”Det kommer krävas mod för att ta stora steg”

Stena Fastigheters vd Cecilia Fasth berättar om sina drivkrafter och bolagets nya inriktning mot mer stadsutveckling och hållbarhet.

Cecilia Fasth har en bakgrund som klippt och skuren för att leda Stena Fastigheter på resan från att vara ett traditionellt förvaltningsbolag till att bli en hållbar stadsutvecklare.

Efter civilingenjörsexamen på Chalmers blev en praktikplats på Skanska starten på en imponerande karriär med många toppositioner. Cecilia blev vd på Skanska fastigheter 2007, miljöchef för hela koncernen 2009 och vice vd för Skanska i Storbritannien 2011. Sedan följde en rad vd-uppdrag för bostadsutvecklare och fastighetsbolag som Sverigehuset, Eklandia och Castellum Region Väst innan hon rekryterades till Stena Fastigheter 2018.

En annan erfarenhet som Cecilia har stor nytta av i jobbet är hennes tid som elitspelare i handbollsklubben BK Heid.

Vilka erfarenheter har format dig mest som ledare?
– Jag är väldigt präglad av att ha varit med i en lagsport. Det blir ett annat sätt att förhålla sig till sitt lag, att man blir en i ett lag även om den individuella insatsen också påverkar. Så jag trivs bäst i miljöer där jag får ingå i ett lag. Men nu har jag börjat spela tennis, så nu får vi se hur det går, säger Cecilia och skrattar.

Hon tar också upp sina erfarenheter från Storbritannien och egna familjen.

– Att testa att jobba i en annan kultur i London var som att kasta sig ut utan relationer och kontakter och börja om från början. Så det var väldigt bra träning för att kunna tillämpa i andra sammanhang i sitt ledarskap. Det är en erfarenhet som man tar med sig och då kan man se saker i ett annat ljus när man återvänder till en mer välbekant miljö.

– Att vara förälder har också påverkat ganska mycket hur jag ser på mitt ledarskap. Jag hade en ganska naiv föreställning om att de barn man föder skulle bli rätt lika en själv, men så blev det inte riktigt och det är bra träning, för så ser det ju ofta ut när man är många på en arbetsplats. Så det är en ledarskapsprövning som jag tillämpar varje dag.

Vilka är dina viktigaste drivkrafter i jobbet?
– I den rollen jag har nu tycker jag det är väldigt roligt att leda ett bolag där andra får kliva fram och visa att de växer, tar ansvar och levererar resultat. Det är lite av det här lagspelet igen, att jobba tillsammans mot gemensamma mål.

– Sen tycker jag att det är kul att driva utveckling parallellt med att ständigt förbättra det vi redan har. Att förbättra sättet vi arbetar med digitalisering och hållbarhet och att ha mål för innovation och utveckling.

Hur är det att jobba i en familjeägd koncern?
– Det är en entreprenöriell kultur som är väldigt kul att jobba i. En av hörnstenarna hos ägarfamiljen är att vi ska satsa på innovation och utveckling. Har du det som affärsidé och värdegrund så diskuteras det mycket och det ställs också krav på oss. Men i en sån kultur får man göra misstag. Annars kan man inte uppfinna något nytt.

– En dynamisk och framgångsrik företagskultur har bredd och tillåtande kultur. Dan, vår ägare, är väldigt duktig på det. Hans mantra är ”tell me bad news early, så att jag kan hjälpa er att reda ut det”. Det är bra företagskultur.

Dan är Dan Sten Olsson, huvudägare och koncernchef i Stena-koncernen.

Varför satsar Stena Fastigheter mer på stadsutveckling?
– Vi är väldigt långsiktiga i vårt ägande och vår fastighetsportfölj har ett väldigt högt värde och det gäller att hålla beståndet modernt, så det inte riskerar att förlora i värde eller attraktivitet. Därför jobbar vi med utveckling, både för att växa genom att tillföra nya fastigheter och uppgradera det vi har, så att vi har rätt hållbarhet och håller en hög modern standard.

– För att vara ett bra företag måste vi kunna attrahera medarbetare som vill jobba i en modern företagskultur och då måste vi hela tiden möta de förväntningar som våra kunder har. De förväntar sig en högre service- och digitaliseringsgrad, ett modernt hem eller kontor, eller att det finns en bra skola i närheten där man bor.

Vilken roll spelar förvaltningen för stadsutvecklingen?
– Den viktigaste ingrediensen för att bli duktig på att utveckla är att ta tillvara de lärdomar som vi har i vår förvaltning. Det är ju de som jobbar med förvaltning, mot kunderna och i fastigheterna, som är vårt öra mot rälsen och kan upptäcka hur vi kan förbättra vår relation till våra kunder och hur kan vi bygga nästa hus för att tillföra det här området något på ett bättre eller mer energieffektivt sätt.

– Jag tycker att förvaltningen är nyckeln till att bli en duktig utvecklare. Men den får inte stanna av, så att vi bara gör som vi alltid har gjort, utan förvaltningen måste bli en ingrediens för att kunna utveckla, både när det gäller det vi redan äger och för att skapa nya attraktiva platser och områden. Många av de traditionella utvecklarna säljer av och går vidare. Men vi kan ta tillvara erfarenheterna från tidigare projekt i och med att kunderna bor kvar hos oss.

Hur testar ni när ni utvecklar nya lösningar?
– Vi kan testa två eller tre olika lösningar i olika hus och se vilken som funkar bäst. Vår skala på vårt fastighetsbestånd gör att vi kan testa i den dagliga verksamheten. Det är en av de viktiga ingredienserna för att kunna träffa rätt. Det är ju det fina när man har ett så pass stort bestånd att man faktiskt kan testa ett antal saker direkt med kunderna innan man skalar upp det.

Vilka är de största utmaningarna i fastighetsbranschen?
– Den största frågan är hållbarhetsfrågan, alltså både social och miljömässig hållbarhet. Klimatfrågan är en kompetensmässig utmaning och vi vet inte alla svaren än, utan vi måste utveckla under resans gång. Hela branschen är i förflyttning, både vi, kunderna och våra leverantörer. Den förflyttningen kommer att ske och det kommer krävas mod för att ta stora steg.

– Sen har vi utmaningar kring den sociala hållbarheten. Det är också en viktig parameter för oss, för Sverige som land och för hela världen. De sociala orättvisorna får inte bli för stora eftersom de orsakar väldigt stora problem.

– Jag tror att det kommer krävas mycket mer samarbete med andra för att få riktig effekt i hållbarhetsarbetet. Där tycker jag branschen har tagit väldiga kliv de senaste åren. Tidigare var det mycket mer isolerat och varje fastighetsägare höll sig på sin egen kammare. Men jag tror att vi kommer behöva dela med oss mycket mer av de här förvaltningsfrågorna för att hjälpa varandra att flytta fram positionerna inom både miljömässig och social hållbarhet. Vi i fastighetsbranschen måste också bli duktigare på att se hur andra branscher gör.

Vilka utmaningar ser du kopplat till pandemin?
– En stor men mer lokal fråga för fastighetsbranschen är hur våra stadskärnor kommer att se ut efter pandemin. Stadskärnorna påverkas ju av hela beteendeförändringen när folk handlar mer på nätet och arbetar och umgås på andra sätt. Så fastighetsägarna behöver ta ett större ansvar för att säkerställa att stadskärnorna förblir en trevlig mötesplats framöver och att inte alltför mycket gapar tomt för länge. Där tror jag att vi får ta krafttag tillsammans och jobba lite annorlunda för att återskapa den härliga stadskänslan.

Varför satsar ni på socialt hållbarhetsarbete?
– Det är en viktig strategisk fråga för oss som påverkar vår affär. Ska det bli saker som görs på lång sikt och ska du ta ett socialt ansvar kan du inte göra det i projekt som slutar efter ett år, utan du måste ha ett långsiktigt engagemang. Annars kan du inte skapa förändring. Och är det inte något som på ett eller annat sätt gynnar affären så slutar ju företag att göra det. Sånt som är bra för våra kunder är också bra för oss. Och det skapar väldigt mycket stolthet, både hos de som bor hos oss och hos oss själva.

Hur utvecklar ni områden för att skapa social hållbarhet?
– Det är en viktig del av vår strategi och vi tror också att det är en viktig del för att långsiktigt kunna skapa värde. För att ett område ska vara attraktivt krävs att det finns en bra skola och att de som bor där trivs och vill stanna kvar och känner ansvar för sina kvarter och sina gårdar. Det visar sig att när vi jobbar med de här frågorna har vi mindre skadegörelse, får bättre kundnöjdhet och kan bygga nya hyresrätter och bostadsrätter i de flesta områdena. Det är områden som man för 15 år sen inte hade valt att bygga bostadsrätter i, men vi har arbetat upp tryggheten, statusen och folk som bor där trivs. Både bra och dåliga rykten sprider sig fort.

Hur mäter ni resultatet av ert sociala hållbarhetsarbete?
– Strategin är rent generellt att vi vill att skolbetygen ska höjas i området, medelinkomsterna öka och att vi har bra trygghetsindex så att människor som bor hos oss ska känna att de trivs. Det finns många mätparametrar som vi kontinuerligt följer upp och som vi har jobbat med i många år. Det finns väldigt starka kopplingar mellan vilka parametrar man ska mäta för att bevisa att något har positiv inverkan på samhället. Att ha jobb kan vara en sådan, men också att känna engagemang och delaktighet, så att du går och röstar i valen. En annan parameter är att man känner sina grannar, känner tillit till dem och vet vad de heter och vad de gör.

Hur långt har ni kommit med digitaliseringen?
– Vi har gjort stora satsningar för att gå mot mer självkörande fastigheter. Vi kopplar upp och automatiserar. Man brukar lite skämtsamt säga att vi styr allt från huvudkontoret, men nu har vi faktiskt möjlighet att göra det. Med så mycket data om olika system som vi kommer ha kan vi i stort sett skapa en DNA-profil på varje fastighet. Om det till exempel blåser västlig vind och är 7 grader så ställer systemet själv in den optimala inställningen för ventilationen. Så kör man några av Stena-båtarna idag och vi har kopierat den tekniken.

– Det där är en viktig parameter för oss för att kunna spara energi, driva fastigheterna optimalt och upptäcka fel och brister, till exempel vattenläckor. Tidigare har vi ju ibland inte upptäckt läckor förrän när räkningen kommer. Går det hål på ett rör i marken kan det ju vara svårt att upptäcka. Men med den här tekniken har vi helt andra möjligheter att upptäcka sådana problem och förebygga skador. Där har vi kommit väldigt långt, så det är en spännande utveckling vi har framför oss.

Vilka affärsmöjligheter ser du i den digitala ekonomin?
– Det finns massa spännande saker man kan utveckla med digital teknik. Vi kan erbjuda nya tjänster och service, både själva och via samarbetspartners. Vi tror ju väldigt starkt på att delningsekonomin kommer. Man måste ju inte äga allting själv, cyklar och bilar är några exempel, men det finns otroligt mycket mer som man kan dela med andra och där man kan göra gemensamma inköp som gynnar hållbarheten och den egna ekonomin. Vi befinner oss bara i början av att testa och där måste vi släppa loss kreativiteten.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se