Nytt år, ny lön… eller?

Vad är det egentligen som styr lönenivåer och löneförhöjningar?  Har alla arbetstagare rätt till årlig löneökning?

Löneavtalen på arbetsmarknaden varierar stort till innehåll och form beroende på branschers behov och fackens olika krav. Det finns avtalsområden som har tarifflöneavtal där alla löner är centralt fastställda och andra områden som har löneavtal helt utan siffror där fokus ligger på individens utvecklings- och lönesamtal.

Det vanligaste är att löneavtalen innehåller en fastställd löneökningsnivå, ofta i kombination med en individgaranti. Det vill säga en garanterad löneökning för de arbetstagare som omfattas av avtalen. En arbetsgivare är skyldig att följa avtalet i förhållande till de arbetstagare som är medlemmar i det avtalstecknande facket.

Ofta egen policy
Fördelningen av löneökningar förhandlas ofta fram lokalt med facket och utfallet för medlemmarna kan variera beroende på prestation med mera. Innehåller löneavtalen även regler om minimilöner eller individgarantier gäller dessa normalt sett även oorganiserade arbetstagare på arbetsplatsen.

Som grund för lönesättning har arbetsgivare ofta en egen lönepolicy och företagsspecifika kriterier förutom själva löneavtalet. Andra belöningssystem kan förekomma vid sidan av löneavtalen, exempelvis bonussystem och diverse förmåner.

Andra regler utan kollektivavtal
Svaret på frågan om alla arbetstagare har rätt till årlig löneökning är både ja och nej.

Det är inte ovanligt att mindre företag och vissa branscher helt saknar kollektivavtal. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer om lönerna ska höjas, när det ska ske och storleken på löneförhöjningen.

Att höja lönerna med viss regelbundenhet är ofta nödvändigt för arbetsgivare för att kunna behålla personal och premiera väl genomförda prestationer.

För arbetstagare på företag som saknar kollektivavtal är det viktigt att se till att rätten till årlig lönerevision regleras i det enskilda anställningsavtalet. Då är arbetsgivaren i vart fall skyldig att diskutera lönen med arbetstagaren en gång per år, även om nivån på höjningen inte är reglerad.

Föräldrar extra skyddade
Det finns en grupp av arbetstagare på arbetsmarknaden som har ett extra skydd för sin löneutveckling. Det är arbetstagare som är föräldralediga. Arbetsgivare får inte missgynna arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet och arbetstagaren ska ha samma löneutveckling som man skulle ha haft, om man var på jobbet. Förbudet mot missgynnandet finns i föräldraledighetslagen.

Charlotta Stensson
förhandlingschef Fastigo

I Sverige är det arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivarorganisationer och fackförbund, som tecknar kollektivavtal som reglerar lönenivåer och årliga lönerevisioner. Lagstiftning saknas helt på detta område. Under 2020 kommer drygt 480 kollektivavtal att omförhandlas, vilka omfattar närmare 3 miljoner anställda.

Löneökningsnivåer och avtalsperiodens längd förhandlas först fram av arbetsgivarorganisationer och fack inom den konkurrensutsatta industrin och dessa överenskommelser blir sedan modell för övriga parter på arbetsmarknaden. Ofta tecknas avtalen på tre år, men det förekommer att avtalsperioderna blir kortare.

Under våren 2020 kommer Fastigo att förhandla om samtliga kollektivavtal. Mer information om förhandlingarna hittar du här

Bli den första att kommentera "Nytt år, ny lön… eller?"

Lämna en kommentar

Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Välj ett giltigt formulär