Vi människor är olika, en del är varmblodiga och andra är fryslortar som Mari-Louise Persson uttrycker det. Men det är mycket energi, effekt och kostnader som går åt för att ett värmesystem ska fungera – och både teknik och psykologi spelar sin roll.
Häromdagen satt jag och frös som den fryslort jag är. Kände på elementet och tänkte att det väl var lite kallare än det brukar när det är vinterkallt ute. Eller var det de nya termostaterna som gjorde sitt jobb? Eller kunde det vara så att snöstormen utanför var anledningen?
Allt det kan bero på
En vanlig anledning till felanmälan från de boende är att det är för kallt eller för varmt inne. Anledningarna kan vara många och inte alltid självklara att hitta. Till exempel kan det bero på dålig isolering i klimatskalet, luft i elementet, trasig termostat, felmöblering, för lite klädsel, fel i ventilationen, fel i styrningen, underdimensionerad radiator, felinställda fördelningsventiler…
Dessutom är det också så att vi människor upplever samma innetemperatur på olika sätt. En del av oss är helt enkelt varmblodiga och andra som jag får stå ut med att kallas fryslortar. Enligt den senaste Miljöhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten genomförde 2023 var det ca 20 % av de som bor i flerbostadshus som dagligen eller minst en gång i veckan upplevde besvär med temperaturen i sin bostad, inte konstigt att det genererar en stor del felanmälningar.
Värme kostar pengar
Och det är viktigt är att kunna skilja ut de felanmälningar som beror på ett tekniskt problem från de som beror på annat. För när det föreligger ett tekniskt problem kan det även innebära att värme förbrukas i onödan och värme kostar pengar. Ju kallare ute, desto dyrare, och de senaste åren har fjärrvärmekostnaderna dessutom ökat dramatiskt, förra året med 7,8% i snitt och i år med hela 15,2 % enligt den senaste Nils Holgerssonrapporten.
Ett enkelt sätt att få ut mer värme till en boende som fryser är att höja värmekurvan för värmesystemet. Problemet är då att det kommer vara andra som får det för varmt och de kanske själva löser detta genom att öppna fönstret. Då förbrukas ännu mer värme och, de kallaste dagarna, mer effekt. Det är inte ovanligt att det högsta effektuttaget på året sedan ligger till grund för en stor del av värmekostnaderna.
Raggsockor och innegivare
Det finns alltså dubbel besparing att göra genom att lyssna på de boende som fryser och försöka hjälpa dem på bästa sätt, oavsett om det är att se över tekniken eller vänligt be dem sätta på sig ett par raggsockor. En god hjälp kan vara att installera innegivare för att få koll på hur temperaturen varierar mellan lägenheterna. Dessa kan också användas för att styra hur mycket värme som ska pytsas ut i byggnaden.
Så hur gick det då för mig den där kalla vinterdagen. Jag ville inte vara till besvär och gnälla, men eftersom jag också hjälper fastighetsägaren med energiuppföljning hade jag möjlighet att se medelvärdet för innetemperaturen i våra olika byggnader… samtliga hade dippat en grad det senaste dygnet.
Stärkt i min känsla under filten mailade jag min iakttagelse och svaret lät inte vänta på sig. En styrventil hade bytts ut och värmen skulle snart komma åter till min stora glädje.
Mari-Louise Persson
Miljö- och energichef på Riksbyggen
