Fjärrvärmetaxan ökar och elmarknaden är turbulent. Hur ska man som fastighetsägare hantera det? Roland Jonsson resonerar kring faktorer som påverkar och vilka frågor man bör ställa sig, för att komma fram till besluten som kan öka driftnettot.
Avgifterna för fjärrvärme fortsätter att rusa i höjden. Priserna har nu höjts med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige under 2024 och ytterligare höjningar är aviserade till år 2025. Var skall det sluta?
När det gäller el så har det också varit turbulent. Under år 2021 och 2022 drevs elpriset upp till rekordhöga nivåer i Europa, framförallt beroende på höga gas- och kolpriser. Detta orsakades initialt av att efterfrågan på gas ökade strukturellt på grund av omställningen av kraftsystemet, men även av den ekonomiska återhämtningen i spåren av pandemin.
Nu har vi haft minuspriser på el och även stora prisvariationer under dygnet. Om elpriset är 0 kr per kilowattimme och går upp till 1 kr per kWh så blir det oändligt dyrt. Kraftigt stigande energipriser gör därför energieffektivisering mer lönsamt. Gör man inget, då är det stor risk att driftnettot tangerar nollan eller visar röda siffror.
Sprid riskerna
All affärsverksamhet innebär risker. För att bemöta dessa krävs ett strukturerat och proaktivt riskhanteringsarbete i organisationen. Rätt hanterade kan risker omvandlas till möjligheter och tillföra affärsvärde, medan risker som inte hanteras väl kan orsaka incidenter och förluster.
När det gäller ränta så brukar man sprida riskerna genom att dela upp lånen och ha olika löptider för att riskminimera. Det är självklart att göra så. Men när det gäller installation av värmepumpar så är det vanligt att man vill slänga ut fjärrvärmen, för att slippa fjärrvärmemonopolet.
Låt värmepump och fjärrvärme samköra
Om man skall installera värmepump så tycker jag att man absolut skall behålla fjärrvärmen. Installationen blir billigare och man kan då styra anläggningen till lägsta driftkostnad och få en högre avkastning på installationen.
Skall man köra både värmepump och fjärrvärme ställs högre kunskapskrav på installatören. Det behövs också bra kunskap hur man styr anläggningen på det minst kostsamma sättet. Ett vanligt körsätt är att låta fjärrvärmen värma under årets ljusa månader och samköra värmepump och fjärrvärme (under den kalla tiden).
Utveckling i framtiden
Det är svårt att göra en bedömning av hur elpriserna kommer utvecklas i framtiden, men prissättningen av långsiktiga kontrakt på den finansiella elmarknaden kan ge en hint om vilka elpriser marknadens aktörer förväntar sig i framtiden. Oförutsedda händelser kan dock alltid inträffa och ge stora utslag i elpriset.
I slutet av oktober införs en ny metod för att beräkna hur mycket el som kan skickas genom nordiska elnätet. Då går det att överföra mer el på ett driftsäkert sätt vilket också påverkar elpriserna i Sverige. Metoden kallas för flödesbaserad kapacitetsberäkning och är ett komplext område.
Senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1) ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en effekttariff, eller effektavgift som det också kallas. Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, till exempel vid låga temperaturer under den mörka vintern.
Frågeställningar för att öka driftnettot
Vill man öka sitt driftnetto är det många faktorer att ta hänsyn till och frågor att ställa sig:
- Vad händer med elpriset långsiktigt?
- Hur kommer effektavgifterna utformas hos elnätsföretagen?
- Skall man satsa på att låsa sig till ett alternativ när det gäller uppvärmningsform?
- Är energieffektivisering bättre för att minska effekten vintertid?
- Fjärrvärmetaxornas utformning med säsongs- och effektavgifter, hur kommer de att se ut?
- Vilka skatter behöver vi ta hänsyn till?
- Klarar driftenheten i bolaget av komplicerade utrustningar, prismodeller och styrningar?
- Sist men inte minst; För att ta fram ett bra beslutsunderlag, vem skall man kontakta?
Mitt råd är ta hjälp av energileverantörerna och framför allt en duktig energikonsult som kan räkna fram ett bra beslutsunderlag med rätt fördelning mellan värme, varmvatten, VVC, el och nätkostnader.
Roland Jonsson
Energiexpert
