Branden i Grenfell Tower – hur hindrar vi att det sker här?

Brandsäkerheten i flerfamiljshus bygger på att husen är konstruerade så att en brand inte ska kunna sprida sig från en lägenhet till en annan. Ändå var det precis det som hände i det 24 våningar höga bostadshuset i London. Även om det är naturligt att vilja förtränga tragiska händelser måste alla ta sin del av ansvaret och göra vad som krävs för att något liknande inte ska inträffa i Sverige.

Grenfell Tower var ett så kallat ”Social housing”, subventionerat boende i kommunal regi för hushåll med de lägsta inkomsterna. Det faktum att branden drabbade den typen av byggnad har väckt mycket känslor.

Myndigheterna har varit noga med att tillsätta utredningar och noga med att göra dessa transparenta. Flertalet utredningar har nu publicerats och bilden av vad som faktiskt hände har börjat klarna. I ett senare skede av ”Grenfell Tower Inquiry” kommer även ansvarsfrågan att utredas.

Händelsen
Strax efter midnatt den 14 juni 2017 inträffade en brand i ett kök på fjärde våningen, troligen i en kombinerad kyl och frys. Räddningstjänsten var snabbt på plats och släckte branden i lägenheten som då redan hade hunnit sprida sig till fasaden. En halvtimme efter första larmsamtalet stod hela östra fasaden i brand. Efter två timmar brann alla fyra fasader.

Jämfört med andra bränder i fasader var inte brandförloppet särskilt snabbt. Däremot skedde en spridning in i lägenheterna och runt hela byggnaden i en omfattning som väckte häpnad och förskräckelse.

När branden startade fanns cirka 300 personer i byggnaden. Många lyckades ta sig ut trots att uppmaningen till de som ringde till larmcentralen var att de skulle stanna i sina lägenheter. Branden krävde 72 människoliv.

Byggnaden och renoveringsarbetet
Den ursprungliga fasaden bestod av obrännbara betongytor. I samband med renoveringen tilläggsisolerades fasaden och försågs med en ny fasadbeklädnad. Enligt de ursprungliga projekteringshandlingarna skulle fasadbeklädnaden bestå av en obrännbar zinkpanel, men det som installerades var en så kallad ACM-panel (Aluminium Composite Material) som är brännbar.

Enligt vad som framkommit i brittisk media berodde materialbytet på att byggherren vill dra ned på kostnaderna och därmed göra en besparing på cirka tre miljoner kronor. Isoleringen som användes var en brännbar så kallad PIR-cellplast (Polyisocyanurate).

Avgörande faktorer för händelseförloppet
När katastrofer inträffar är det i regel flera barriärer som brustit. Barriärer som borde ha funnits för att bryta händelsekedjan som lett fram till katastrofen.

Sannolikt är det i ett senare skede av utredningen som de avgörande bristerna kommer att påvisas. Systemfel som lett till felaktiga materialval och arbetsmetoder.

Detaljskiss som visar fönster från insidan och brandspridningsvägar via hålrum och brännbara byggnadsdelar. Källa: Dr Barbara Lane Phase 1 supplemental report. Section 10. Figure 10.31

Så här långt i utredningen har fokus varit på brandförloppet och hur branden kunde sprida sig i sådan omfattning. Följande faktorer har enligt utredningarna haft en avgörande påverkan på brandförloppet i Grenfell Tower:

• Kombinationen ACM-paneler och PIR-isolering
  Det anses fastställt att den väderskyddande panelen har varit drivande i brandförloppet i fasaden. Panelen som användes i Grenfell Tower bestod av en tre mm polyetenkärna som är klädd med ett 0,5 mm aluminiumskikt på vardera sidan. När polyeten antänds så smälter och droppar den, efterhand smälter även aluminiumskiktet bort. PIR-isoleringen har bidragit i brandförloppet på så sätt att den avger energirika gaser när den utsätts för värme från den brinnande panelen. De energirika gaserna kan antändas och spridas uppåt i den luftspalt som finns mellan isolering och panel. Förloppet eskalerar genom den skorstenseffekt som uppstår i luftspalten.
• Ofullständig/felinstallerad brandavskiljning i fasad
  I de engelska byggreglerna precis som i Sverige finns krav på att en brand i en fasad inte ska kunna sprida sig förbi brandcellgränser. Då man använder sig av brännbar isolering kan brandspridningen i fasadmaterialet hejdas av brandstoppar (cavity barriers) av obrännbart material som ska installeras där fasaden passerar lägenhetsavskiljande väggar och bjälklag. I fasaden på Grenfell Tower fanns brandstoppar men de var i vissa fall felinstallerade, saknades i de vertikala skenor som fasadpanelen fästes i och de saknades helt runt fönsteröppningar. Ett annat problem är att funktionen bygger på att de ska täta mot den yttre panelen, när den brinner bort fyller brandstopparna inte längre avsedd funktion.
• Brännbara fyllnadsmaterial runt fönster
  De nya fönsterpartier som installerades i samband med renoveringen var av en mindre dimension än de ursprungliga. De hålrum som därmed uppstod fylldes ut med brännbar isolering och tätades med ett membran av syntetiskt gummi. Invändigt användes fönstersmygar och fönsterbrädor av hårdgjord PVC-plast som blir mjuka vid så låga temperaturer som plus 80 grader. I praktiken innebar detta att när branden i fasaden var ett faktum så fanns det avsnitt med brännbara plastmaterial hela vägen in i lägenheterna. Detta, tillsammans med att många fönster stod öppna den varma sommarkvällen, kan förklara att branden spreds in i lägenheterna i så stor omfattning.
• ”Architectural Crown” spred branden lateralt
  Högst upp i Grenfell Tower fanns en krona som löpte runt hela byggnaden. Kronan var också tillverkad av ACM-panel. Kronan hade hålrum som möjliggjorde en snabb horisontell spridning när branden i den östra fasaden nått toppen av byggnaden. Droppande brinnande polyetenplast från kronan bidrog till att branden kunde spridas runt till byggnadens övriga fasader.

Bilderna visar identifierade vertikala och horisontella brandspridningsvägar i fasaden från A till F. Källa: Dr Barbara Lane Phase 1 supplemental report. Section 10. Figure 10.2, 10.3

Ovanstående brister i brandsäkerheten har troligen varit avgörande men även andra brister har konstaterats som branddörrar av lägre brandklass än vad som krävs, håltagningar som inte tätats, fönsterinfästningar med mera.

Hur förhindras liknande händelser i England
Stora insatser har gjorts i England för att få mer kunskap om vilka fasadinstallationer som är farliga. Fullskaletester har genomförts med olika kombinationer av fasadpaneler och bakomliggande isolering. Testerna har visat att:

1. Alla paneler med polyetenkärna har underkänts enligt brittiska kravkriterier, oavsett vilken bakomliggande isolering som har använts.
2. Paneler med flamskyddsbehandlad kärna har underkänts om den bakomliggande isoleringen har varit brännbar.
3. Obrännbara paneler däremot har fått godkänt resultat i testerna även då brännbar isolering har använts.

500 identifierade byggnader
En omfattande inventering av byggnader över 18 meter med ACM-paneler har genomförts där ägare av byggnader erbjuds kostnadsfri provning av fasadkomponenter. I slutet av 2018 har närmare 500 byggnader identifierats. Merparten av dessa är bostadshus men även hotell, sjukhus och skolor förekommer.

I ett fåtal fall har paneler bytts ut, i långt fler fall har arbetet påbörjats eller planeras i närtid. Arbetet går fortare i kommunalt förvaltade byggnader än i privatägda, vilket möjligen kan förklaras av att regeringen har avsatt en fond på 400 miljoner pund för finansiering av fasadbyten i kommunala byggnader.

Genvägar i processen
I en utredning som tillsattes efter branden, kallad ”The Hakitt Review”, gjordes en översyn av byggprocessen i England. I rapporten konstaterades att byggprocessen i sin nuvarande utformning ”is not fit for purpose”. Bland annat konstaterades att det finns stora möjligheter för de som vill spara tid och pengar att ta genvägar i processen.

En följd av dessa slutsatser är att regeringen så sent som i oktober 2018 gjorde ett ställningstagande som innebär att man avser att vid nyproduktion förbjuda brännbara byggnadsmaterial i ytterväggar för byggnader med en höjd över 18 meter, och som innehåller någon form av boende eller vårdanläggningar. Exakt vilka byggprodukter och typer av byggnader som kommer att omfattas blir tydligare i ett senare skede då bygglagstiftningen ännu inte har ändrats.

Hur förhindras liknande händelser i Sverige
I Sverige är läget mer oklart. Till att börja med kan vi konstatera att samma typer av byggprodukter som användes i Grenfell Tower även finns på den svenska byggmarknaden. PIR-isolering används flitigt i fasadkonstruktioner medan det är mer okänt i vilken omfattning ACM-paneler används.

Det är knappast troligt att större byggnader i fler än två våningar som har fasadpanel med polyetenkärna kan uppfylla kraven i byggreglerna. Med några få undantag ska fasaden antingen vara obrännbar eller uppfylla kravkriterierna i den svenska standarden för fullskaleprov av fasader, SP Fire 105.

Ägarens och byggherrens ansvar
Ansvaret för att en byggnad upprätthåller en skälig brandsäkerhet har i första hand dess ägare. Dessutom har byggherren ett ansvar för att byggnaden uppfyller kraven i de byggregler som gällde vid uppförandet. Byggarens juridiska ansvar har en preskriptionstid på tio år.

Hösten 2017 gjordes en anonym enkätundersökning på initiativ av konsultföretaget Briab. Undersökningen visade att det finns minst fyra byggnader med liknande fasadlösningar som Grenfell Tower någonstans i Sverige. Men mörkertalet är så klart stort.

Okunskap kan vara ett lockande alternativ då kostnaderna för att rätta till bristande fasadkonstruktioner kan bli stora. Av den anledningen kan samhällets myndighetstillsyn behöva användas för att inte ont anande boende, gäster, eller patienter ska behöva sväva i potentiell livsfara.

Ökad tillsyn behövs
Två typer av tillsyn kan bli aktuella:

1. För byggnader yngre än tio år handlar det om ett tillsynsärende med stöd av plan- och bygglagen.
2. För äldre byggnader handlar det om tillsyn med stöd av Lagen om skydd mot olyckor.

I praktiken kan det vara lämpligt att Räddningstjänsten i kommunen utför inventeringen och lämnar över ärenden som avser byggnader yngre än tio år till kommunens byggnadsnämnd.

Ett första incitament för att ta reda på mer fakta är om byggnaden har en väderskyddande panel som kan misstänkas ha en kärna av plast. Om så skulle vara fallet finns det många fler parametrar att ta ställning till i varje enskilt fall som exempelvis byggnadshöjd, luftspalter, isoleringsmaterial, sprinklersystem, typ av verksamhet, med mera.

Okunskap inte godtagbart
Ett annat spår är att säkerställa en mer robust byggprocess i framtidens byggande. I det fallet kan vi ställa våra förhoppningar till den kommitté som arbetar med att ta fram modernare byggregler. Ett flertal hearings har genomförts där bland annat behovet av en förbättrad tredjepartskontroll i byggprocessen har diskuterats. En dellösning kan vara att följa det engelska exemplet avseende tydliga begränsningar av brännbara byggmaterial i höga byggnader.

Okunskap kommer inte att vara en godtagbar förklaring till varför man under renoveringsarbetet av Grenfell Tower valde en annan panel än den obrännbara panel som redovisades i de ursprungliga projekteringshandlingarna

Okunskap kommer inte heller att vara en godtagbar förklaring när det efter en allvarlig brand konstateras att en panel med polyetenkärna har använts på en byggnad i Sverige när man känner till vad som hände i Grenfell Tower.

Lars Brodin
brandingenjör, Brandskyddsföreningen
redaktionen@forvaltarforum.se