Medarbetarnas idéer blir verklighet med intern fond

Utveckling av gröna tak, fler träd, växtväggar och biparadis. Det är några av de hållbara idéer som initierats av anställda i Stockholmshem och som nu blir verklighet.

I april 2020 startade det kommunala bostadsbolaget en intern klimatfond, där alla medarbetare kan söka pengar till projekt som minskar klimatpåverkan eller ökar den biologiska mångfalden.

– Stockholmshem har som ambition att vara ledande i branschen i klimat- och miljöfrågor. Den interna klimatfonden är ett exempel där vardagsnära idéer från medarbetarna tas tillvara, säger Björn Ljung (L), Stockholmshems styrelseordförande.

Imponerande engagemang
Johanna Wikander, hållbarhetschef på Stockholmshem och initiativtagare till fonden, är imponerad av engagemanget.

– Vi vet att det finns många tankar och idéer bland våra medarbetare på hur vi kan bli mer klimatsmarta och utveckla vårt arbete med biologisk mångfald. Det vill vi ta vara på för att snabba på arbetet ännu mer mot vårt mål att bli klimatneutrala 2030. Så föddes den interna klimatfonden. Att engagera medarbetarna för att fler ska känna ägandeskap över hållbarhetsarbetet är en tanke bakom den interna klimatfonden.

Påverka på hemmaplan
– I stället för att klimatkompensera någon annanstans i världen, kan var och en av oss direkt påverka vart pengarna ska gå på hemmaplan, säger Johanna Wikander.

Hittills har ett tiotal förslag kommit in och blivit projekt, alla sådana som ligger utanför det som planerats i den ordinarie verksamheten och som genomförs tack vare klimatfonden.

Några av idéerna

• Vidareutveckla ett grönt tak i Norra Djurgårdsstaden. Bland annat etablera biotop-öar med inhemska blommande ängsväxter och tillföra biokol i det gröna takets växtbädd. Med djupare växtbädd kan fler arter överleva torrperioder och gå i blomning. Takets kapacitet att ta hand om dagvatten ökar också. Biokolet blir en så kallad kolsänka som binder koldioxid och bidrar positivt till klimatarbetet.
• Växtväggar i nyproduktionsprojekt på Hagsätravägen. Växtväggarna anläggs och sköts av Stockholmshems egna trädgårdsmästare istället för en extern entreprenör. Det blir mer effektivt och vi utvecklar vår kompetens internt. Vattentankar ska grävas ned för att kunna använda dagvatten för att vattna växter. På så sätt minskar vi belastningen på dagvattennätet samtidigt som vi förbereder oss för klimatförändringar där långa perioder av torka blir vanligare.
• Solceller i Bagarmossen. Taket behövde förstärkas för att kunna installera solceller, vilket gjorde att kostnaden inte rymdes inom det ursprungliga projektet. Men eftersom solelen har en hög avsättning inom fastigheten så är det bra ur energi- och klimatsynpunkt och därför fick denna solcellsinstallation medel från den interna klimatfonden.
• Laddplatser för medarbetare och besökare på kontoren i Solberga och Skarpnäck. Genom att underlätta laddning av egna och besökares bilar på kontoret skapar vi förutsättningar för att fler kan komma att välja elbil istället för förbränningsmotorer. I Solberga testas också ett nytt sätt för användarna att betala elen; smidigt genom en app.
• Biparadis i Bagarmossen. För att öka den biologiska mångfalden förvandlar vi svårskötta gräsytor till ängsmarker på tre gårdar. Vi sätter också upp bikupor och insektshotell samt skyltar för att öka medvetenhet och intresse för biologisk mångfald bland hyresgästerna.
• 75 fågelholkar i Solberga som fyller 75 år som stadsdel. För att främja den biologiska mångfalden firar vi med 75 nya fågel- och insektsholkar som eleverna i Solbergaskolan tillverkar med stöd av Stockholmshem. På så sätt hoppas vi bidra till ett ökat intresse hos våra unga hyresgäster.
• Upprustning av gårdar i Rinkeby. Projektet ökar fokus på återbruk med hjälp av medel från fonden. Biologiskt material och utemiljöprodukter återbrukas och biokol tillförs jordarna. På så sätt minskar vi användning av nya material och utsläpp från transporter samt gynnar den biologiska mångfalden.
• Nyproduktion i Årsta: Nytänkande kompletterande lösningar för extra trädplanteringar för att utveckla grönytor och utöka den biologiska mångfalden genom att utveckla planerat sedumtak med ökad växtbäddsdjup samt biotoptak på komplementbyggnader.