Från klimatmedveten till klimatpositiv

Utmaningen
Det började som en diskussion på fredagsfikat. Jag, som alltid drivit miljöarbetet på alla arbetsplatser jag varit, som sett hållbarhetsfrågorna som ett kall, som varit med och startat Aktea just för att minska byggnaders klimatpåverkan. Nu blev jag kritiserad av yngre medarbetare för att vi flög i tjänsten i stället för att alltid åka tåg, åt kött på företagsevenemang, och kort sagt inte gjorde tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.

Min första reaktion var självklart att gå i försvar, men ju mer jag funderade på diskussionen desto mer insåg jag att mina kollegor faktiskt hade helt rätt. Nog för att vårt företags affärsidé bygger på att minska klimatpåverkan, men ärligt talat sprang den här skomakarens barn själva runt i strumplästen.

Vi beslutade att gå till botten med frågan. Det här skulle bli ett stort internt projekt!

Vanliga nyckeltal
Det finns relativt exakta uträkningar över hur mycket olika personer bidrar till växthusgasutsläppen, men som tumregel räcker det kanske med att en vanlig svensk släpper ut 10 ton växthusgaser per person och år. En normal tjänsteman i Sverige bidrar genom sitt arbete med drygt 1–2 ton. Var skulle vi hamna?

Vår kartläggning av Akteas utsläpp satte igång och vi var beredda att kavla upp skjortärmarna. Kontorsareor, konferensinformation och liknande kunde vi snabbt samla in. Bilresor plockade vi enkelt från ekonomisystemet. Tågresorna, som ändå är den absolut största andelen av våra resor, fick vi direkt från SJ. Plötsligt var det bara flygresorna kvar. Alla medarbetare fick en excel och i uppgift att registrera vilka flygresor de gjort under året.

Överraskande resultat
Lite senare hade vi svaret– cirka 1,5 ton per person och år. Varken mer eller mindre.

Resultatet blev en dubbel överraskning. För det första var det oerhört mycket lättare att räkna fram än vi väntat oss. Detta blev inte nåt stort projekt utan mer som en uppgift. Hade vi gjort arbetet igen hade vi tagit in ett professionellt stöd från början för att spara tid på att välja mätstandard och metodik, men i övrigt var det både lätt och konkret.

Den andra överraskningen kom när vi kollade upp om våra utsläpp gick att kompensera för. En bra kompensation med guldstandard kostar cirka 300 kronor per ton, dvs 450 kronor per medarbetare och år.

Låter det som mycket? Låt mig ge dig tre fakta: 1) Du betalar 500 tkr till 1 mkr per anställd i lönekostnader per år. 2) En vanlig rekrytering kostar minst 100 000 kronor i annonsering, urval och upplärning. 3) Hållbarhet och klimat är ett av de viktigaste kriterierna när unga personer väljer arbetsgivare.

För oss krävdes ingen ytterligare eftertanke. Sedan 2018 är Aktea ett klimatneutralt företag och har bidragit till såväl solceller på skolor i Asien som ett skogsprojekt i Etiopien.

Är det på riktigt?
Men den viktigaste frågan vi ställde oss var ändå om det verkligen var på riktigt. Man kan enkelt mäta hur mycket el som går genom en kabel, men kan man verkligen räkna ut hur mycket utsläpp en verksamhet genererar? Och är klimatkompensation verkligen sant eller ett hittepå, nåt slags modernt avlatsbrev?

Klimatet är globalt. En bil i Burma påverkar vårt klimat lika mycket som motsvarande bil i Borås. På samma sätt kan man kompensera för utsläppen från en flygresa från Malmö till Umeå genom att plantera träd i Afrika. Vad vi gör i vårt företag påverkar definitivt hela världens klimat.

Samtidigt är det självklart så att Akteas 1,5 ton per medarbetare är ett sandkorn i Sahara i jämförelse med de tiotals miljarder ton som släpps ut totalt i världen. Men detta är vårt företag och våra utsläpp, och det gör oss oerhört stolta att vår verksamhet inte bara sänker kundernas klimatpåverkan utan att vi även själva bidrar till en hållbar framtid.

Nu har det väckt kollegornas engagemang och vi har en kul sporre till alla att minska utsläppen till nästa år.

Småprat på fredagsfikat
Så varför skriver jag den här krönikan? Jag hoppas såklart att du lyfter upp ditt företags påverkan på nästa fredagsfika. Jag hoppas att du utmanar dina kollegor. Och jag hoppas att ditt företag också väljer att bidra till ett positivt klimat.

Stefan Lindsköld
redaktionen@forvaltarforum.se

Stefan Lindsköld är vd och partner i Aktea Energy som är specialister på energieffektivitet och sund inomhusmiljö i fastigheter och verksamheter, med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Han har under flera år drivit Stockholms stads Företagsnätverk för hållbara fastigheter, och är även initiativtagare till Solcellsgruppen där fastighetsägare och fastighetsutvecklare träffas för att diskutera lönsamma solcellsinvesteringar.