Om fasaden behöver renoveras är det ett bra tillfälle att se över husets klimatskal. Det är också smart att samordna åtgärder. Här får du vägledning och några praktiska tips.
Att tilläggsisolera ytterväggar är sällan något man gör bara för att minska värmeförluster och spara energi. Men är fasad och fönster i så dåligt skick att det krävs större åtgärder lönar det sig att samtidigt förbättra klimatskalet. Då får man också möjlighet att skydda huset mot fukt och bygga bort köldbryggor, så att inte kalla delar av konstruktionen leder in kyla i huset.
Fasadrenoveringar och fönsterbyten görs ofta samtidigt eftersom det ger samordningsfördelar. Förutom att du kan utnyttja byggställningen till flera åtgärder blir det lättare att komma åt och göra de ingrepp som fönsterbyten kräver.
– Bebo har en metod som är bra att följa vid renovering. Följer man den så fixar man klimatskalet. Där finns beskrivet hur man ska göra för att undvika misstag, säger Catarina Warfvinge, teknisk chef på Sweden Green Building Council, SGBC.
– Den stora faran är att man gör åtgärder som inte fungerar tillsammans. Gör saker i rätt ordning. Börja inte med att justera värmesystemet, det måste ändå göras till sist, säger Catarina Warfvinge, teknisk chef på Sweden Green Building Council, SGBC.
Tuffare regler
Hur lång tid det tar innan en fasadrenovering lönar sig beror inte bara på hur mycket energi man kan spara, utan påverkas också av möjligheten att höja hyror, fastighetspriser, eventuell evakuering, priset på fjärrvärme och sist men inte minst nya byggregler.
– Vi har höga krav från EU och våra egna politiker och kraven ökar. Bygger man om ska man redovisa för kommunen hur mycket energiåtgärder man ska göra. Egentligen ska man ner till motsvarande nyproduktionsnivå, men sedan finns det avstegsregler, säger Catarina Warfvinge.
Kraven kan se lite olika ut beroende på ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och möjligheten att utföra renoveringen utan att förstöra husets utseende och värde.
Välj metod
När man renoverar ytterväggar finns olika metoder. Det vanligaste är att man tilläggsisolerar utsidan och lägger puts ovanpå. Då finns också möjlighet att dra ventilationskanaler i isoleringsskiktet. En fördel med utvändig isolering är att det skyddar fasadens utsida mot fukt och väder. Å andra sidan har utvändig isolering den nackdelen att den kan förfula exteriören.
Man kan också välja att tilläggsisolera väggen invändigt eller inuti väggen. Den stora fördelen med det är att man kan bevara byggnadens utseende, vilket passar om det till exempel rör sig om en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Tänk på att den befintliga väggen hamnar i ett kallare klimat och blir känsligare för fukt. Dessutom minskar isoleringen på insidan boytan.
Men det kan finnas alternativ till att isolera insidan om man inte vill ändra fasaden. Vill man tilläggsisolera utsidan kan man till exempel fundera på om det går att isolera gavelfasaderna.
Bästa material
De flesta väljer isoleringsskivor i sten- eller glasull till fasadens utsida. Dessa material har både för- och nackdelar jämfört med skivor i cellplast.
Ur brandsäkerhetssynpunkt är stenullen bäst, glasullen näst bäst och cellplasten sämst. Ser man till miljöpåverkan är glasullen bäst, stenullen näst bäst och cellplasten sämst.
Cellplasten hade tidigare nackdelen att det krävdes reglar för att hålla skivorna på plats, vilket skapade köldbryggor. Nu finns emellertid nya system som löser detta problem.
När det gäller isoleringsförmågan och priserna säger många att det inte är så stor skillnad mellan de olika materialen. Förpackningarna har ofta en siffra som visar förmågan att leda värme.
Denna enhet kallas lambda och ju lägre siffra desto bättre isoleringsförmåga. Oavsett vad man väljer är det alltid avgörande att arbetet med klimatskalet utförs på rätt sätt.
Betong-batterier
Det kommer nya lovande material som kan förbättra fasadisolering, men fastighetsägare vill gärna välja beprövad teknik.
– Man ska inte experimentera. Men det är klart att vi måste testa nya tekniska lösningar och Energimyndigheten gör mycket sånt. Fastighetsägare som vill testa kan få bidrag, säger hon.
Ett nytt material på marknaden är aerogel som avsevärt kan öka isoleringsförmågan hos vanliga isoleringsmaterial. En annan produkt som kan vara intressant är vakuumisolering, VIP, i tunna paneler som redan idag används som isolering i golv och tak i passivhus.
Forskarna håller också på att ta fram en ny typ av betong som kan lagra energi. Tanken är att armering av både kol och metall ska fungera som anod och katod i ett batteri. Kopplas betongen till solceller laddas den upp och energin kan till exempel användas till uppvärmning.
Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se
Läs även artiklarna ”Klimatskal till fyndpris” och ”Rätt fönster – en bra affär”
Tre fasadisoleringar
Billigast
Tilläggsisolering av fasadens utsida med 20 mm mineralull och ny puts utanpå. Om de gamla fönsterna i huset måste renoveras är det smart att göra det samtidigt som fasaden.
Dagens standard
Tilläggsisolering av fasadens utsida med 70+80 mm mineralull och ny tjockputs utanpå. Detta är standard idag för nyproduktion. Åtgärda även köldbryggor, till exempel vid balkonger.
Passivhus
Tilläggsisolering av utfackningsväggar med 210 mm PIR-isolering, en cellplast som gör det möjligt att bygga tunnare väggar och att öka isoleringsförmågan med upp till 40 procent.
