Stefan Lindsköld och Jon Malmsten.
”Två hål i väggen”, så beskrevs elsystemet i Vattenfalls oerhört framgångsrika reklamkampanj på 90-talet. Filmerna visade familjer som var tvungna att producera sin egen el genom att pappa satt på en motionscykel och hunden gick på en treadmill. Povel Ramel sjöng om ”två små tysta snälla hål”. Så enkelt det var med el på den tiden!
På bara några år har världen blivit oerhört mer komplex. Ut åker byggnaden som passiv elanvändare, in träder ”Den elektrifierade byggnaden” som en uppkopplad pusselbit i det totala elsystemet.
Drivkrafterna bakom den snabba utvecklingen är flera och de sammanfaller i tiden. Parisavtalet och andra klimatinitiativ banar väg för allt fler styrmedel i form av byggregler, tariffer och skatter. Förnybar el är nu den billigaste formen av ny elproduktion, vilket öppnar många möjligheter samtidigt som det förutsätter mer flexibla system. Digitalisering och AI gör det möjligt att styra energiflöden på ett helt annat sätt, såväl i det totala nätet som inom en byggnad. Listan kan göras lång.
Få fastighetsägare och förvaltare har varit beredda på den här förändringen, och det är inte så konstigt för det har gått rasande fort. Men nu står man otvetydigt mitt i förändringen. Vad du behöver är en tydlig strategi för ditt fastighetsbestånd, där du väljer tekniklösningar, strukturerar din organisation och tillsätter resurser för att ställa om. Låt mig ge några exempel på områden som en sådan Elektrifieringsstrategi behöver ta hänsyn till.
Solceller är kanske det område som flest tänker på. När vi för bara fem år sedan pratade med fastighetsägare om solceller handlade frågorna framför allt om vad det kostade och ifall man skulle våga en pilot. Idag är diskussionen en helt annan. Våra möten i Samling för Solel lyfter frågor som digitaliserad uppföljning och vilken utrullningstakt man bör hålla för sitt bestånd.
Vi skulle säga att solceller är en så etablerad investering idag att all nyproduktion bör ta hänsyn till full solcellsinstallation på taket, även om man själv inte avser att investera. En framtida ägare kommer att vilja det och då höjer du värdet på fastigheten om det har ett fritt tak i söderläge utan skorstenar och andra installationer, plats på vinden för växelriktare och så vidare.
Laddinfrastruktur för elbilar är ett annat. Medan solceller är ett lönsamt investeringsalternativ håller laddstolpar på att bli helt nödvändigt. Dina hyresgäster är just nu och provkör den senaste elbilen och om du inte kan möta deras förväntningar på säker och stabil laddning kommer de att ordna det på annat sätt. Samtidigt är hårdvaran relativt standardiserad, så det du framför allt behöver ta ställning till är vilken affär du ser, vilken roll du vill ta i den affären, hur betalning ska ske, och liknande.
Energilagring håller på att bli en allt mer intressant investering för många fastigheter, och utvecklingen inom både pris och teknik går mycket fort. Du kan tjäna pengar på att kapa effekttoppar och öka egenanvändningen av solel, men den kanske allra största lönsamheten kommer om din fastighet kan delta på flexibilitetsmarknaden.
Uppföljning och styrning blir också allt mer viktigt. Slående många fastighetsägare som investerat i solceller saknar en samlad uppföljning av sina anläggningar. De får rapporter genom en myriad av appar och inloggningssajter men kan inte få en enkel helhetsbild, än mindre koppla uppföljningen till övrig energianvändning i byggnaderna. Även här krävs en tydlig strategisk inriktning som omvandlas till krav på installatörer.
Byggnader blir allt mer elektrifierade och utvecklingen går snabbt. Har du inte gjort det redan är det hög tid att du sätter dig ner och arbetar fram en strategi för hur du vill ta dig an utmaningarna och göra dem till en del av din affär. Det gäller såväl fastighetsägare som fastighetsutvecklare och förvaltare. Solceller och smarta elsystem är en trygg, enkel och framför allt lönsam investering – om man bara gör det på rätt sätt.
Stefan Lindsköld och Jon Malmsten
Aktea Energy
