Hur påverkas fastighetsbranschen av den nya strålskyddslagen som trädde i kraft den 1 juni? Pernilla Sopher på Strålsäkerhetsmyndigheten ger svar.
Nya strålskyddslagen, nya strålskyddsförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter började gälla den 1 juni.
Det nya referensvärdet för radon i bostäder, lokaler som allmänheten har tillträde till och på arbetsplatser är 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3). Det är samma värde som Boverkets redan existerande gränsvärde för nya byggnader och Folkhälsomyndighetens riktvärde för bostäder.
– Referensvärdet är inte ett gränsvärde som inte får överskridas, utan en nivå som man ska försöka komma under och helst så långt under som möjligt, säger Pernilla Sopher, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Största förändringen
Vilken är den största förändringen för fastighetsägare jämfört med tidigare?
– Den största skillnaden är att vi har en ny reglering som gäller arbetsplatser. Det innebär att arbetsgivarna får ett större ansvar. De behöver agera mer, göra mätningar och anmäla arbetsplatser med höga radonhalter. Fastighetsägare påverkas av detta i den mån de är arbetsgivare, säger Pernilla Sopher.
Ingen överblick
På Strålsäkerhetsmyndigheten hoppas man att de nya reglerna ska få positiva effekter.
– Vi hoppas att fler arbetsplatser åtgärdar problemet och att vi får en bättre överblick var problemen finns. Vi har i dag ingen bra överblick över hur många arbetsplatser som har radonhalter över referensvärdet.
Vidta åtgärder
I strålskyddslagen finns en ny paragraf (tredje kapitlet paragraf sex) som säger att fastighetsägare som har lokaler som allmänheten har tillträde till eller bostäder ska optimera strålskyddet och vidta åtgärder så att radonhalten hålls låg.
– Detta är nytt i lagen, men samma krav finns redan i miljöbalken. Så det är ingenting nytt i sak, säger Pernilla Sopher.
Råd till fastighetsägare
Pernilla Sopher har två råd till fastighetsägare:
- Mät radon i era fastigheter var tionde år. Det behöver göras med jämna mellanrum eftersom radonhalten kan ändras om det till exempel uppstår sprickor i grunden.
- Om man åtgärdar höga radonhalter genom att ändra ventilationen måste man kontinuerligt kolla så att den fungerar som den ska och ingen har ändrat inställningarna.
Hyresgäst anmäler
Hur påverkas fastighetsägare av de nya reglerna när en arbetsgivare som hyr en lokal gör en anmälan om för höga radonhalter?
– Det är Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten som har tillsyn över arbetsgivaren. Så fastighetsägaren kommer bara komma i kontakt med det här via arbetsgivaren, det vill säga hyresgästen. Myndigheterna kommer inte vända sig till fastighetsägaren.
När det gäller bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till är det liksom tidigare kommunerna som utövar tillsyn och ställer krav på fastighetsägare.
När sker kontroller?
Tidigare hade Arbetsmiljöverket tillsynsansvar för radonhalterna på arbetsplatser, men i och med de nya föreskrifterna ska Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten ha delat tillsynsansvar.
Hur kommer kontroller att genomföras framöver?
– Det är Arbetsmiljöverket som har den första tillsynen av arbetsplatser. Verket kan i princip utföra inspektioner på alla arbetsplatser. Men när en arbetsplats har anmält höga radonhalter till Strålsäkerhetsmyndigheten kan vi göra inspektioner för att se hur detta hanteras.
Begränsa arbetstiden
Hur ska arbetsgivaren agera ifall det inte går att få ner radonhalten under referensnivån på en arbetsplats?
– Då kan man vidta andra åtgärder, till exempel begränsa arbetstiden i de lokalerna så att den totala exponeringen inte blir för stor. Sen kan man behöva övervaka och mäta radonhalten, så att man vet hur mycket de anställda har utsatts för.
Sverige är ett radonland
Den nya strålskyddslagen bygger på ett EU-direktiv som kom 2013. Det innebär att alla länder i Europa håller på att införa samma bestämmelser. Men situationen för radon skiljer sig väldigt mycket från land till land beroende på berggrund och hur mycket radon man har i sina byggnader.
– Sverige är ett radonland. Vi har mycket radon här. EU-direktivet säger att man ska identifiera områden där det är extra hög risk för radon. Men Sverige har valt att inte göra det, utan vi säger att det är hög risk för radon i hela landet.
Osäkra radonkartor
Kommunerna och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort radonkartor. Men oavsett om man har fastigheter i områden med markradon eller inte finns det risk för att det kommer in radon.
– Radon kan till exempel färdas i sprickor under marken, så det enda sättet att ta reda på radonhalten är att mäta i den aktuella byggnaden, säger Pernilla Sopher.
Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se
Här kan du läsa om de nya reglerna
