Privata konsumenter väljer spotpriser, tvättar på natten och släcker lampor. Däremot ökar offentliga organisationer och privata företag sin elförbrukning. Jessica Molén uppmanar det offentliga att minska elförbrukningen och radar upp metoder och lösningar.
Ja, usch vad dyr elen blivit! Hushållen väljer att ställa tvättmaskinstimern på nattvätt, sänker värmen och har blivit extremt duktiga på att släcka lamporna hemma. Alla ansträngningar sammantaget, har resulterat i en minskning av hushållens el med 18% för september 2022, jämfört med samma period förra året [källa: Svenska Kraftnät].
Men övriga elförbrukare, däribland offentliga verksamheter, ökar sin konsumtion. Skärpning! Och de privata verksamheterna behöver också dra sitt strå till stacken.
Inte så enkelt
Ok, det kanske inte är så enkelt. Kikar vi på just offentliga organ så har man en lång väg att gå för att nå de högt satta hållbarhetsmålen, vilka kräver en rejäl energieffektivisering och en hel del nya lösningar.
Men i kombination med åtstramade budgetar, svårnavigerade upphandlingslagar och reviderade krav från EU, blir det körigt.
Vilka lösningar tar man till?
Vad kan man som fastighetsägare göra i praktiken då? På nyheterna hördes i höstas att Göteborg föreslagit en sänkt temperatur i skolorna, till 18 grader. Jag försöker själv hålla mig till 18 grader hemmavid, på mitt hemmakontor.
Hunden är nöjd, han hade i ärlighetens namn, kunnat tänka sig nån grad neråt till. Men att jobba så – jag har ett stillasittande arbete – det kräver en del tedrickande.
Och nej, någon jämförande kalkyl har jag inte gjort – alltså uppvärmning kontra värma vatten inklusive kostnad för en tepåse och disk av tekopp. Tänkte man erbjuda eleverna i Göteborg te på lektionstid, eller kanske kortare gymnastiska pass, för att hålla uppe värmen?
Andra kreativa(?) idéer har varit att inte tända upp kommunhusets ljusstakar under julen eller stänga ishallar. På riktigt?
Smarta, enkla modeller
Jag förvånas över att alternativen inte värderas högre, om de ens är beaktade. För de finns. SKR har en lång lista på möjligt stöd och olika förslag som kan förenkla processerna på väg mot målet.
EnOff är en sån modell, där man genom en samverkansupphandling köper en energikartläggning med efterföljande energibesparingsåtgärder som optioner, vilka tas fram med vinnande leverantör. Som upphandlare blir jag lite exalterad över såna smarta, enkla modeller.
Magisk teknologi
Ny teknologi utvecklas i en rasande fart. Med integrerade AI i styr- och övervakningssystem kan många parametrar läsas av automatiskt, för en optimering av systemen för kyla, värme och ventilation i byggnaderna, med följden att elförbrukningen sänks, bland annat genom sänkta genomsnittstemperaturer. Och detta till trots kan man, helt magiskt, påvisa en ökad komfort.
En AI kan också lära sig att, även här utan att tumma på komforten, förflytta energianvändningen över dygnet, för att verksamheter ska använda sig av el när den kostar som minst.
Bakteriellt bör bli viralt
Vi har därtill våra naturliga vänner, bakterierna, som kan göra underverk. Ett kylt soprum, som normalt förbrukar något mindre el än en normalvilla, kan utrustas med bioteknik och därmed närmare eliminera förbrukningen, och dessutom ta bort lukt. Och det med en investering som betalar sig inom mindre än ett år.
Biotekniken skapar även nya, intressanta förutsättningar för värmeåtervinning i storkökens ventilationssystem.
Frigör kapacitet i nätet
Har ni hört talas om forskningsprojektet Sthlmflex? Svenska kraftnät, Ellevio och vattenfall Eldistribution har gemensamt tagit fram en modell för att elanvändare och elproducenter, i Stockholms region, ska kunna bidra till att kapaciteten i elnätet inte slår i taket – i synnerhet under kalla dagar, då störst risk föreligger.
Projektet ska bidra till att öka elproducenternas elproduktion och minska elanvändarnas förbrukning. Till exempel om en elanvändare, som deltar i projektet, sänker sin energianvändning blir den en så kallad Flexleverantör som skapar en möjlighet för andra elanvändare att nyttja den extra effekten. Incitament för minskat energinyttjande skapas genom att Flexleverantören får betalt för sin prestation.
Metoder och tekniker finns i Sverige. Vems ansvar är det egentligen att ta reda på hur marknaden utvecklas och vilka nya lösningar man kan sikta mot?
Kom igen – det är dags!
Det finns många vägar mot minskad elanvändning och nu är det dags. Vi kan konstatera att om vi ska fortsätta göra som vi alltid gjort, då kommer vi aldrig bli bättre. Det krävs att våga testa, framförallt gällande offentliga aktörer. Någon sa till mig ”man måste investera lite, för att vinna lite” och det är helt rätt. Så se till att investera rätt! Börja i det lilla.
Bjud in företagen som har lösningar, be dem visa upp riktiga case och en reell return on investment. Och glöm inte att ekvationen inte är komplett utan den parameter som säger vad det kommer att kosta samhället att inte göra någonting.
Anta utmaningen!
Vi vanliga konsumenter väljer att tvätta på natten, släcka lamporna och ha det svalt hemma. Många offentliga verksamheter tar också elkonsumtionen på allvar, men det är inte tillräckligt.
Nu vill vi alla se hur samtliga kommuner och regioner tar tag i frågan – för att gå i bräschen för minskad elförbrukning. Vi vill se statistiken gå åt rätt håll.
Varför inte förenkla upphandling av energieffektivisering genom EnOff-modellen eller ge utrymme för innovation i upphandlingarna. Anta utmaningen!
Jessica Molén
Förvaltningsrådgivare och upphandlingsspecialist på Svefa
Krav och förslag
EU-kommissionens förslag till ändringar av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD, från 2021, har landat i en allmän inriktning, som vi förväntar oss ett beslut om, vid årets slut. Den presenterar krav på nollutsläpp avseende alla nya, offentligt ägda byggnader, 2028 och stegrande krav på befintliga lokalbyggnader.
SKR:s lista på energibesparingar kan du läsa här.
