliga miljögiftet PCB. Fogarna var i mycket dåligt skick och på sina håll saknades stora delar av fogmaterialet vilket gav vind och regn fritt spelrum rakt in i fasaden med drag och vattenskador till följd.
Man tilläggsisolerade på utsidan med 70mm EPS (cellplast) med en tunnputs utanför. Innan dessa arbeten kunde påbörjas fick man mycket noga sanera bort alla rester av PCB samt blästra stenskivorna för att få bort alger, lavar och smuts som etablerat sig på ytan under 40 år.
Samtliga fönster byttes och man valde att välja u-värde 1.2. Ett noggrant hantverk av byggplåtslagaren och rätt materialval eliminerade risken för fukt som annars kan tränga in bakom putsen och ställa till problem. Fönsterblecket har till exempel en extra kraftig lutning och genomtänkt anslutning mot putsen.
Yttertaken har fått tilläggsisolering, ny plåtbeslagning och papptäckning.
Det stora garaget mellan husen, med plats för bilar och bussgata, ventilerades med tio stora bullrande fläktar som var och en förbrukade lika mycket elström som en elvärmd villa. När fläktarna projekterades 1965 luktade bilarnas avgaser väldigt illa och var så giftiga att man kunde dräpa sig själv med hjälp av dem. Det visade sig räcka med att 1–2 av fläktarna var i drift i dagsläget, för att bibehålla luftkvalitén i garaget och vips hade man sparat 160 000 kWh elström per år.
I den inre delen av garaget hade nå´t ljushuvud på senare år installerat flera stora varmluftsaggregat med feta kablar och elbatteri. De fick såklart körförbud samma dag som de upptäcktes för flera år sedan och ingen verkar har saknat dem sedan dess.
På vinden i varje hus fanns ett odefinierbart system med värmebatterier, industrifläkt, glykolfyllda ledningar till fjärrvärmeväxlare i källaren. Varje anläggning hade begåvats med egen DUC för att styra – vad då? Ingen lyckades räkna ut vad detta spektakel skulle användas till och grejerna förpassades till skroten.
Varje tvättstuga i de tio husen har i modern tid fått ny ventilation. Någon tryckte fel på miniräknaren och luftomsättningen blev 10 ggr i timmen. Frånluftsdonen gjorde att man hade kunnat utnyttja tvättstugorna för vindtunnelprovning av nya personbilar. Nu är decimalkommat tillbaka på rätt ställe och allt är frid och fröjd.
Husens frånluftsfläktar hade utrustats med frekvensstyrning för att hålla ett jämnt undertryck i kanalen men den som gjorde jobbet glömde att givaren måste referera till trycket ute. Den slangen saknades på alla tjugo anläggningarna vilket gjorde att kanaltrycket var perfekt när servicefolket var på plats med fläktrumsdörren öppen.
När dörren stängdes trampade fläkten gasen i botten och 630 lägenheter fick kraftig överventilation med visslande ventiler, dragproblem, missbelåtna kunder och skyhög energinota i släptåg. Felet rättades till efter några år och fläktarna kompletterades med kompensering för låg utetemp.
Varje hus har två trapphus och innanför dessa tjugo entrédörrar har det funnits ett tilluftsaggregat bestyckat med spjäll, spjällmotor, luftfilter, värmebatteri, ventilmotor, automatikutrustning och fläkt med elmotor. Många grejer som kräver filterbyte, smörjfett, tillsyn, service och massor med energi.
När fläktarna stoppades, värmen stängdes av och batterierna tömdes på vatten blev det äntligen tyst och skönt och lite svalare – precis så som det ska vara i ett trapphus.
Resultat: halverad energi och fördubblad inomhuskvalitet
Resultatet efter alla dessa åtgärder är att energiförbrukningen gott och väl halverats, kvalitén på inneklimatet gott och väl fördubblats och det roligaste av allt – det finns massor kvar att göra.
Med enkla och billiga åtgärder kan stressbyggda bostadshus från mitten av 60-talet klara dagens nybyggnadsregler beträffande energiförbrukning, med råge. Och för under 150 000 kronor per lägenhet.
20 budord att ta med dig på vägen:
- Inventera alla installationer.
- Ifrågasätt nyttan med var och en av alla inventerade system och dess beståndsdelar.
- Stäng av onödiga ventilationsfläktar.
- Stäng av varmluftsinblås i trapphus.
- Stäng av varmluftsinblås i tvättstugor.
- Stäng av värmesystem i bilgarage.
- Stäng av omoderna motorvärmaranläggningar.
- Stäng av elvärme i stuprören.
- Stäng av värmen i garageuppfarter och lastbryggor.
- Stäng av arbetslösa DUC´ar.
- Stäng av alla andra system som verkar onödiga.
- När de har stått still ett år utan att någon saknat dem eller dött så kan de demonteras.
- Reducera luftmängden i alla ”normala” lägenheter till 0,35l/s/m2.
- Vid problem med Radon eller emissioner så måste dessa om möjligt elimineras först.
- Bojkotta alla typer av gamla ljuskällor inkl. kompaktlysrör helt.
- Byt alla 125W Hg lampor till 70W Na utan att ändra armaturen.
- Trimma alla skymningsrelän och byt till nya vid behov – varje minut per dag ytterbelysningen är tänd i onödan kostar massor per år.
- Byt till rätt storlek på bolagets alla huvudsäkringar – för KBAB motsvarade den åtgärden vd:s årslön.
- Du kommer träffa många duktiga NEJ- sägare på din resa – När de dyker upp vet du att du är på rätt väg.
- Företagsledningens stöd och mandat är ditt viktigaste redskap.
Våga testa & lycka till!
Willy Ociansson,
expert på energieffektivisering för fastighetsägare
redaktionen@forvaltarforum.se
