Det nya året har börjat och frågan är hur vi bäst kan starta det. Vad nytt kommer vi starta och vad kommer det bli en omstart av? David Jost ser framför sig ett fokus på förvaltning av kulturarv likväl som av digitala livsrum.
Med ett årsslut är det vanligt att dra ett streck eller göra en balansräkning av det som gått för att kunna gå vidare på bästa sätt, eller på franska ”faire le bilan”. Som förvaltare blir årets start ofta en omstart mer än en nystart. Fördelen med omstart är att vi adderar ytterligare ett år av erfarenhet och förhoppningsvis omsätter denna i det nya året.
Balansräkning år 2025
Med nästan fyra år av krig i vår närhet är omvärldsläget fortfarande mycket allvarligt och bekymmersamt. Vi har blivit vana att preppa som förvaltare och samtliga verksamheter har krisplaner och beredskap högt på sina agendor. Återhämtningen i ekonomin och byggbranschen har påbörjats men fortfarande är trenden svag och vi har ännu ingen riktig anledning att fira. Den gröna omställningen fortsätter och tekniken att energioptimera blir allt bättre och mer tillgänglig.
Till vår hjälp har vi AI som nu är enkel att använda till det mesta. Fastigheterna blir alltmer uppkopplade och integrerade i system som både övervakar och optimerar dem för sina brukare. Enkelt uttryck så lever och verkar vi i allt bättre och bekvämare fastigheter. Det digitala i våra fastigheter är en självklarhet liksom att underhållsplaner, energikartläggningar och hållbarhetsredovisningar är vedertagna begrepp och som för de flesta i branschen är synonyma med en god förvaltarkultur.
Har vi då täckt in alla aspekter av god förvaltarkultur och hur bygger vi vidare på den erfarenhet vi samlat på oss?
God förvaltarkultur inbegriper kulturarv
God förvaltarkultur inbegriper vårdandet av vårt kulturarv; fastigheter och byggnader, miljöer och föremål. Att förvalta det fysiska kulturarvet är en viktig komponent i en god förvaltarkultur och aspekten kan tjäna som motvikt till nya ingrepp som behövs för att uppnå modern funktionalitet i en fastighet och balansera det gamla och nya.
Genom att ägna oss åt att få till allt bättre och bekvämare fastigheter har vi faktiskt mer tid och medel till att även ta hand om våra historiska byggnader, miljöer och föremål.
Idag har vi dessutom ett digitalt livsrum som många gånger förbises när det kommer till förvaltning.
Fysisk miljö och digitalt rum
När vi vårdar, skyddar och förvaltar ett kulturarv inräknar vi mycket sällan det digitala i vår vardag. Hur mycket vistas vi inte i det digitala rummet och i en digital miljö? Titta på våra ungdomar som är ”digital natives” och som växer upp med digital teknologi i motsats till den tidigare generationens digitala immigranter. Deras multitasking, hastighet och beroende av digitala plattformar för information och kommunikation har format dem en distinkt arbetsstil.
Vi kommer troligtvis se mer av att vår digitala vardag bli inbegripen i begreppet kulturmiljö och därmed även inkluderas i förvaltning.
Ökat digitalt livsrum och kulturvärde
Vi kanske inte ser det än, men det kommer troligtvis vara lika intressant för kommande generationer att vi inkluderar den digitala miljön och dimensionen i vår förvaltarkultur med samma fokus på att göra det levande och tillgängligt för allmänheten som vi har för till exempel historiska byggnader.
Digitala antikvarier som yrkeskår finns redan och Riksantikvarieämbetet har sjösatt specifika program såsom Digitala museilyftet för att säkra behovet av spetskompetens inom digital teknik.
Låt oss därför hoppas att årets omstart inbegriper en god förvaltarkultur inräknat vårt fysiska kulturarv men också en start på en ny förvaltning av vårt digitala rum och vår digitala miljö.
David Jost
Globetrotter med examen från KTH och arbetar till vardags som gruppchef teknisk förvaltning hos Statens fastighetsverk
