Vill du nå våra 25 000 andra förvaltare?
Vill du ha förvaltarforum direkt i mailen?

Del 10 – Så kan du spara mer energi

Hur kopplar vi vår digitala strategi till en energieffektivisering? Här hittar du många goda råd och en checklista för att lyckas med att minska energianvändningen.

Nästan alla ska göra en energikartläggning i form av en energideklaration. I den får man en första överblick om energibesparande åtgärder som ger mer eller mindre effekt. Men vilka mer åtgärder är kostnadseffektiva att satsa på och hur ska de prioriteras? Är det enklare åtgärder eller ska vi genomföra större förändringar exempelvis på klimatskalet? Kommer ny teknik att behövas för att ta de stora stegen?

Allt beror ju på vilka insatser som gjorts tidigare, vilka system- och byggnadsmässiga förutsättningar som finns och vilka krav som är ställda, både miljömässiga och kommersiella.

Modern teknik i form av IoT-sensorer, uppkopplade styr- och övervakningssystem, digitala tvillingar etcetera har stora fördelar i analysarbetet, men även som en stor del av en energioptimerad och uppkopplad fastighet.

Statusbedömning – bra underlag
Det är viktigt att utreda potentiella möjligheter och åtgärder systematiskt. Flera delar av installationerna kanske står inför ett utbyte. De kan ha uppnått sin tekniska livslängd samt att det idag finns bättre teknik att tillgå.

En adekvat statusbedömning av fastigheten med dess byggnadsdelar och installationer ger ett bra underlag som också blir ett uppdaterat underlag för underhållsplanen men även för driftsplanen i det förebyggande underhållet.

Statusbedömningen bör genomföras enligt vedertagen metod och standard så statusbedömningarna kan användas på hela beståndet och över tid.

Bättre mätningar och analys
IoT-Sensorer kan placeras ut på strategiska platser i system och utrymmen där man vill ha en tydligare bild för att komplettera statusbedömningen. Mätdata samlas in och analyseras tillsammans med genomgång av tidigare energikartläggningar och förbrukningsstatistik.

I analysen är det viktigt att inte isolera alla installationer som enskilda individer utan se hela fastigheten som ett system för potentiella åtgärder. Fundera gärna på hur system från olika verksamheter kan samverka med varandra, till exempel att en matbutiks kylbehov kan motsvara varmvattenbehovet i en kombinerad fastighet.

Det är även lämpligt att täcka in och utreda produktion och distribution av energi då det kan ha avgörande effekt på resultatet. Utredning av möjligheter till solenergi, tariffoptimering, prognosstyrning etcetera bör alltså ingå.

Nyckeltal och benchmark
Vad är rimliga förbrukningar per kvadratmeter för denna typ av verksamhet, byggår och byggnadstyp? Det kan vara lämpligt att göra nyckeltalsjämförelser årsvis för fastigheten men även med liknande fastigheter i beståndet om sådana finns. För grov jämförelse finns även publicerade nyckeltal från olika aktörer på marknaden.

Hur långt har tekniken kommit? Glödlampor och lysrör har under ett antal år ersatts med LED-teknik med allt bättre färgåtergivning. Verkningsgraden har också förbättrats avsevärt för till exempel värmeväxling av frånluft till tilluft tillsammans med högeffektiva EC-motorer för fläktar som regleras i luftbehandlingssystem med variabla luftflöden (VAV – Variable Air Volume) eller behovsstyrd ventilation (DCV, Demand Controlled Ventilation). Detta reducerar behovet av grundvärme och fördelning av luft och temperaturer kan styras efter behov.

Sensorer i utrymmen som kommunicerar med system och exempelvis prognostjänster är andra lösningar som uppdateras kontinuerligt och som bidrar till sänkt värme- och kylbehov. Kanske kan stommen, eller elbilsbatterier, utnyttjas som energilager för utjämning av tillfälliga toppar. Trådlösa sensorer för fuktindikering i byggnadsmaterial, både aktiva och passiva är relativt nytt och kan användas för att möta kraven på högsta tillåtna fuktnivåer i byggnaden men också larma för eventuella vattenskador.

Rekommendationer och lönsamhetsberäkning
När identifierade och potentiella förbättringsåtgärder har ringats in behöver dessa lönsamhetsberäknas för att säkerställa investeringen. Vissa insatser har en kortare återbetalningstid än andra. För att jämna ut, kan mindre lönsamma åtgärder får ”låna” lönsamhet av mer lönsamma åtgärder och då blir det fler besparingar gjorda och en högre total besparing blir möjlig. Detta förfarande kallas Totalmetodiken, se BeLok/BeBo.

Se också över vilka initiativ i form av bidrag och stöd som finns för energioptimering. Många bidrag kommer och går, se t.ex.  www.energimyndigheten.se för aktuella bidrag och stöd.

För styr- och övervakningssystem bör ambitionsnivån vara att dessa är implementerade med ett systemtänk där exempelvis kylproduktion matchar efterfrågan och tillgång samt sekvensstyrs med värmebehovet i alla aktuella utrymmen så att inte energispill uppstår. Automatisering bör göras med öppna och standardiserade protokoll för integration till övriga system och tjänster för så optimal och snabb respons som möjligt. Självklart ska du efterfråga öppna API:er så att systemen framtidssäkras.

Förankra och utbilda
Oavsett om åtgärderna är av ett enkelt eller avancerat slag, inbegriper ny teknik etcetera är det viktigt att förbättringsprojektet förmedlar och förankrar energieffektiviseringen i resten av organisationen. Rätt genomfört ger det en förståelse för aktiviteterna, målen och vilka utmaningar som finns, både nu och framöver.

Det kan vara lämpligt att fortsätta visa utfallet över tid med en definierad baseline via till exempel dashboards för att visa på potentialen och på så vis trigga till ett mer hållbart och ekonomiskt tänk inom organisationen och för hyresgäster.

För att dra nytta av ny teknik krävs en förståelse för hur den fungerar och samverkar med resterande system. Naturligtvis måste tekniska förvaltare, drift och kontrakterade entreprenörer förstå och kunna följa upp systemen men även agera om justeringar behöver göras. Utbildning och kunskapsåterföring är viktiga parametrar som ska planeras tidigt.

Patrik Larsson och Björn Schenholm, Meta

 

Checklista för energieffektivisering

  • Finns en strategi för digital utveckling för mina byggnader kopplat till energibesparingar?
  • Har företaget en energipolicy eller tydliga energimål?
  • Vad finns det för investerings- och bidragsmöjligheter för energi- och klimatsmarta initiativ som kan nyttjas?
  • Hur har underhållsplanen anpassats till framtida behov?
  • Har en benchmark genomförts avseende fastighetens energiprestanda?
  • Har en energikartläggning inklusive statusbedömning genomförts?
  • Har marknaden för potentiella lösningar setts över?
  • Finns en handlingsplan för att genomföra åtgärderna?
  • Hur förankras energibesparingar i organisationen? Implementera så att alla berörs.
  • Följ upp! Helst med digitala hjälpmedel/funktioner för säkra och enkla jämförelser.

En fastighets digitala resa

Förvaltarforum och konsultbolaget Meta vägleder dig i en serie artiklar om hur en byggnad blir digital och uppkopplad.

 

 

Bli den första att kommentera "Del 10 – Så kan du spara mer energi"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega