Checklista för att klimatanpassa fastigheter

Skadekostnaderna på grund av extrema väderförhållanden ökar snabbt. Riksbyggens checklista hjälper dig att förebygga skador vid bland annat storm- och åskväder, ökade vattennivåer och höga temperaturer.

Under de senaste 30 åren har skadekostnaderna för naturkatastrofer fördubblats, skriver Folksamgruppen i sin första klimatrapport i enlighet med det internationella initiativet ”Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

– De skador som uppstår i samband med extrema väderförhållanden handlar ofta om att träd faller ned och skadar byggnader och bilar eller att vatten tränger in i hus i samband med skyfall och översvämningar. Men det kan också handla om skador som orsakas av vind, hagel, jordskred, stora snömängder eller skogsbränder, även om just skador i samband med bränder inte ingår i statistiken, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på Folksamgruppen, när hon kommenterar klimatrapporten.

Emilia Stridsberg på Riksbyggen.

Tips för klimatanpassning
Riksbyggen har tagit fram en checklista för bostadsrättsföreningar som vill förebygga skador på sina fastigheter på grund av extrema väderförhållanden. Listan kan användas för alla typer av flerbostadshus.

– Checklistan är fullmatad med åtgärder som föreningen kan göra för att säkra upp både byggnaden och utemiljön inför ett förändrat klimat, säger Emilia Stridsberg, hållbarhetsspecialist på Riksbyggen.

Nedan ser du exempel från Riksbyggens checklista för att klimatanpassa fastigheter för att förebygga skador vid höga vattennivåer, storm- och åskväder samt höga temperaturer:

Förebyggande åtgärder för ökad nederbörd/stigande vattennivåer

  • Installera skydd mot vatten som trycks upp bakvägen i källaren vid en översvämning. Till exempel kan avstängningsbara golvbrunnar och backventiler användas.
  • Vid val av material och färgtyp för ytbehandling av fasader ta hänsyn till ökad nederbörd.
  • En konsekvens av översvämningar kan vara att vattnet når elinstallationer med strömavbrott och stora skador som följd. Vid renoveringar bör exempelvis vattentäta dörrar väljas till rum med el- och undercentral.

Förbyggande åtgärder för storm- och åskväder

  • Kontrollera så att takpannor, skorstensplåtar och andra byggmaterial som kan blåsa av är ordentligt fastsatta.
  • Installera ett överspänningsskydd i fastigheten. Överspänningsskyddet hjälper framförallt till direkt när överspänningen uppstår så att elapparater inte slås ut.
  • Det är bra om föreningen äger en presenning som kan används för att täcka en skada på byggnaden.
  • Avlägsna dåliga eller gamla grenar/träd så de inte kan ge upphov till skador.

Åtgärder för att förebygga höga temperaturer

  • Vid renoveringar, fundera på om det kan vara möjligt att inrätta gröna tak eller fasader. Dessa åtgärder ger en kylande effekt på byggnaden.
  • Tänk på svalka eller kyla i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Exempelvis kan luftluftvärmepump även användas till att kyla (en luftluftvärmepump kräver installation och rördragningar).
  • Lokalisera värmekänslig utrustning till naturligt svala utrymmen, alternativt säkerställa att överhettning inte kan ske.
  • Se över behovet av att installera markiser, persienner eller solfilm för att minska temperaturer i bostäder/lokaler.
  • Träd, buskar och annan vegetation skapar skugga, absorberar värme och höjer luftfuktigheten vilket gör att innergården upplevs som svalare.

Hur ska man prioritera?
– Man får identifiera vilken risk man står inför och sätta in den mest akuta åtgärden efter det, säger Emilia Stridsberg, hållbarhetsspecialist på Riksbyggen.

Hon berättar att checklistan är en del av de hållbarhetsidéer som Riksbyggen har tagit fram för att bolagets bostadsrättsföreningar ska kunna arbeta med i föreningarna.

Arbeta i tre steg
Emilia Stridsberg berättar att klimatanpassningen i checklistan är uppbyggd i tre steg för hur man kan arbeta:

– Steg 1 är att identifiera vilka risker som fastigheten står inför. Det kan man göra med ett verktyg som finns online och som heter Visadapt och som tagits fram av Linköpings universitet.

– Steg 2 är att koppla ihop de risker som man har identifierat i steg 1 med olika åtgärder. Har man till exempel identifierat att fastigheten ligger i ett område med översvämningsrisk kopplar man på åtgärder för översvämning.

– Steg 3 är att informera de boende om vilka risker som finns och om det finns vissa omständigheter som de behöver känna till. Om det till exempel finns en risk för översvämning kanske de boende vill sätta in plastlådor i källaren under sina kartonger.

Svårigheter i klimatanpassningen
I en ny forskningsrapport från SMHI har kommunernas arbete med klimatanpassning granskats. I rapporten framgår bland annat att bristande kunskap eller otillräckligt agerande från fastighetsägaren är en svårighet i klimatanpassningsarbetet.

Riksbyggen deltar i forskningsprojektet SAMBO (Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden). Det är ett samarbete mellan Riksbyggen, Linköpings universitet, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Stångåstaden, Hyresbostäder och Länsförsäkringar.

– Målet med projektet är att stärka fastighetsägarnas förmåga att skydda sina hus från klimatrelaterade skador, framför allt att ta fram arbetssätt och beprövat stöd för klimatanpassningsarbetet, säger Emilia Stridsberg.

Komplicerad ansvarsfördelning
Emilia Stridsberg menar att klimatanpassningen är en svår fråga eftersom ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inte är helt tydlig i lagstiftningen.

– Det är just svårigheten att få ut den här kunskapen där den behövs som är det vanliga problemet. Att veta vem som ska göra vad och vem som har ansvar för olika delar. Det behöver förtydligas.

SAMBO-projektets syfte
I den nationella strategin för klimatanpassning som kom 2018 skriver regeringen att i princip ligger ansvaret helt och hållet på fastighetsägaren.

– Men om hela ansvaret ligger på fastighetsägaren är det svårt att ta ett helhetsgrepp. Man måste ju klimatanpassa hela områden och inte bara enskilda fastigheter.  Och det är det som vårt SAMBO-projektet syftar till, att ta ett större grepp och få ett större område klimatanpassat, säger Emilia Stridsberg.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

Användbara länkar

Folksamgruppens första klimatrapport

Riksbyggens hållbarhetsidéer

Verktyget Visadapt som tagits fram av Linköpings universitet

Ny forskningsrapport från SMHI

Nationell strategi för klimatanpassning

 

Bli den första att kommentera "Checklista för att klimatanpassa fastigheter"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega