Vill du nå våra 25 000 andra förvaltare?
Vill du ha förvaltarforum direkt i mailen?

Så stoppar vi segregationen

Allmännyttans innovationslabb har hittat bra metoder och verktyg för att motverka bostadssegregationen. Här kan du ta del av labbens rekommendationer och framgångsfaktorer.

De fyra innovationslabben har testat och utvärderat flera olika idéer och arbetssätt för att minska långtidsarbetslösheten, förbättra skolresultaten, stärka samhällsservice och minska brottsligheten i utsatta bostadsområden.

Målsättning var att ta fram framgångsfaktorer och rekommendationer så att fler bostadsbolag kan göra mer och fatta bättre beslut. Nedan kan du läsa om de viktigaste råden och hitta en länk till rapporten.

Projektet som fick stöd av Vinnova pågick 2018–2019 i fyra experimentverkstäder: Boden, Portalen i Norrköping, Rannebergen i Göteborg och Lina Hage i Södertälje. Utöver Sveriges Allmännytta deltog Hyresgästföreningen, Malmö högskola, Sustainable Innovation, Norrköpings kommun och Hyresbostäder i Norrköping.

Fem rekommendationer
Allmännyttans innovationslabb sammanfattar sina erfarenheter och slutsatser i några korta rekommendationer för bostadsaktörer som vill arbeta för att motverka segregation och utanförskap:

  • Bostadsbolaget bör ta en aktiv roll och ett ansvar i den lokala områdesutvecklingen
  • Utgå från de boende och ta vara på deras engagemang
  • Bilda partnerskap eller samverkan med andra
  • Utse lokala processledare
  • Arbeta långsiktigt

Fem framgångsfaktorer
Projektet lyfter fram fem viktiga framgångsfaktorer för att skala upp arbetet mot segregation och utanförskap:

1. Utgå från befintliga verksamheter och satsningar
Allmännyttans innovationslabb startade inte några nya avgränsade projekt som var helt avhängiga av just denna Vinnova-satsning, utan utgick helt ifrån verksamheter som redan var igång och som stod på egna ben. Detta är en viktig framgångsfaktor.

2. De boende har själva drivit utvecklingen
Centralt i ”labbandet” har varit att de grupper som berörs av de utvalda utmaningarna i respektive innovationslabb själva i högsta grad har påverkat vilka aktiviteter innovationslabben har utvecklat.

Nya föreningar har startats, ungdomar har drivit café och skapat sina egna sommarjobb, kvinnor har gått samman för att hjälpa varandra att starta eget.

Att stötta lokala processledare i bakgrunden, men också släppa fram kraften och engagemanget från deltagarna själva, har varit en av de stora framgångsfaktorerna.

3. Tillgång till lokaler som kan bli fysiska mötesplatser
I alla de fyra labben har den fysiska mötesplatsen haft stor betydelse. Den möjliggör möten mellan de boende och kan bli en arena för aktiviteter, samtal och utveckling av idéer. På så sätt kan mötesplatsen fungera som en katalysator eller ett lokalt resurscenter.

Allt behöver inte ske i lokalen, men deltagarna kan där få kännedom om vart de kan vända sig med en fråga, eller få inspiration och tips om en annan aktivitet i närheten.

Eftersom allmännyttiga bostadsbolag ofta äger och förvaltar lokaler av olika slag så har man här möjlighet att använda dem på ett smart sätt, och eventuellt ingå partnerskap med andra aktörer som är ännu bättre på att driva olika typer av aktiviteter. Bostadsbolaget blir genom sitt ägande en möjliggörare.

4. Engagerade lokala processledare
För att en områdesutveckling ska kunna ske behövs det ofta en person som ser vilka möjligheter och resurser som finns, och som kopplar ihop de olika aktörerna och personerna för att de ska kunna jobba mot gemensamma mål.

Denna roll kan kallas för lokal processledare, en person som är bra på att lyssna, fånga upp frågor som är aktuella och berör människor, stötta dem att tänka strategiskt och stärka personerna så att de så småningom kan driva sina frågor på egen hand. Sådana personer har funnits på alla fyra labben, vilket bidragit starkt till framgången.

5. Samverkansavtal och partnerskap
På alla labben har arbetet skett i partnerskap och samverkan mellan flera aktörer. Här har till exempel Röda korset, Svenska kyrkan, olika studieförbund, Hyresgästföreningen och andra föreningar varit samverkansparter. Detta är en viktig framgångsfaktor och kanske helt nödvändig för att komma åt den komplexa samhällsutmaning som utanförskap och segregation handlar om.

Samtidigt kan konstateras att samverkan kräver tid och arbete. Det är viktigt att alla inblandade kan enas om en gemensam målbild, formulera mätbara mål och ta fram en strategi som alla aktörer står bakom. Partnerskap ska leda till konkret handling – det handlar inte enbart om informationsutbyte mellan aktörerna, utan om aktivt agerande.

Konkreta resultat i labben
Nu när projekttiden är slut står det klart att de fyra labben uppnått flera konkreta resultat på kort tid. Här följer några exempel:

  • Nio av de tio nya bodensare som följts i projektet har fått ett arbete eller börjat studera.
  • Över 100 olika ungdomsaktiviteter ordnades i Rannebergen under 2019, och flera av dem har blivit bestående.
  • 15 av de 22 arbetslösa kvinnorna i Portalens labb har fått arbete eller praktik, börjat studera eller startat eget företag. Ytterligare sex av dem planerar att starta ett kooperativt företag tillsammans.
  • Antalet ungdomar som deltagit i aktiviteterna i Lina Hage har ökat med 80 procent, och därtill har deras skolmotivation ökat avsevärt.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

 

Bli den första att kommentera "Så stoppar vi segregationen"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega