Del 16 – Bara de som jobbar aktivt med hållbarhet kommer att överleva


Miljöcertifiering, energideklaration och loggbok är några sätt att minska sitt klimatavtryck som fastighetsägare. Se till att agera i tid och bevara värdet på fastigheten, råder Lars Lidén och Jonas Säther på Meta.

Varför behöver jag fundera kring hållbarhetsfrågor?
Den byggda miljön står för drygt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och vi har alla ett gemensamt ansvar att minska vårt klimatavtryck.

Extremväder i form av skyfall, hårda vindar, extrem hetta samt dess konsekvenser i form av översvämningar och bränder är tydliga signaler att ta till sig. Den här sommaren har vi sett hur det drabbar olika platser både i Sverige och globalt.

FN:s klimatrapport som släpptes häromdagen ger ytterligare signaler om att vi måste agera och frågan är vad vi i fastighetsbranschen kan göra för att dra vårt strå till stacken.

Kravet på någon form av miljö- eller, till och med, hållbarhetsklassning av byggnader och verksamheter kommer att öka och bli mer och mer en självklarhet eftersom det på sikt påverkar såväl attraktivitet, intäktsnivåer som fastighetsvärde.

Förmodligen blir det också en förutsättning för att attrahera personal. Sannolikt kommer nog bara de organisationer som jobbar aktivt med hållbarhet att överleva på sikt.

Hur gör jag för att komma vidare?
Ett första steg är att genom god uppföljning ha koll på sina byggnadsverk och hur de presterar.

I artikel 10 i den här serien beskrevs hur vi kan spara energi och det är naturligtvis något som ger stor effekt både för klimatet och för plånboken.

För ett antal byggnader är det också ett lagkrav med energideklaration av byggnaden.

Nästa steg kan vara miljöklassning, och oftast också miljöcertifiering, av byggnadsverket. Miljöklassning, och certifiering, blir mer och mer en självklarhet.

Vilket klassningssystem man väljer beror på vilket behov man har men det är inte systemet som är det avgörande. Det viktiga är att jobba med frågorna enligt något av systemen eftersom det kommer att ställa krav på både kontroll och uppföljning av hur byggnadsverket är byggt och hur det presterar.

Finns det också myndighetskrav att beakta?
Visst finns det ett antal myndighetskrav att beakta.

Energideklarationer är ett krav och redan vid kommande årsskifte 2021/2022 kommer lagen om klimatdeklaration av vissa byggnadsverk med syftet att minska klimatpåverkan från själva byggskedet.

Det är byggherren som har ansvar för att deklarationen görs och att den lämnas in till Boverket.
Byggherre, eller snarare fastighetsägaren, måste även spara underlaget som ligger till grund för klimatdeklarationen i fem år.

Det finns också ett lagförslag kring krav på dokumentation över inbyggda produkter, en så kallad ”loggbok” som ska hållas uppdaterad över byggnadsverkets hela livslängd.

Även om vi inte vet om/när lagförslaget på loggbok blir verkligt behövs motsvarande loggbok, eller dokumentation över inbyggda produkter, redan idag för att uppfylla vissa miljöcertifieringskriterier.

Kravet finns i certifieringssystemen Miljöbyggnad och Svanen samt BREEAM-SE. I LEED finns även möjlighet att få så kallade regionala poäng om man sammanställer inköpt material.

Loggboken kan beskrivas som en innehållsförteckning av ingående produkter i byggnadsverk.
”Innehållsförteckningen” grundar sig till skillnad från klimatdeklaration och energideklarationer inte på beräkning utan är det verkliga innehållet.

Förteckningen upprättas vid uppförande av nya byggnadsverk och ska hållas uppdaterad i digital form under byggnadsverkets hela livslängd.

Med andra ord finns det några olika områden att beakta:

  • Miljöcertifiering
  • Energideklarationer
  • Klimatdeklarationer
  • ”Loggbok”

En del är lagkrav, andra är frivilliga men alla har samma mål – att minska klimatavtrycket från våra byggnadsverk.

En del av kraven gäller bara nybyggnation men varför inte fundera igenom om principerna även kan användas på det befintliga beståndet med fokus att minska det totala klimatavtrycket.

Bra information om byggnadsverken är en förutsättning
Tillgång till information om produkter har också stor påverkan på den långsiktiga miljömässiga belastningen.

Det gäller såväl vid val av produkter, produkters hantering under produktionen (med transporter, lagring och montering) som långsiktigt under förvaltningsskedet vid skötsel och underhåll.

Det är naturligtvis också viktigt att ha tillgång till information om produkters innehåll vid avveckling för att nå hög återvinning/återanvändning samt korrekt avfallshantering.

Strukturerad information som kan presenteras och tillhandahållas för olika intressenter är också en förutsättning för att kunna upprätthålla en miljöklassning och är i en förlängning också en förutsättning för uthyrning till bra hyresnivå.

I samband med fastighetstransaktioner finns också en efterfrågan på strukturerad information och om detta saknas påverkar även det fastighetspriset.

Nyttan överstiger arbetsinsatsen
Behovet av att hantera information om våra byggnadsverk är med andra ord stort och även om det kan tyckas övermäktigt att samla den kommer det att löna sig!

Ett tips är att börja med att samla och strukturera den information du redan har, du har förmodligen mer information än du tror.

Man kan även göra avsevärda tids- och kostnadsvinster genom att i förvaltningen ha information tillgänglig i en digital plattform jämfört med att undersöka komponenternas egenskaper och tillstånd på plats.

Successivt skapar vi grunden för en digital tvilling där vi både har koll på hur byggnadsverket ser ut och hur det mår och presterar.

Lars Lidén och Jonas Säther, Meta

Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB

Inköpsportal - tipsa en kollega