Följ digitaliseringen av en kontors- och industrifastighet i Tyresö.
Vi kommer att i en serie artiklar att vägleda dig igenom vad som händer när en fastighet blir digital och uppkopplad. I den här delen av serien beskriver vi projektet och lyfter några inledande frågor.
Artikeln uppdaterades i augusti 2023
Oavsett verksamhet eller typ av fastighet så kan den digitaliseras med hjälp av sensorer och snabba uppkopplingar för att skapa nya möjligheter och värden för ägare, förvaltning, hyresgäster och nyttjare.
Kopplar man dessutom det till visionen om digital tvilling, inser man snart vidden av en fullständigt uppkopplad digital fastighet som både fascinerar och skrämmer lite.
Digitalisering sker på bred front nu, men matchar digitala och uppkopplade byggnader våra ägardirektiv och affärsplaner, finns det någon ekonomi, vilka behov och krav har vi idag och i morgon samt hur ska det realiseras kort- och långsiktigt?
Artikelserie i teori och praktik
Det här är den andra i en serie artiklar som behandlar den digitala och uppkopplade byggnaden. Vi kommer att belysa olika perspektiv på digitaliseringen, såsom strategi, ekonomi, ambitionsnivå, energi, systemtänket runt inomhusklimatet, hyresgästerna, ärendehantering men också säkerhet och personlig integritet.
Vi kommer att ta ett pragmatiskt grepp runt nyttor, frågeställningar och hinder. Vi kommer att ta med röster från branschen, men också följa en fastighetsägares praktiska tillämpning.
Hur digital och uppkopplad är du?
De flesta fastigheter har idag redan ett visst stöd för att samla in, bearbeta och presentera information, oftast baserat på att installationer hanterar olika värden till uppkopplingar via fiber eller trådlöst.
Information om byggnadens status och tillstånd hämtas sedan ut och hanteras för åtgärd mellan flera olika aktörer som tekniker, förvaltare, entreprenörer och hyresgäster.
Hantering sker vanligtvis i enskilda system eller i mail och telefon. Men det är inte alltid ett kostnadseffektivt, säkert och hållbart arbetssätt över tid. Vi tappar dagligen tid på att leta efter information eller arbeta ineffektivt.
Det finns undersökningar som visar att vi letar efter information cirka 20 procent av arbetstiden, själva eller tillsammans med kollegor. Det blir många timmar på ett år.
Flerdimensionella nyttoeffekter
Att digitalisera sin fastighet och därigenom möjliggöra en datadriven förvaltning betyder att man kan få information om byggnadens status och tillstånd samlad och lättillgänglig i ett enda verktyg, det vill säga ett gränssnitt i datorn, mobilen eller paddan.
När informationen kan läsas och tolkas av en maskin frigörs enorm potential. Artificiell intelligens som också styr, optimerar och rapporterar efter behov, tillgänglighet, prediktioner eller faktiskt väder på platsen ger flerdimensionella nyttoeffekter.
Frågor för fastighetsorganisationen
Men vilka är de första stegen egentligen? Vilken ambitionsnivå ska vi ha? Behöver vi kartlägga och inventera? Vilka är kraven på informationssäkerhet inom vår organisation och hos våra hyresgäster? Hur ser de ekonomiska aspekterna ut? Hur ska vi kunna hålla jämna steg med utvecklingen, utan att varken gå först och ta risk eller hamna på efterkälken och förlora konkurrenskraft?
I de kommande artiklarna vrider och vänder vi på olika aspekter av digitala och uppkopplade byggnader. Vi kommer inte gå in i lösningsleverantörens, programmerarens eller teknikkonsultens fördjupade analyser eller rekommendationer, utan istället utgå från förvaltningen och fastighetsorganisationens intressesfär.
Vi hoppas att du som läsare tycker ämnet är lika spännande och engagerande som vi gör, och att du ser samma potential som vi. Använd gärna forumet för att diskutera det du tycker är viktigt för dig i din vardag.
Häng med på vår resa, och utmana framtiden med oss!
Björn Schenholm och Patrik Larsson
Meta
Något att fundera på – hur uppkopplad, digital och förberedd är du?
- Är byggnaden uppkopplad? I så fall hur; fiber/mobilt/annat?
- Finns fler uppkopplingar, vilka? Finns fler leverantörer, vilka?
- Vilka system är uppkopplade? (Hissar, portar/dörrar, undercentraler för värme/kyla och så vidare)
- Vilka tjänster exponeras? Vilken är målgruppen för respektive tjänst?
- Hur mycket betalar jag för uppkopplingen? Är kostnaden synlig eller dold?
- Kan jag få en överblick i ett gränssnitt över alla funktioner och hur huset styrs? Är systemen proprietära eller har de öppna standardiserade gränssnitt?
- Äger jag, och har rådighet över informationen? Vill jag vara en del av den smarta staden?
- Hur gör vi informationsklassningen, åtkomsten och finns funktioner på plats som upptäcker intrång?
- Är nyckelbegrepp, som exempelvis kund tydliggjorda? Kan ledning/ägare få lägesrapporter?
- Hur är det med IT-säkerheten? Är jag adekvat skyddad, upptäcker jag intrång, har jag rutiner för att hantera incidenter?
- Hur är det med resurser, kompetens, stöttning och eldsjälar i min organisation?
- Är ansvaret klarlagt och finns det en fungerande förvaltning av installationer och system?
- Kan certifieringar underlättas? Är koppling gjord gentemot Globala målen för hållbar utveckling?
- Hur påverkas förvaltningen och löpande drift av uppkopplingen? Hur påverkas fastighetsvärdet?
En fastighets digitala resa
Förvaltarforum och konsultbolaget Meta vägleder dig i en serie artiklar om hur en byggnad blir digital och uppkopplad.
