Fråga: Vi har problem med inbrott och skadegörelse i flera av våra fastigheter. Vi funderar på att sätta upp kameror för att försöka förhindra problemen och för att kunna identifiera gärningspersoner. Får vi det?
Svar: Kamerabevakning kan ofta vara ett mycket bra sätt att förebygga brott mot egendom. Främst gäller detta vid aktiv bevakning, innebärande att en person aktivt sköter kameran/kamerorna under bevakningen.
Det har i studier också visat sig att kamerabevakning har bättre effekt på parkeringsplatser och bostadsområden än i till exempel köpcentrum.
Jag vill därför först rekommendera dig att göra en ordentlig analys av vad det är för utrymme du vill bevaka och ta del av de omfattande utredningar som finns lättillgängliga på nätet, bland annat hos Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelsen.
Behöver inte söka tillstånd…
För några år sedan behövde de flesta söka tillstånd för kamerabevakning, men genom den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft 2018 så är det i princip bara myndigheter och verksamheter som utför uppgifter av allmänt intresse som behöver tillstånd för kamerabevakning. Privata värdar behöver således generellt sett inte söka tillstånd för kamerabevakning.
Samma år trädde även dataskyddsförordningen i kraft, populärt kallad GDPR efter den engelska förkortningen, och som vid sidan av kamerabevakningslagen gäller för kamerabevakning.
Även om du inte behöver söka tillstånd för kamerabevakningen, så innehåller GDPR en mängd bestämmelser som du måste beakta innan du påbörjar bevakningen, om det är människor som bevakas och det är möjligt att identifiera en enskild person. Detta eftersom det då handlar om en behandling av personuppgifter.
…men ha koll på GDPR!
För att kamerabevakning ska vara laglig måste den alltså uppfylla alla de krav på person-uppgiftsbehandling som ställs i GDPR.
En del av dessa krav följer av de allmänna principerna i artikel 5 i GDPR, varav bland annat framkommer att all personuppgiftsbehandling ska ske för ett specificerat och tydligt kommunicerat ändamål, ha en laglig grund, samt vara rättvisande och korrekt avseende till exempel mängden personuppgifter som behandlas.
Skylta med kamerabevakning
Tänk också på att tydligt märka ut att platsen är kamerabevakad och att lämna all den information som följer av informationsplikten i GDPR.
Kamerabevakning anses vara en integritetskränkande behandling av personuppgifter och generellt behöver en konsekvensbedömning avseende dataskydd genomföras för att identifiera integritetsrisker med bevakningen.
Bestämmelser om hur en sådan konsekvensbedömning ska göras finns i GDPR och i den Europeiska dataskyddsstyrelsens riktlinjer. Länkar och information finns på Integritetsskyddsmyndighetens, IMY, hemsida.
”Berättigat intresse”
Vad som är laglig grund framgår av artikel 6 i GDPR. Den vanligast tillämpade grunden är ”berättigat intresse”. Det är en laglig grund som kräver att det finns ett berättigat intresse för behandlingen, i detta fall kamerabevakningen, och att det intresset väger tyngre än den enskildes skydd för den personliga integriteten.
Bedömningen är ofta svår att göra och avgörande är omständigheterna i det enskilda fallet.
Genomgående kan sägas att om syftet med bevakningen kan uppnås genom andra mindre integritetskränkande åtgärder, som till exempel lås, larm eller väktare, väger inte bevakningsintresset högre än integritetsintresset.
För att det ska föreligga ett berättigat bevakningsintresse i syfte att förebygga brott, krävs i princip att den som ska utöva kamerabevakningen kan visa en historik av problem med brott på den aktuella platsen och att de inte har gått att stävja genom mindre integritetskränkande åtgärder.
Ansvarsskyldighet
Enligt GDPR gäller en grundläggande princip om ansvarsskyldighet. Den innebär bland annat att den som är personuppgiftsansvarig, i detta fall den som beslutar om kamerabevakning, ska kunna visa hur man följer reglerna i GDPR.
Slutligen kan det finnas en skyldighet att MBL-förhandla med facket om kamerabevakningen innebär att anställda bevakas varaktigt. En anställd anses inte kunna ge sitt samtycke till bevakningen på grund av att den anställde anses befinna sig i en beroendeställning till arbetsgivaren.
Sammanfattning och tips
Kamerabevakning kan vara ett effektivt medel för att motverka brottsliga angrepp på egendom.
Förutom de viktiga frågorna om val av rätt utrustning och rätt placering, måste du även ta hänsyn till vissa lagbestämmelser.
Observera att kamerabevakning och förhållandet till GDPR är mycket komplicerat. Det är inte möjligt att ge en uttömmande redogörelse för vad som gäller i denna artikel. Du bör därför noggrant sätta dig in i bestämmelserna, eller ta hjälp av en expert, innan du sätter upp kameror.
Ett bra tips till dig som vill använda dig av kamerabevakning är att ta hjälp av ett välrenommerat bevakningsföretag vid val av utrustning och placering samt även se till att upptagen film eller bild används på ett sätt som överensstämmer med lagbestämmelserna.
Om du tycker att reglerna i GDPR är komplicerade bör du ta hjälp, särskilt vid utförande av till exempel konsekvensbedömning och intresseavvägning.
Se till att tydligt dokumentera konsekvensbedömningen och intresseavvägningen och även hur du har lämnat information om kamerabevakningen och personuppgiftsbehandlingen.
Det är också viktigt att dokumentera att det faktiskt finns ett problem du behöver komma till rätta med, till exempel brott. Det är du som är ansvarig för att kunna visa detta.
Tänk på att du endast får använda bevakningsmaterialet för det ändamål ni började använda kamerabevakningen för. Om du till exempel började med kamerabevakning för att förhindra skadegörelse, får du inte använda bevakningsmaterialet till att säkra bevisning för att en hyresgäst hyr ut sin lägenhet i andra hand utan tillstånd.
Integritetsskyddsmyndigheten anser att ett kommunalt bostadsföretag utför en uppgift av allmänt intresse och därför behöver tillstånd för bedrivande av kamerabevakning. Även kamerabevakning som inte spelar in uppgifterna anses utgöra kamerabevakning i lagens mening. Detta gäller inte privata värdar.
Du hittar mycket information om reglerna om kamerabevakning på IMYs hemsida.
Magnus Strömqvist
Jurist på Landahl Advokatbyrå med inriktning på kommersiell hyresrätt, hyresförhandlingar och tvistelösning.
