Tanken bakom energigemenskaper är att utnyttja energi lokalt och minska energikostnader och effekttoppar. Men att jämföra utbyggnaden av den, med fiberutbyggnaden på 90-talet, är det bra? Bostadsbolagets Oskar Scheiene skriver en brasklapp i ämnet.
Vi hör allt oftare om fastighetsägare som vill utveckla så kallade energigemenskaper och flera jämför detta med fiberutbyggnaden på 1990-talet. Allt fler börjar dock ifrågasätta om denna jämförelse verkligen är relevant då den haltar i flera avseenden. Där fiberutbyggnaden var en teknisk revolution som kopplade samman människor och möjliggjorde ett helt nytt informationssamhälle, handlar energigemenskaper om att decentralisera en redan befintlig struktur med betydligt mer komplexa systemfrågor som följd.
Tanken är god, men…
Tanken bakom energigemenskaper är i grunden positiv. Det handlar om att bättre utnyttja energi lokalt, minska energikostnader, förbättra redundansen i elsystemet samt minska effekttoppar, för att nämna några exempel. Dessa är uppenbart goda intentioner som kan vara fördelaktiga för enskilda fastighetsägare och som också kan driva teknisk utveckling och innovation. Samtidigt innebär installationen av nya kablar en klimatpåverkan genom material och arbetsinsatser. På vissa platser finns även en risk att befintlig infrastruktur inte används fullt ut. Därför bör vi fråga oss: Är energigemenskaper verkligen den bästa lösningen ur ett systemperspektiv?
Effektivisering är en drivkraft
Med industrialiseringen kom också storskalighet, vi lärde oss att effektivisera system, processer och produktion genom att skala upp. Ett av de tydligaste exemplen är omställningen från jordbrukssamhället, där varje hushåll odlade och födde upp sin egen mat, till industrisamhället med storskaligt jordbruk som kunde försörja större delar av befolkningen. Denna utveckling att skala upp och effektivisera har varit en central drivkraft i vårt samhälle.
Ekonomiskt incitament
För fastighetsägare finns idag flera incitament att skapa energigemenskaper. Ett tydligt ekonomiskt incitament är att lokalt utnyttjad energi kan ge ökad lönsamhet i exempelvis solcellsprojekt. På Bostadsbolaget har vi byggt ett av Sveriges största likströmsnät i flerbostadshus, där vi genom lastbalansering med växelriktare förbättrat nyttjandet av den energi som produceras av solcellerna. Detta har markant ökat egenanvändningsgraden vilket i sin tur gjort projektet mer lönsamt. Genom förändringen av IKN-förordningen (icke koncessionspliktiga nät) 2022 ges dessutom möjligheten att dela energi mellan fristående byggnader, något som gör det möjligt för fastighetsägare att skapa större energikluster och därigenom öka egenanvändningen av exempelvis solenergi samt samnyttja energilager.
Hyresgästernas engagemang
En annan drivkraft är att fastighetsbolag vill kunna erbjuda hyresgäster lokalproducerad el från solceller på byggnaderna de bor i. Fördelarna är att hyresgästerna ofta kan erbjudas både billigare och mer miljövänlig el, vilket kan bidra till ökat engagemang och i förlängningen minskad energianvändning och förändrade konsumtionsmönster. Nackdelen är dock att hyresgästerna förlorar rätten att välja en egen elleverantör, påverka ursprungsmärkning av elen samt bestämma över bindningstiden för sina elavtal.
Kollektivism eller egoism?
Frågan om energigemenskaper rör sig nästan på en ideologisk nivå och väcker ett flertal viktiga frågor: Vad händer om alla fastighetsägare börjar skapa egna energigemenskaper och hur påverkar det kostnaderna och underhållet av det gemensamma elnätet? Vad händer med aktörer som saknar kunskap eller resurser för att skapa energigemenskaper – halkar de efter? Hur ska fastighetsägare hantera drift och underhåll av egna elnät över tid? Kan det vara så att utbyggnaden av energigemenskaper i grunden drivs av egoistiska motiv, där man gör det som gynnar en själv men som inte nödvändigtvis är bra för kollektivet?
Bygga ut ett haltande system
Frågorna är många och utbyggnaden av energigemenskaper har både för- och nackdelar. Oavsett vilken väg vi väljer finns det mycket att överväga. Även om det finns miljömässiga fördelar med ett småskaligt jordbruk så är det trots allt inte många som vill gå tillbaka till ett samhälle där alla behöver arbeta heltid med jordbruk för att försörja sig själva och sina familjer med mat. Det som fungerar på lokal nivå kanske inte gynnar helheten, och den långsiktiga hållbarheten behöver noggrant övervägas. Så innan vi drar paralleller med fiberboomen måste vi fråga oss: Går energigemenskaper verkligen att bygga ut på samma sätt, utan att hela systemet börjar halta?
Oskar Scheiene
Energi & Miljöchef på Bostadsbolaget
