Mari-Louise Persson uppmanar oss att se förbi alla hinder som ställs upp inför en fasadrenovering. Det är allt från lättja till lönsamhet och förvanskning. Men om vi inte tilläggsisolerar nu kan kostnaderna bli än högre om 20 år.
Det finns många hinder för att energieffektiviseringsåtgärder inte blir av, oftast pratar vi om ekonomin i form av lönsamhet eller finansiering, men jag tror att det ibland också används som en täckmantel för mindre utforskade hinder så som ovilja, okunskap eller tidsbrist. Det känns ju betydligt bättre att säga att det är olönsamt än att avslöja att jag inte orkat sätta mig in i frågan helt.
Boverket har fått i uppdrag att uppdatera den gamla hinderkartläggningen som gjordes 2016 och jag har fått äran att vara en av dem som blivit intervjuad inför detta, då med den mindre fastighetsägarens perspektiv. Det fick mig att tänka tillbaka på när en Brf jag bodde i skulle renovera fasaden.
Tre hinder på vägen
Vi anlitade en välrenommerad konsult som hade hög svansföring i energieffektiviseringsfrågor och bad dem hjälpa oss räkna på om tilläggsisolering skulle vara lönsamt. Ganska snabbt fick vi svaret att de nog inte rekommenderade detta på grund av förvanskningsrisken runt portarna (50-talshus). Ärendet hade alltså inte ens hunnit till bygglovsenheten innan vi stötte på första hindret.
Ganska snart därpå fick vi också höra att det inte skulle vara lönsamt, det andra hindret. Vi bad därför om lönsamhetskalkylen och fick efter ett tag beräkningen med en pay-back-tid om dryga 20 år för åtgärden och att den således var lönsam – jag vill tillägga att jag var rätt kritisk till det sättet att beräkna lönsamheten för en sådan långsiktig investering.
Slutgiltiga rekommendationen från konsulten var sedan att undvika tilläggsisoleringen då vi också låg strax under gränsvärdet för radon. Detta hinder nummer tre blev droppen som gjorde att vi inte vågade annat än besluta om en fin ny fasad som var lite tätare än den gamla, men det blev ingen tilläggsisolering den gången.
Slöseri med pengar och klimatpotential
Faktum är att bara en av fyra fastighetsägare passar på att tilläggsisolera när fasaden ändå renoveras. Det är ett slöseri med både pengar och klimatpotential. Jag har sagt det förr och jag fortsätter tjata – det gäller att passa på när chansen ges. En putsad fasad håller i 30–50 år. När du väl har renoverat är det långt till nästa möjlighet.
Här finns hinder som förvanskning av arkitektur, fuktproblematik, radon, men det går ofta att lösa uppgiften på ett klokt sätt genom samarbete med flera olika kompetenser.
Bra lösningar – med kompromisser
Jag fick möjligheten att tillsammans med Energimyndighetens nätverk BeBo besöka ett sådan exempel i maj. Familjebostäder i Göteborg genomför ett renoveringsprojekt av Änggården där både tilläggsisolering och fönsterbyte lyfter en rejält sliten fasad till en ny tilläggsisolerad variant med nya fönster i gammal stil. Återbruk av fönster var tyvärr inte ekonomiskt försvarbart – det blev dubbelt så dyrt att renovera jämfört med att byta till nya. Men helheten visar att det går att göra bra lösningar med vissa kompromisser, även om vägen dit kantas av hinder.
Så nästa gång du står inför en fasadrenovering – stanna upp. Titta inte bara på kostnaden här och nu. Tänk på att nästa chans kanske inte kommer förrän 2055 och då ska redan alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader. Och förmodligen kräver det lite samarbete av flera inblandade för att vi ska hitta bra sätt att överbrygga några hinder längs vägen.
Mari-Louise Persson
Miljö- och energichef på Riksbyggen
