En ny statlig utredning lyfter fastighetsägarnas roll i arbetet mot parallella samhällsstrukturer. Oriktiga hyresförhållanden, felaktig folkbokföring och lokaluthyrning är områden där bostadsföretagen har en viktig roll – i samverkan med andra aktörer.
Utredningen om parallella samhällsstrukturer har lämnat sitt betänkande Parallella samhällsstrukturer – ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap.
Begreppet parallella samhällsstrukturer används allt oftare, för en viss typ av företeelser, men saknar en etablerad definition. Det kan till exempel handla om informella system för förmedling av bostäder, försäljning av folkbokföringsuppgifter eller beskyddarverksamhet gentemot företagare. I Sverige förknippas begreppet främst med kriminella nätverk i socialt utsatta områden.
En central slutsats i utredningen är att arbetet mot parallella samhällsstrukturer behöver vara långsiktigt, kunskapsbaserat och bygga på samverkan mellan flera aktörer. Fastighetsägare lyfts fram tillsammans med bland andra kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv.
Åsa Schelin, expert inom bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta, representerade organisationen vid ett av utredningens temamöten och bidrog med bostadsföretagens perspektiv på hur förutsättningarna i närområdet kan påverka utvecklingen av parallella samhällsstrukturer. Flera av de frågor som Sveriges Allmännytta lyfte återkommer också i utredningen.
Bostadsföretagen kan bidra med viktig lokal kunskap, men arbetet kräver också fungerande samverkan med andra aktörer.
– Våra medlemmar efterfrågar till exempel en utökad lokal samverkan med Skatteverket kring felaktig folkbokföring, säger Åsa Schelin.
Företeelser som bostadsföretagen möter
Utredningen tar bland annat upp parallella bostadsmarknader och olika former av oriktiga hyresförhållanden som olovlig andrahandsuthyrning, ockerhyror och problem med inneboende. Samtidigt betonas att kontroll och åtgärder mot felaktigheter inte räcker i sig. Informella bostadssystem kan växa fram när människor har svårt att få tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Därför behöver arbetet kombineras med insatser som gör det lättare för fler att få och ha råd med en bostad.
– Här kan fastighetsägare exempelvis bidra genom att ställa rimliga tillträdeskrav, att arbeta vräkningsförbyggande och att bistå kommunen med lägenheter för sociala ändamål. Sveriges Allmännytta har också länge understrukit vikten av ett förstärkt bostadsbidrag.
Felaktig folkbokföring och otillåten påverkan är två andra företeelser som tas upp i utredningen.
– Kunskap om otillåten påverkan är viktigt för att kunna motverka den, men medarbetarna behöver också tydliga rutiner och stöd från organisationen. Det skapar bättre förutsättningar att agera när något inte står rätt till, säger Åsa Schelin.
Även lokalerna spelar roll
Arbetet mot parallella samhällsstrukturer handlar inte heller bara om bostäder. Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta, lyfter fram lokaluthyrningen som en viktig del av arbetet. Vilka verksamheter som etableras i bostadsföretagens lokaler kan påverka både tryggheten och hur ett område utvecklas.
– Därför behövs kunskap, noggranna kontroller och långsiktiga relationer med lokalhyresgästerna, säger Martin Ingvarson.
Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Sveriges Allmännytta följer det fortsatta arbetet.
Lokaler som motor för det lokala området
I år fokuserar Lokaldagen på kommersiella lokaler.
Du får under dagen bland annat lära dig att kontrollera potentiella hyresgäster så att du lättare undviker att få in kriminella eller andra oönskade element i beståndet, om vikten av att ha en ständig dialog med lokalhyresgästerna och om vilken typ av hyresgäst som kan bli en viktig beståndsdel i lokalsamhället.
Lokaldagen, Stockholm, 12 november.
Läs mer och anmäl dig här!
